Studiens syfte var att undersöka gymnasieelevernas intresse för ämnet matematik samt att urskilja det som är karakteristiskt för motivationsskapande lärande inom matematik och vad som gör en Matematiklektion på gymnasiet givande och intressant. I grunden för arbetet ligger den sociokulturella lärandeteorin, teorier om motivation och intresse, samt vissa trender inom matematikundervisningen som behandlas i litteraturavsnittet.  I undersökningen användes en metodkombination: en kvantitativ studie i form av gruppenkät, som delades ut till elever som läser matematikkurser första och tredje året på två olika program på en gymnasieskola ? det naturvetenskapliga och det samhällsinriktade samt en kvalitativ intervjustudie med fyra gymnasieelever.  Resultatet av undersökningen visar att gymnasieelevernas intresse för ämnet matematik är kopplat till deras framtidsplaner samt graden av framgång och bra betyg i ämnet. Det finns även ett starkt positivt samband mellan intresset för ämnet och lusten inför Matematiklektionen, undervisningstempot respektive lärarens inverkan. Faktorer som stimulerar elevernas intresse och som påverkar attityden till en Matematiklektion är bundna till matematikundervisningens innehåll, dess aktualitet och variation, frågor om matematikundervisningens metoder och arbetssätt samt elevens individuella drag och påverkan.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka undervisning och lärande under en Matematiklektion som präglas av traditionell skolmatematik. Metoden för undersökningen var en deltagande observation av en Matematiklektion i åk 3 på gymnasiet. Med hjälp av begreppen matematikens lärandeobjekt, matematiska resurser, eleven som lärande aktör och sociomatematiska normer har jag tolkat de resultat som genererats från observationen. Två slutsatser som kan dras av undersökningen är att eleverna stimuleras till att bli oberoende lärande aktörer i undervisningen av traditionell skolmatematik samt att det i första hand är läraren som synliggör potentiella matematiska resurser för eleverna. Medvetenheten om elevernas användande av matematiska resurser skulle kunna påverka elevernas lärande genom att läraren synliggör matematiska resurser på ett mer medvetet sätt..

Syftet med detta arbete är att undersöka hur Learning study fungerar för att identifiera och lära elever kritiska aspekter inom matematiken. Learning study bygger på varitationsteori, vilken innebär att undervisning ska bygga på elevens förmåga att se skillnaden mellan en redan känd bakgrund och en förändring. När Learning study genomförs arbetar lärargrupp tillsammans för att skapa en så optimal undervisning som möjligt för ett specifikt lärandeobjekt. För att eleverna ska nå lärandeobjektet, vilket är det moment lärargruppen vill lära ut, måste elverna också förstå sina kristiska aspekter för lärandeobjektet. I detta arbete kommer ingående förklarning av begreppet Learning study göras samt exempel på tidigare studier av Learning studies presenteras: Resultat av detta arbete bygger på min undersökning med metoden Learning study som verktyg, tillsammans med analyser av elva tidigare studier.

Bakgrund och syfte: Matematik är ett ämne som skapar lust och är stimulerande för vissa människor medan det för andra är ångestladdat, svårt och meningslöst (Skolverket, 2002). Decimaltal kan för vissa elever skapa problem (Mange, 1962). Syftet med studien är att ta reda på hur sex elever i skolår 6 utifrån en Matematiklektion om beräkning av decimaltal, ser på sitt eget lärande och lektionsupplägget. Samt att ta reda på om eleverna själva ser sin egen förståelse utifrån lektionsinnehållet.Metod: Vi utgick från en kvalitativ tradition med en fenomenologisk ansats. För att få fram data till analysen utgick vi från tekniken stimulated recall.

Studiens syfte var att undersöka hur utvalda grundskollärare i de tidigare åren arbetar med andraspråkselever i matematikundervisningen med fokus på problemlösning. Detta då vi visste att språket har en betydande roll i matematiken och är en kritisk aspekt för andraspråkselever. Data samlades in genom fem intervjuer med verksamma lärare och en observation av en Matematiklektion som hade fokus på problemlösning. Detta resulterade i att vi upptäckte att lärare inte anpassar sin matematikundervisning specifikt för andraspråkselever. De tog dock upp exempel på svårigheter som kan uppstå för andraspråkselever i problemlösningsuppgifter.

Att elevernas kunskap i matematik sjunker är ingen nyhet. Flera undersökningar, både nationella och internationella, visar att svenska elevers kunskap i matematik försämras. Vidare visar studier även att elevernas lust till att lära matematik sjunker ju äldre eleverna blir. Hur ser då eleverna själva på sin nuvarande matematikundervisning? Vad är det som kännetecknar en lustfylld och lärorik undervisning enligt dem? För att undersöka detta genomförde vi en enkätstudie, med öppna frågor, där 157 elever i årskurs 4 och 5 fick svara på frågor som berör deras uppfattningar om lärorik och lustfylld matematikundervisning.

Att elevernas kunskap i matematik sjunker är ingen nyhet. Flera undersökningar, både nationella och internationella, visar att svenska elevers kunskap i matematik försämras. Vidare visar studier även att elevernas lust till att lära matematik sjunker ju äldre eleverna blir. Hur ser då eleverna själva på sin nuvarande matematikundervisning? Vad är det som kännetecknar en lustfylld och lärorik undervisning enligt dem? För att undersöka detta genomförde vi en enkätstudie, med öppna frågor, där 157 elever i årskurs 4 och 5 fick svara på frågor som berör deras uppfattningar om lärorik och lustfylld matematikundervisning.

