Syftet med denna studie är att studera hur ett språkutvecklande förhållningssätt kan yttra sig i planeringen, organiserandet och utförandet av en vardaglig rutin på förskolan nämligen måltiden och då specifikt lunchen. Jag har valt att fokusera på lunchen eftersom den är en vardaglig aktivitet som förekommer på varje svensk förskola. Undersökningens design utgörs av två komparativa fallstudier och jag använder mig av två kombinerade metoder. Dels gör jag två typer av strukturerade observationer och dels genomför jag ostrukturerade intervjuer. Jag har valt att undersökta två förskolor i Stockholmsområdet.

AbstractFood and recuperation has a superior importance in human life and it is hard to deny thedistinction of the food in everyday life. Nutritious food gives energy to benefit activitiesof the day and influences on behavior and performance as well as well being. Themeaning of the terms meal and Mealtime are key concepts in this study and the severalbeneficial aspects beyond the physiological function. Inadequate time for the mealmight provide degenerative consequences for individual health and generate outgoingsfor society. The aim of this study was that from an individual perspective describe workenvironment conditions for meals and recovery potential among employees withirregular working hours using mixed methods with both questionnaire and interviews.Four (4) airline employees participated.

The purpose of this study is to investigate the lunchtime from a language development perspective. It will compare two preschools with different ways of organizing Mealtimes and observe the conversations between teachers and children. It will also study the ways in which a meal is served and how it affects the conversations. In one of the preschools the children eat in a proper dining room where the food is served as a buffet while in the other preschool the children eat in the preschoolarea and the food is served in bowls on the tables. I also want to investigate how two of these preschool teachers reflect on the Mealtimes as part of the language development plan.

Malnutrition är vanligt förekommande hos personer med demenssjukdomar och för denna utsatta grupp är det av vikt att fokusera på nutrition och omvårdnadsåtgärder. Syftet med ddenna litteraturstudie är att belysa malnutrition och riskfaktorer ho dementa personer samt beskriva vad sjuksköterskan bör vara uppmärksam på i sitt arbete för att förebygga malnutrition och hur bättre nutritionsstatus kan uppnås. Metoden i arbetet är en litteraturstudie i vilken 9 kvantitativa artiklar och 1 kantitativ/kvalitativ studie granskats ur ett vetenskapligt perspektiv. Resultatet presenteras utifrån tre huvudområden: nutritionsproblem och tillhörande faktorer,utbildning samt interventioner. Tillsammans visar de på förekomst av malnutrition och att det via utbildning och åtgärder går att påverka nutritionsstatus hos dementa personer.

Syfte med denna studie var att identifiera måltidssvårigheter hos patienter med sjukdomen demens, belysa relevanta omvårdnadsåtgärder och att studera betydelsen av kunskap och utbildning hos vårdpersonal. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie och baserades på 13 vetenskapliga artiklar. Artiklarna hämtades på Högskolan Dalarna biblioteket med hjälp av sökmotor ELIN och i databasen CINAHL. Sökorden som användes var dement*, nursing, eating, problem*, Mealtime, apraxia. Artiklarnas kvalitet och evidensgrad baserades på modifierad version av granskningsmallar enligt Willman, Stoltz, Bahtsevani (2006) och Forsberg & Wengström (2008).

Syfte med denna studie var att identifiera måltidssvårigheter hos patienter med sjukdomen demens, belysa relevanta omvårdnadsåtgärder och att studera betydelsen av kunskap och utbildning hos vårdpersonal. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie och baserades på 13 vetenskapliga artiklar. Artiklarna hämtades på Högskolan Dalarna biblioteket med hjälp av sökmotor ELIN och i databasen CINAHL. Sökorden som användes var dement*, nursing, eating, problem*, Mealtime, apraxia. Artiklarnas kvalitet och evidensgrad baserades på modifierad version av granskningsmallar enligt Willman, Stoltz, Bahtsevani (2006) och Forsberg & Wengström (2008).

The aim of our study was to examine how the elderly experience their meal situation in a sheltered housing. We have used a qualitative approach. We conducted individual interviews with six elderly in a sheltered housing to collect our empirical material. To reach the purpose of this study we tried to answer the questions: which factors affect the elderly person?s experience of the meal and which significance does the meal have for the elderly? To reach deeper understanding for our collected material we used Maslow?s theory of human motivation, the two concepts of Tönnies; gemeinschaft and gesellschaft, disengagement theory and the concept of Bourdieu, called habitus.