Denna uppsats behandlar ämnet palestinska kvinnors politiska deltagande i kontexten av Israel-Palestinakonflikten, Israels ockupation av Palestina och det palestinska folkets Intifada. Politiskt deltagande är en central del i politiska rättigheter som i sin tur är en central del i T.H. Marshalls Medborgarskap. Således är studien av politiskt deltagande en studie av Medborgarskap. Vi talar om formellt och i synnerhet substantiellt Medborgarskap, om palestinska kvinnors faktiska förutsättningar och möjligheter att utöva sina rättigheter och skyldigheter, det vill säga Medborgarskap.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur tre läroböcker för gymnasiet skriver om demokrati och Medborgarskap. Vidare ämnar studien undersöka om Medborgarskap ses som en process eller som ett mål samt om böckerna ger eleverna hjälp att bli aktiva medborgare.Böckerna undersöks utifrån en innehållslig idéanalys som även tar in utbildningsfilosofier och definitioner om Medborgarskapsutbildning.Studien visar att böckerna i stort handlar om kunskapsförmedling, i uppgifterna finns sällan diskuterande eller problematiserande frågor. Det handlar om att repetera det som återfinns i boken.Slutsatsen är att böckerna i stort behandlar Medborgarskap som ett mål, det är något som kommer senare. Eleverna får lära sig vilka skyldigheter och rättigheter de har efter att de är myndiga och vad som förväntas av dem. Eleverna får grundläggande information och hjälp till att bli goda medborgare men det saknas verktyg för att eleverna ska kunna bli aktiva medborgare..

De mänskliga rättigheterna brister i sin universalism. Många människor som lever i demokratier nekas grundläggande rättigheter därför att de inte är medborgare i den stat där de bor. Anledningen till detta är att nationalstater, som har ansvar för att de mänskliga rättigheterna efterföljs, traditionellt endast anses ha ansvar för sina medborgare. Uppsatsen utreder och synliggör motsättningen mellan mänskliga rättigheters inkluderande och medborgerliga rättigheters exkluderande natur samt vilka konsekvenser detta får för icke-medborgare.Tre teorier om postnationellt Medborgarskap presenteras och genom en mer utförlig diskussion av dessa idéer försöker vi i en konstruktiv ansats utforma en mer inkluderande Medborgarskapsmodell i två nivåer; den globala och den nationella. I denna modell utgör de mänskliga rättigheterna en juridisk grund för ett Medborgarskap för de människor som saknar det nationella.

Den här uppsatsen belyser problematiken Medborgarskapet står inför idag. I en tid då vår värld globaliseras i en ryslig fart och invandrarströmmarna är större än någonsin så väljer vi att exkludera människor. Vi har i våran uppsats valt att se problemen ur ett liberalt perspektiv. Nationalstaten har länge varit fokus i Medborgarskaps frågor, men på senare tid har diskurserna om ett kosmopolitiskt Medborgarskap ökat. Mångkulturalismen är en del av våran vardag, ändå så väljer vi att ställa människor utanför systemet.

Politiska beslut och styrdokument talar om för oss att man i skolan ska arbeta med inflytande och demokrati eftersom man är oroliga över ungdomars minskande intresse för samhällsfrågor. Denna undersökning handlar om hur processen för ett aktivt Medborgarskap fungerar; detta genom att undersöka projekt där ungdomar har varit deltagare och genom en litteraturstudie. Frågor som besvaras är hur dessa projekt arbetar med delaktighet och hur sättet man ser på eleverna som människor påverkar deras Medborgarskap. Fyra intervjuer har gjorts i tre olika projekt och totalt har 20 elever och ungdomar intervjuats. Medborgarskap är ett komplicerat begrepp som är tätt sammankopplat med demokrati, delaktighet och inflytande.

En befolkningspolicy signalerar mer än hur många barn en kvinna ska ha. Den visar hur staten ser på sina medborgare och vilka saker man värderar. Den iranska befolkningspolitiken har varit väldigt framgångsrik trots att den inte är i samklang med en traditionell syn på mödrar. Uppsatsen diskuterar vilken betydelse dessa två diskurseer har för statens förhållande till kvinnliga medborgare..

Syftet med detta arbete är att undersöka hur tre läroböcker för gymnasiet skriver om demokrati och Medborgarskap. Vidare ämnar studien undersöka om Medborgarskap ses som en process eller som ett mål samt om böckerna ger eleverna hjälp att bli aktiva medborgare.Böckerna undersöks utifrån en innehållslig idéanalys som även tar in utbildningsfilosofier och definitioner om Medborgarskapsutbildning.Studien visar att böckerna i stort handlar om kunskapsförmedling, i uppgifterna finns sällan diskuterande eller problematiserande frågor. Det handlar om att repetera det som återfinns i boken.Slutsatsen är att böckerna i stort behandlar Medborgarskap som ett mål, det är något som kommer senare. Eleverna får lära sig vilka skyldigheter och rättigheter de har efter att de är myndiga och vad som förväntas av dem. Eleverna får grundläggande information och hjälp till att bli goda medborgare men det saknas verktyg för att eleverna ska kunna bli aktiva medborgare..

