Ett undersökande av min identitet som grafisk designer, genom det praktiska arbetet med att ta fram en grafisk identitet..

Rädda Barnen och Rädda Barnens Ungdomsförbund har ett projekt som heter allan. Det är ett jämställdhetsarbete med samtalsgruppsverksamhet för fjortonåriga killar. Uppsatsen granskar metodmaterialet för dessa samtalsgrupper ur ett genusvetenskapligt perspektiv med särskilt fokus på maskuliniteter, maktordningar och jämställdhet. Metoden som används kallas idé- eller ideologianalys, och mer specifikt utförs en innehållslig idéanalys.Som utgångspunkt fungerar socialkonstruktivistisk teori inom Maskulinitetsforskning. Speciellt används R.W Connells begrepp hegemonisk maskulinitet och Michael Kimmels texter om homosocialitet.

I denna kvalitativa studie undersöks hur en grupp skolbarn tolkar begreppet cool som personbeskrivande uttryck, samt huruvida detta förhållande får konsekvenser för den pedagogiska situationen. För att åstadkomma detta har jag genomfört en enkätundersökning och en gruppintervju, varefter jag analyserat resultaten i förhållande till tidigare genus- och Maskulinitetsforskning. Min studie visar att begreppet har flera kontrasterande betydelser och på många sätt är nära förbundet med manliga könsnormer ? såväl när det beskriver pojkar som flickor. Vidare verkar det finnas anledning att tro att elevers förhållningsätt till cool har vissa konsekvenser för den pedagogiska situationen..

Studien syftar till att diskutera hur killar förhåller sig till bilder av maskulinitet som tillgängliggörs via visuella medier, samt hur denna typ av bilder tillsammans med text uttrycker maskulinitet i relation till kroppen som en del av ett identitetsskapande projekt. Studiens teoretiska utgångspunkter ligger i R.W. Connells teori om socialt förkroppsligande och den maskulina hegemonin samt Judith Butlers teori om att kön konstrueras performativt. Denna kvalitativa studie har följt fem fotbollsutövande- och intresserade killar i 17-18 års åldern under fem veckor. Det har genomförts tre fokusgruppssamtal och fem veckors kontinuerlig deltagande observation.

This explorative study focuses on young, university attending males (22-27 years) and their understanding and pratice of the classic tail coat. It is based on five qvalitatively interpreted interwievs with a total of six participants, and through open questions regarding individuality and identicalness, limits and possibilities and inclusion and exclusion, a masculininty of a less contemporary hue takes shape. These conversations have revealed the tail coats potential of respresenting a male stereotype that can set a foundational and minimal standard for inclusion. Above this layer these males can then manifest and negotiate their masculine position in a homosocial hierarchy which decides the amount of passage, privilieges and confirmation of self- worth received for the wearer. These negotiation is performed by value bearing symbols (such as medallions, cordons and the like) allowed by the wearer and by the actions that systematically ensure that the lines of the tail coat are watched and unbroken.

Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur maskulinitet och maskulin homosocialitet konstrueras i två avsnitt av The O.C. Inom mediestudier finns mycket forskning kring genus, men ofta ur feministisk synvinkel och med anledning av detta ville jag med den här uppsatsen fylla en lucka och se hur maskulinitet konstrueras i ett populärkulturellt material. Förhållandet mellan sociala och fysiska egenskaper, såväl som förhållandet mellan män och grupper av män låg i fokus för analysen.Metod: Ur seriens första säsong valdes två avsnitt där maskulin interaktion fick stort utrymme. Dessa har analyserats med en modell för narrativ analys hämtad från Selby & Cowderys bok How to study television (1995). De två avsnitten analyserades var för sig, och varje avsnitt delades upp i tre sekvenser som alla analyserats för att finna deras explicita och implicita meningsinnehåll.Teori: R.W Connells bok Maskuliniteter (1995), såväl som annan Maskulinitetsforskning agerade teoretisk grund.

I feministiska studier är man inte sen med att påpeka att olika typer av kvinnligheter bäddar olika mycket för framgång i samhället. Trots att manligheten rimligen bör vara lika komplicerad talas det sällan om mannen på samma sätt vilket har lett till att många män känt sig knutna till en mansroll de finner svår att leva upp till. Vilken är denna eftersträvansvärda mansroll och vem är egentligen kapabel att uppnå den? Det är dessa funderingar som gjort mig nyfiken på Maskulinitetsforskning och som ligger till grund för uppsatsens syfte. Jag har i uppsatsen utgått från att manlighet är en myt för att sedan studera hur denna myt kan tänkas ha konstruerats och omkonstruerats genom åren.