Purpose: The purpose of this study is to investigate why Linas Matkasse has greater success in terms of market share than Middagsfrid despite the similarities of their concepts. The study will also examine potential and existing customers' image of the brands and corporate brand awareness.Method: This study is based on a triangulation in which both quantitative and qualitative methods are treated in the form of personal interviews and a questionnaire survey.Theoretical perspectives: Four theories are addressed in this study and they treat the brand from different aspects. The theories process how to create value, personality dimensions, how companies should act and strategies around brand.Empiricism: The empirical material consists of five interviews, one of which was with the brand manager at Middagsfrid. Then two interviews were conducted with consumers of Linas Matkasse and two interviews with consumers of Middagsfrid. A questionnaire survey has also been conducted.

Mat har alltid varit en livsnödvändighet men i takt med samhällets utveckling har möjligheterna att välja vad man äter och hur man införskaffar maten mångdubblats. Matkassen är ett relativt nytt fenomen som innebär att färdigpackade kassar med tillhörande recept levereras till hushållen. Den här undersökningens syfte var att undersöka vilka aspekter som påverkar konsumenter när de väljer att införskaffa sina matvaror via Matkassesystemet samt undersöka hur Matkassen påverkar användaren på ett antal vardagliga plan. Studien utgick från en kvantitativ metod där en elektronisk enkät distribuerades, med hjälp av fyra olika Matkasseföretag, ut till deras kunder. Totalt inkom 379 svar varav 340 var användbara.

Varje år kasseras stora mängder mat i Sverige. En viss mängd av det matavfall som uppstår kan inte undvikas eftersom ett livsmedels alla delar inte kan konsumeras och därför måste slängas vid matlagning. Trots detta kvarstår faktum att stora mängder mat kastas före användning på grund av att hantering och tillagning inte sker på ett fördelaktigt sätt. I denna uppsats presenteras och analyseras två svenska kommuners system för avgiftsbeläggning inom området för matavfallshantering. Kommunerna har valt att implementera olika system. Gotlands kommun har valt att implementera en viktbaserad avfallstaxa medan Uppsala kommun istället tillämpar en fast avgift baserad på sopkärlets storlek.

Internet har medfört att flödet av kapital och information mellan konsument och näringsliv är enklare och mer tillgängligt än någonsin tidigare. Dagligvaruhandeln är inget undantag och finns sedan 1989 på internet, men det är först på senare år som mathandel på internet blivit utbrett. I dagsläget sker cirka en procent av den svenska livsmedelshandeln genom beställningar via internet. Av denna procent utgörs hälften av färdiga middagslösningar omnämnt som färdiga matkassar. Den färdiga Matkassen är en svensk innovation och lanserades 2007 av företaget Middagsfrid.

Titel/undertitel Få din middag hem till din dörr ? eller var det bättre förr?- En uppsats om kommunikation utan en fysisk butik, att nå ut i en hårdkonkurrens på en ny marknadFörfattare Sofia Eddelid & Antonia HeymanHandledare Mathias FärdighKurs Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, JMGTermin Vårterminen 2014Sidantal 64 sidorAntal ord 20 242Syfte Syftet är att undersöka kommunikationsstrategier från E-handelsföretaginom livsmedelbranschen. Vi vill undersöka hur företag upplever kommunikationsprocessens förändring under tid samt hur de etablerar sitt varumärke och kommunicerar utåt.Metod Kvalitativ metod. Sju stycken respondentintervjuer med E-handelsföretag inom handel med livsmedel.Material Sju intervjuer med E-handelsföretag inom livsmedelsbranschen:Gastrofy, Felix BengtsssonFriska av mat, Mats LindgrMiddagsfrid, Kristina TheanderDelikatessboxen, Johanna BergqvistPappas Matkasse, Roger BlombäckBra mat hemma, Karin EdnerGi-boxen, Ola LauritzsonHuvudresultat Genom de intervjuer vi gjort och denna studie har vi funnit att Ehandelsföretag anpassar sin kommunikation utefter det faktum att de inte har någon fysisk butik. De mer nya företagen har en tydligare kommunikationsstrategi inför framtiden, än vad övriga har.