Matvanor är en av de största bestämningsfaktorerna för hälsa. Över tid har våra matvanor försämrats vilket bidragit till utvecklandet av flera stora folksjukdomar, som hjärt- och kärlsjukdom, typ 2-diabetes och cancer. För att förbättra våra matvanor och folkhälsan behövs olika former av hälsoarbete, som bör styras av en detaljerad bild av målgruppen. På uppdrag av Stena görs i denna studie en kartläggning av kostvanorna hos medarbetarna på Stena Oil. Syftet med studien är att kartlägga kostvanorna hos medarbetarna på Stena Oil och på så sätt skapa ett underlag för en intervention med syfte att förbättra deras kostvanor.

Bakgrund:Prevalensen av övervikt och fetma hos barn har ökat över hela världen de senasteårtionden. Primroseprojektet är ett forskningsprojekt som studerar möjligheten att förebyggabarnfetma genom föräldrasamtal på barnavårdscentralen (BVC). Sjuksköterskans compliancetill den interventionsmanual som används förväntas vara viktigt för resultatet.Syfte:Att inom ramen för Primroseprojektet bedöma hur föräldrar och BVC sjuksköterskor, isamband med att barnet genomgår hälsoundersökning vid tolv månaders ålder påbarnavårdscentralen, följt Primrosemanualens instruktioner.Metod: Matdagbok och målformuleringsblad granskades utifrån om de var ifyllda enligtmanualens instruktioner. Målformuleringsbladet poängsattes också utifrån den detaljnivåmålen var formulerade.Resultat:Nästan 75 procent av de inkomna matdagböckerna var ifyllda på ett korrekt sätt.Resultatet av poängbedömningen av målformuleringsbladen visade att sjuksköterskantillsammans med föräldern inte hade formulerat detaljerade mål i den omfattning som varönskvärd.Slutsats:Instruktionerna för hur matdagböckerna skulle fyllas i var tydliga. Den låga gradenav detaljerade mål tror författarna beror på en bristande överensstämmelse mellan hurinstruktionerna till sjuksköterskan var formulerade och de kriterier som skulle vara uppfylldaför att få poäng. .

Forskningen visar på att elitidrottare inte får i sig tillräckligt med energi och därmed utsätter sig själva för ökad hälsorisk och risk för minskad prestationsförmåga under både träning och tävling. Vi har valt att undersöka en del av detta genom att kartlägga elitbasketspelares återhämtningsvanor. Såväl beteende genom intag av kolhydrater, fett, protein och vätska inom två timmar efter avslutad fysisk aktivitet som föreställningarna kring återhämtningsmålet har undersökts och analyserats.Studien är gjord på ett elitherrbasketlag i Västra Götalandsregionen med totalt nio deltagande spelare. Den är delvis kvantitativ och delvis kvalitativ, triangulering förekommer för att jämföra sambandet mellan beteende och föreställningarna. Beteendet kartlades med hjälp av en Matdagbok där spelarna fick skriva ner allt de åt under 4 dagar.

Då ett barn drabbas av en sjukdom som diabetes berör detta oftast hela familjen. Förändringar kan ske både i livsstil och kosthållning, men inte enbart för diabetikern utan även för den övriga familjen. Syftet med denna undersökning var att ta reda på hur matvanor såg ut i familjer där barnet hade typ 1 diabetes och hur kostbehandlingen av diabetes inverkade på familjen. Med vetskap om familjens matvanor undersöktes även om dessa skiljde sig från Medelsvenssons matvanor. För att genomföra undersökningen användes två kvantitativa metoder, enkät och Matdagbok.

Livsmedelsverket har som råd att man ska äta fisk ofta, gärna tre gånger i veckan. Fet fisk innehåller mycket fleromättade fettsyror, särskilt omega-3, som kan minska risken för hjärtkärlsjukdomar, alltså anses att flertalet bör äta mer fisk ur folkhälsosynpunkt. Är man fiskallergiker kan man gå miste om en del av dessa nyttiga fleromättade fetter.Det är viktigt att en patient med allvarlig födoämnesallergi lär sig att vara noga med att fråga vad maten innehåller vid ett restaurangbesök samt att läsa på innehållsförteckningarna på olika livsmedel. I vissa fall har det visat sig att allergiska personer inte längre vågar gå hem till vänner och bekanta på grund av risken och rädslan att bli bjuden på något man inte tål. Därför är det viktigt att patienten får upplysning om vilka ?dolda? allergener som kan förekomma, exempelvis ansjovis i leverpastej.Syftet med detta arbete var att studera några fiskallergikers intag av omega-3 fettsyror samt hur de resonerade kring sin allergi.

Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av åtgärder och dess effekter i rehabiliteringen hos personer med ätstörning. Undersöknings¬gruppen bestod av sju arbetsterapeuter med minst ett års erfarenhet inom psykiatriska ätstörningsenheter i Sverige. Studien genomfördes utifrån en kvalitativ metod där författarna utgick från halvstrukturerade intervjuer vid datainsamlingen. Data analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys som resulterade i tre kategorier: ?Arbetsterapeuters erfarenheter av att utföra bedömningar?, ?Arbetsterapeuters erfarenheter av att arbeta med mat? och ?Arbetsterapeuters erfarenheter av att arbeta med skapande aktivitet?.