Teknik är ett ämne som vid många skolor först dyker upp under grundskolans senare år under sitt rätta namn. Vi tror att många ungdomar som kommer i kontakt med teknikämnet uppfattar det som svårt eller konstigt. Detta beror kanske på att undervisningen sker på en alltför abstrakt nivå. De yngre eleverna däremot, har ibland ingen aning om vad teknik är eller är medvetna om att de kommit i kontakt med ämnet i skolan. En fundering som vår undersökning grundar sig på, är frågan om hur elever ser på teknik.

Syftet med det här arbetet är att undersöka och belysa vad sex lärare i årskurs fyra och fem anser om det matematiska språket och det matematiska samtalet, hur lärarna anser sig arbeta med samtalet och språket i undervisningen samt hur lärarna genom samtalet stödjer eleverna. Vi vill med det här arbetet även undersöka hur det ser ut under en Matematiklektion för att lärarna ska kunna bli medvetna om hur deras arbete kan se ut och om det stämmer överens med deras intentioner med undervisningen.Undersökningen är kvalitativ med deltagande observationer och semistrukturerade intervjuer. Utifrån begreppsteorier har vi arbetat fram samtalskategorier och språkkategorier som vi har använt oss av vid sammanställandet av data. Resultatet av denna undersökning har visat att lärarna ser positivt på arbetet med det matematiska samtalet och ett matematiskt språk, och vill ge tid och plats till detta i undervisningen. Samtliga lärare använder sig i hög grad av ett matematiskt språk och lärarna beskriver flera olika sätt att genom samtalet stödja eleverna på.

Forskning visar att elevers syn på sina egna kunskaper, deras osäkerhet i matematik samt matematikundervisningens utformande kan påverka motivationen och lärandet i matematik. Med bakgrund i tidigare forskning syftar därför denna studie till att få en fördjupad förståelse för vilka faktorer som kan påverka elevers motivation till ämnet matematik. Studien syftar också till att finna skillnader och likheter mellan de faktorer som påverkar elevers motivation till matematik i årskurs ett, årskurs tre och årskurs sex. Studien är kvalitativ och 12 elever intervjuades; fyra i årskurs ett, fyra i årskurs tre och fyra i årskurs sex. Tre observationer har också genomförts under en Matematiklektion där de intervjuade eleverna deltagit.

Syftet med detta examensarbete är att få en förståelse av vad elever upplever som lustfyllt i lärandet, främst i ämnet matematik. Skolans uppdrag är att tillgodose varje elevs individuella förmåga till inlärning samt att väcka deras intresse. Undersökningar och teorier angående barns lärande pekar på att en varierande undervisning med olika inslag av estetiska och laborativa metoder ökar elevens lust och motivation till lärande. De frågeställningar vi ansåg vara relevanta inför vår undersökning är; hur upplever barn ett lustfyllt lärande (lärande där kreativa och laborativa metoder används)? Hur vill eleverna ha deras Matematiklektion? Vilka undervisningsmetoder föredrar eleverna i matematik? I hur stor utsträckning använder pedagogen lustfyllt lärande? Undersökningar genomfördes i årskurs 2 och årskurs 4 där observationer utfördes.

Uppsatsens syfte var att undersöka icke ämnesrelaterade topiker i klassrumssamtal. Syftet mynnar ut i frågeställningar om icke ämnesrelaterade topiker förekommer, vem de initieras av, hur de uppstår och hur deltagarna förhåller sig till dem. Klassrumssamtal äger rum i en kommunikativ verksamhet där deltagarna gemensamt bedriver kommunikativa projekt. För att kunna uppnå uppsatsen syfte valdes Conversation Analysis (CA) som metod. Utgångspunkterna inom CA är att allt som sägs i samtalet har betydelse, interaktionen ses som strukturellt organiserad i sekvenser, allt som yttras ses som både kontextberoende som kontextförnyande och autentiska samtal krävs för att studera social interaktion.

Syftet för detta examensarbete var att utreda hur elever förhåller sig till läxhjälp på Internet i form av inspelade Matematiklektioner på video. Samtidigt var syftet att utreda fördelarna och nackdelarna med denna teknik samt vad som krävs av en lärare för att använda sig av detta arbetssätt.Den empiriska delen av arbetet gick ut på att jag spelade in sju olika Matematiklektioner på cirka fem minuter vardera där teorigenomgångar varvades med lösta uppgifter. Jag lade sedan ut dessa filmer på en hemsida och informerade om den vid tre olika Matematiklektioner. Tanken var sedan att se hur stort intresset var hos eleverna och detta utvärderades med en enkätundersökning och en gruppintervju samt en mindre intervju med matematikläraren för klassen.Resultatet av undersökningen var att intresset var tämligen svalt. Endast en ur klassen hade sett någon film och många av de andra uppgav att orsaken till att de inte hade gått in på hemsidan var att de hade glömt bort det eller helt enkelt inte brydde sig om det.