Sök:

Sökresultat:

6 Uppsatser om Masskultur - Sida 1 av 1

SKIVOMSLAG : En analys av designgrupperna:?Hipgnosis? & ?StormStudios?bildspråk och inflytande på populärkulturen.

Uppsatsens syfte har varit att lyfta fram skivomslaget genom designgrupperna Hipgnosis och StormStudios bildspråk i en populärkulturell analysmodell på tre nivåer. Ansatsen har varit att genom denna modell försöka skildra deras bildspråkliga påverkan via omslagets representation av artisterna och kommunikation med skivköparen. Skivomslaget som koncept inom skivindustrin nådde sin storhetstid under den postmodernistiska epoken från sent 1960-tal fram till 2000-talet. Uppsatsen syfte blev då även att utforska vad som utmärker designgruppernas bildspråk kopplat till postmodernismens tillstånd, konsthistorien och populärkulturella texter (bilder, litteratur, musik, tidningar, media, konst etc.).Resultatet avslöjar att Hipgnosis och StormStudios skivomslag har starka kopplingar till konsthistoriens kändaste konstnärer under modernismens epoker från bl.a. surrealismen.

Etniska stereotyper på film : med utgångspunkt i amerikansk film med ryska motiv (2008-2011)

Filmmediet idag är den mest populära formen av Masskultur. Med sin världstäckande genomslagskraft och sitt stereotypa porträtterande av verklighet, påverkar filmen världsåskådningen för människor runtom i världen. Ett brinnande ämne i amerikansk film har alltid varit Ryssland, på grund av de politiska motsättningarna och den historiska rivaliteten med USA. Studiens syfte är att undersöka hur Ryssland porträtteras i amerikanska filmer från perioden för presidenterna Dmitrij Medvedevs respektive Barack Obamas första mandatperiod. Frågeställningen för uppsatsen är: hur ser stereotypa föreställningar om Ryssland ut i amerikansk film 2008-2011? Trettiotal filmer med ryska motiv valdes ut för undersökningen och analyserades utifrån de visuella och sociala aspekterna.

Den svenska genealogiska rörelsens historiedidaktiska förevändningar under 1900-talets första hälft

Uppsatsen handhar de svenska genealogiska rörelsernas framväxt under första hälften av 1900-talet, i en tid då modernister kom att stå mot traditionalister, Masskultur och industrialism mot 'den lilla idyllen' och 'humanismen', framstegstänkande mot undergångsstämning. I tiden som (i varje fall inom kulturdebatten) kom att präglas av vacklande ovisshet och desorientering i brottet mellan det gamla och det nya, försöker i uppsatsen undersökas hur man inom genealogiska sammanslutningar och till dessa relaterade organisationer sökte orientera eller förhålla sig till de olika tidsdimensionerna (eller historien om man så vill), hur man kom att identifiera sig antingen med eller mot det förgångna respektive framtiden. Det centrala är vilka frågor som man inom de genealogiska skrifterna/trycken/böckerna ansåg vara viktigt och stå på spel i berättelsen om den tidens samhälle, om vilka idéer rörelserna genomsyrades av, vilka fenomen i historien som man ansåg vara viktiga att artikulera och lyfta fram och i så fall varför. Kort och gott: de genealogiska rörelsernas historiedidaktiska förevändningar under 1900-talets första hälft..

Författare om högt och lågt inom litteraturen

Undersökningens huvudsyfte är att ta reda på hur författare själva förhåller sig och påverkas av Masskulturens inverkande faktorer. Idag pågår en aktiv debatt och en kamp, inom det litterära fältet, om vad som skall få räknas till kultur och vilken typ av skönlitteratur som anses representera hög respektive låg litteratur. Därför är det viktigt att ta reda på hur författarna själva tänker om sina texter eftersom det trots allt är de som står bakom texterna. I den kulturella verklighet som alltmer präglas av ett stort utbud, blir den hårda konkurrensen kanske något som varje författare tvingas väga in i sitt författarskap. Studien har använt sig av kvalitativa intervjufrågor där femton slumpmässigt utvalda författare, förutom frågor om Masskulturens påverkan på deras texter, även besvarat frågor om och huruvida skolan ska fungera som litteraturförmedlare.

TV-spel i nöjesjournalistiken : En undersökning om tv-spel och recensioner utifrån ett genusperspektiv

This study is about how videogamecompanies and Swedish newspapers represent masculinity and femininity in the covers of the games Assassins Creed 3, Grand Theft Auto 5, Bayonetta and Tomb Raider along with the reviews being done in conjunction with the game. The reviews has been published in the following newspapers: Aftonbladet, Svenska Dagbladet, Expressen and Göteborgsposten. The image that is formed in our society about how a man and a woman should be and behave will be the basics of this study. The covers of the games often represent what the game itself is about and what it contains and the reviews also conveys what the consumer who buys the game gets. The video game industry has grown in recent years to become one of the largest entertainmentindustries, but despite this, there has not been many studies on how this media represents masculinity and femininity.

Jakten på framtidens nyhetskonsumenter: En kvalitativ studie av ungas nyhetskonsumtion

Syftet med den här uppsatsen var att diskutera hur 20-30 åringar konsumerar nyheter och hur de skulle vilja konsumera nyheter.Idén till det här arbetet uppkom i samband med att vi upptäckte att SVTs stora nyhetsprogram Aktuellt och Rapport tappade tittare och lockade väldigt få unga konsumenter.  Vi valde en fokusgrupp som vår metod till att undersöka frågeställningarna; Hur konsumerar 20-30 åringar nyheter idag? Hur vill 20-30 åringar konsumera nyheter? Vilka slutsatser kan vi dra av resultatet för att få fram hur SVT borde producera och distribuera sina nyheter till unga vuxna i framtiden? Vi gjorde också en intervju med biträdande programdirektör för nyheter och samhälle på SVT. I den här uppsatsen har vi kommit fram till att SVT har de resurser som behövs för att göra kvalitativa nyheter till de unga. Det svåra är att producera och distribuera nyheter till en generation som lever i konvergenskulturen där all media är i ständig förändring.