Medborgarskapspolitik har varit och är fortfarande ett väl diskuterat område inom de svenska partierna, inte minst inom Sverigedemokraterna (SD). Under 2004 tillsattes en utredningsgrupp[1] av Socialdemokraterna vars främsta syfte var att se över Medborgarskapslagstiftningen och utröna om det är möjligt att återkalla ett svenskt Medborgarskap efter omprövning om det skulle visa sig att Medborgarskapet förvärvats under felaktiga grunder eller på annat otillbörligt tillvägagångssätt. Förslaget kom sedermera att utmynna i SOU 2006:2, Omprövning av Medborgarskap.Medborgarskapslagstiftningen har förändrats och setts över ett antal gånger innan ovan betänkande gavs ut. Till en början tilläts t.ex. inte en person som hade Medborgarskap i ett annat land att ha kvar det Medborgarskapet vid förvärv av ett svenskt Medborgarskap för att undvika dubbelt Medborgarskap[2] som vid den tiden var än mera strikt.

Ordet globalisering förekommer flitigt i dagens samhällsdiskussion. På de politiska arenorna har globalisering blivit ett centralt begrepp, som ifrågasätter invanda föreställningar. Ekonomi, miljö, nationell överlevnad och säkerhet - allt detta hänger i allt större utsträckning på aktörer utanför varje enskilt lands gränser och på beslut som inte är underställda landets regering. Den kosmopolitiska demokratimodellen strävar efter att åstadkomma globala strukturer för politiskt handlande. Nationella och formella Medborgarskap byggdes tidigare upp av antaganden om begränsad rörlighet, från landsbygd till staden, och är enligt kosmopolitismen inte längre aktuella.

AbstractAboriginerna i Australien har sedan kolonialtiden blivit diskriminerade och har trots sitt relativt nyvunna Medborgarskap inte blivit fullständigt upptagna i samhället. Vi undersöker i denna studie huruvida diskrimineringen av denna ursprungsbefolkning kan förstås utifrån delar av genusforskaren Nira Yuval-Davis Medborgarskapsteori som förordar en flerskiftkonstruktion för att resonera kring Medborgarskapet. I denna fallstudie tillämpar vi kvalitativ textanalys och gör en undersökning av hennes teori. Viktigt för Australiens sociala utveckling har den multikulturalistiska politiken varit. Den syftar till att skapa ett tolerant och öppet samhälle utan diskriminering genom att ta till vara på pluralismen i landet.

Syftet med denna studie är att söka se hur identitetsskapandet ser ut hos ett antal unga män som studerar första året på gymnasieskolans yrkesförberedande program. Via metodologisk ansats i diskurspsykologin analyseras samspelet mellan etnicitet och kön i de unga männens konstruerande av sig själva och andra. I analysen framträder ett antal markörer som används som resurser i de unga männens identitetsskapande och förståelse av "de Andra". Markörerna är i uppsatsen centrala teman och rör områden som Medborgarskap, svenskhet, invandrarskap och maskulinitet..

The aim is first to identify concept of citizenship and the dimensions of the same, in the political science theory, which can be crucial, to that a citizenship may be found available for people who have a cognitive delay. Thereafter examine the prevalence and significance of these, in policy documents from two different organizational forms, through an analysis, in the form of a discussion, on the basis of political science theories in the field. The study's aim in a reflective way, highlighting key requirements for an accessible citizenship for the target audience, and thereby clarify the priorities in daily activities that can support an emancipatory citizenship process for people who have a cognitive delay..

Denna uppsats utgör en analys av tre olika läromedel som används i ämnet samhällskunskap och dess A-kurs inom teoretiskt och praktiskt program på gymnasienivå samt vuxenutbildning. Genom att studera hur de olika läromedlen tar upp och lär ut demokrati och värdegrund utifrån gällande styrdokument, har en jämförelse slutligen kunnat visa huruvida materialet ger en grundläggande kunskap om hur demokrati och Medborgarskap i samhället fungerar. Studien visar att det finns brister i läroböckerna vid beskrivandet av demokrat samt att det i två av läroböckerna saknas en samlad bild av de grundläggande demokaratiska värderingarna som knyter an till den kulturella mångfald som styrdokumenten eftersträvar..

Den ojämlika representationen i våra folkvalda församlingar är ett demokratiskt problem. För att alla grupper i samhället ska få sina intressen tillgodosedda krävs en representation som speglar samhället, dess intressen och åsikter. Könskvotering kan ses som ett svar på problemet med ojämlik representation. En diskussion av Medborgarskap är viktig för att förstå innebörden av representation och dess betydelse.Den här uppsatsen är en forskningsöversikt som klargör hur forskningsläget ställer sig till frågan om ojämlik representation och könskvotering som en lösning. Vi fokuserar på de argument som styr den vetenskapliga debatten.

Sovjetunionens fall kom att leda till mycket snabba förändringar i Central- och Östeuropa. Den demokratiska utvecklingen som tagit århundraden i Västeuropa skulle nu genomföras på några år. De nya stater som uppstod eller snarare återuppstod gjorde att etniciteter splittrades eller isolerades i de nya staterna. Dessa stater fick därigenom en stor andel rysktalande minoriteter, vilket gjorde att en ny etnopolitisk situation växte fram. Begrepp som Medborgarskap och etnicitet torde därigenom ha fått en ökad betydelse för den politiska kulturen och därigenom för stabiliteten i dessa länder.