Ett undersökande av min identitet som grafisk designer, genom det praktiska arbetet med att ta fram en grafisk identitet..

Nio unga män djupintervjuades i syfte att studera på vilket sätt unga män som ännu inte vet om de är fertila talar om fertilitetens och reproduktionens betydelse för Maskulinitetskonstruktioner, samt hur innehållet i deras Maskulinitetskonstruktioner påverkas av diskurser kring fertilitet och reproduktion. Metoden var kritisk diskurspsykologisk analys som fokuserade på hur deltagarna använde språket för att konstruera maskulinitet. Intervjudeltagarna konstruerade maskulinitet på ett multidimensionellt och komplext sätt. De använde sig främst av ett distanserat språkbruk präglat av ett ideologiskt dilemma som handlade om pendlandet mellan att positionera sig som traditionellt kontra alternativt maskulin. Innehållet i konstruktionerna utgjordes av diskurser om betydelsen av impotens kontra infertilitet, reproduktion som prestation, att faderskap medför högre maskulinitetsstatus samt att reproduktion och maskulinitet står i relation till reproduktion och femininitet.

Föreställningar kring maskulinitet och våld är i dagens samhälle nära sammankopplade och har så varit även historiskt. Denna studie har som mål att undersöka hur dessa sammankopplingar påverkar män som tränar och tävlar MMA och hur det påverkar deras Maskulinitetskonstruktioner. Genom att undersöka dessa mäns inställning till våld, maskulinitet och intimitet inom MMA, syftar studien till att tydliggöra den diskurs som vuxit fram på en kampsortsklubb i Sverige. Slutsatsen av denna undersökning är att en tillsynes motsägelsefull bild kring våld och intimitet konstruerats inom denna diskurs. Inom MMA-diskursen finns utrymme för fysisk intimitet på ett sätt som sällan accepteras mellan män i samhället utanför.

Syftet med uppsatsen är dels att undersöka om mediefenomenet Pär Ströms jämställdistiska diskurser går att förstå, genom att knyta an till Maskulinitetskonstruktioner. Även hur dessa diskurser förhåller sig till könskategoriseringar och heteronormativitet. Delvis genom att undersöka hur subjektspositionen kön konstrueras i dessa diskurser. Det empiriska materialet utgörs av två böcker skrivna av Pär Ström. Det teoretiska ramverket som tillämpas i analysen är diskursteori, queerteori samt maskulinitetsteori.

Syftet med studien är att undersöka konstruktioner av maskulinitet i förståelsen av och inställningen till jämställdhetsfrågor. Den process där jämställdhetsbegreppet görs förståeligt och relevant för anställda på en teknisk högskola fokuseras sätts i relation till konstruktioner av maskulinitet. Argument för jämställdhetsarbete problematiseras. Studien bygger på sex intervjuer med fyra manliga och två kvinnliga anställda på en teknisk högskola. Maskulinitetskonstruktioner i intervjupersonernas utsagor undersöks och slutligen diskuteras på vilket sätt förståelsen av jämställdhet kan påverka förutsättningarna för att skapa en mer jämställd arbetsplats.I studien förekommer en föreställning av manliga grupper som likriktade, mindre framgångsrika och tråkiga att arbeta i.