The study examines the massacre of the garrison of the castle of Kalmar in 1525 and its causes. The goal of the investigation has been on the one hand to elucidate the most probable sequence of events, and on the other to identify as many different plausible explanations to the massacre as possible. For this end, four contemporary sources have been examined and compared in their details. To enable a broad basis for interpretation, the author has consulted various works on the themes of warfare, soldiers and violence in the late middle ages and the sixteenth century. Apart from political aspects, the study highlights social and cultural conditions as important factors in explaining how the massacre could be carried out without provoking any single part of society.

Ska människor ses som individer eller ska dem ses som grupper? Denna fråga har varit omtvistad gällande rättigheter och är skiljelinjen mellan liberal och kommunitär teori. När det gäller minoriteters rättigheter har de ofta fallit mellan dessa två tankegångar och det har visat sig att ingendera har lyckats respektera dessa människors rätt på ett tillfredsställande sätt. Ursprungsbefolkningar har därför fått leva förtryckta, förföljda, diskriminerade, marginaliserade och har upplevt allt ifrån deportationer till regelrätta Massaker. Som ett försök till att skapa rättvisa förhållanden har FN etablerat organet ILO, som i sin tur utvecklat en konvention för ursprungsbefolkningars rättigheter nämligen ILO 169.

Man brukar säga att kameran aldrig ljuger. Ändå blir folk ständigt lurade av bilder. Ett exempel är bilderna från Timisoara, där offren för en påstådd Massaker visade sig ha dött av naturliga orsaker. Trots det landar debatten om bilders äkthet oftast i ett ifrågasättande av digital manipulation. Den kända diskussionen om huruvida man ska plocka bort en störande servett ur bilden innan fotograferingstillfället eller efteråt på digital väg, berörde aldrig åsikten att servetten kunde få ligga kvar för att undvika att förfalska verkligheten.