En kostnadsjämförelse av fyra Maskinsystem för sönderdelning och transport av GROT vid avlägg har utförts för att identifiera kostnadspåverkande faktorer samt finna de mest lönsamma Maskinsystemen inom hanteringskedjan för GROT. Studerade Maskinsystem var TOMO hugglink med en flisbil; Skotarburen flishugg och skopbil; Huggbil med lastväxlare och containersystem; Willibald kross och dumper med containersystem. Respektive Maskinsystem körs av entreprenörer från Norra Skogsägarna och fakturerade kostnader från 15 utförda trakter per Maskinsystem och entreprenör har analyserats med avseende på transportavstånd och avläggstorlek. Fakturerade kostnader har sedan jämförts med kostnader beräknade utifrån ekonomiska modeller med annuitetsmetoden och vetenskapliga rapporter som grund. I modellerna har medtagits fasta maskinkostnader, maskinutnyttjande, personalkostnader, rörliga kostnader samt förväntad prestation där prestationen utgjorts av ett medeltal från minst två vetenskapliga rapporter.

Sönderdelning och transport av GROT (grenar och toppar) kräver dyra Maskinsystem samtidigt som efterfrågan av sortimenteten varierar kraftigt under året. Det är därför svårt att planera flöden av GROT-flis effektivt och samtidigt välja rätt Maskinsystem. AB Karl Hedin är en sågverkskoncern lokaliserad i Bergslagen. De äger fyra sågverk varav tre är sverigebaserade. De levererar även GROT-flis till flertalet värmeverk och har ett behov av ett beslutsstöd som underlättar sortimentets flödesplanering och föreslår Maskinsystem. Projektets syfte var att skapa ett användarvänligt enperiodsbeslutsstöd med mål att maximera den totala vinsten och genom detta kvantifiera GROT-flisflödets förbättringspotential. Nio månaders historiska flödesdata kartlades och användes som jämförande testperiod. Genom en fallstudie bestående av två scenarier analyserades optimeringar med månadsvisa, kvartalsvisa och säsongsvisa (9 mån) optimeringshorisonter: 1.

En del av verksamheten vid EuroMaint Industry AB i Skövde består av att tillverka och sälja Maskinsystem för tillverkningsindustrin. Ett av dem är fixturer för fastspänning av bilväxellådskåpa, inför bearbetning. Fastklämning av denna detalj i fixtur sker med hjälp av hydrauliska spännare som arbetar i sekvens med olika tryck samt fastspänningskraft. Styrningen sker med hjälp av en sekvensenhet som dels är skrymmande, dels har relativt hög framtagningskostnad. Det här examensarbetet har syftat till att ta fram en ny sekvensenhet med mål att få en kompaktare lösning med en lägre framtagningskostnad.

Syftet med detta examensarbete har varit att ta fram ett nytt användargränssnitt till SCAN COINs insättningsmaskin CDS 760. Företaget har i dagsläget inga egna genomtänkta bildförslag som passar CDS 760 att erbjuda kunden, detta upplevs som ett problem. Vårt mål har därför varit att göra ett gränssnitt som har hög användarvänlighet och som känns SCAN COIN-mässigt. Gränssnittet måste nå ut till alla typer av användare då en insättningsmaskin inte riktar sig mot en specifik målgrupp. För att uppnå detta mål har marknadsanalyser och studiebesök gjorts.

På grund av svaga mjölkpriser och varierande foderpriser har mjölkproducenterna haft en ansträngd ekonomi de senaste åren. Många experter menar att grovfodret blir viktigare vid högre kraftfoderpriser, tyvärr finns det dock sällan ett pris på grovfoder vid foderstatsberäkningar. Därför skall Hushållningssällskapen i Sverige m.fl. ta fram ett ?Grovfoderverktyg? för att beräkna mjölkproducenternas individuella grovfoderkostnad. Syftet med arbetet var att presentera de vanligaste Maskinsystemen och deras kapacitet vid skörd av vall till ensilage för mjölkproduktion.

Syftet med denna studie var att undersöka ett Maskinsystem för uttag av trädbränsle i klena gallringar i norra Västmanland och södra Dalarna för Mellanskog. Genom driftuppföljningsdata kunde produktiviteten och kostnaderna för Maskinsystemet beräknas, samt kostnaderna för sönderdelning och transport och hur dessa förändras med transportavståndet till industri. Resultatet visar att skördarens produktivitet är beroende av storleken på skördad medelstam, samt att skotarens produktivitet sänks med ett ökat skotningsavstånd. Den totala kostnaden för drivningsarbetet för ett medelobjekt (sett till Maskinsystemets produktivitet) i denna studie var 178 kr/m3f inklusive kostnader för flytt, planering och tillägg för vinst. Om man bortser från dessa kostnader uppgår kostnaden för skördaren till ca 88kr/m3f och kostnaderna för skotaren till ca 61kr/m3f. Att enbart sönderdela materialet kostar 58 kr/m3s och kostnaden för transport beror på tranportavståndet, ett längre avstånd innebär en högre kostnad.

Behovet av skogsbränslen har ökat i takt med en ökad efterfrågan av förnyelsebara energikällor, samtidigt som andelen skogar med ett omedelbart röjningsbehov stigit. Det har lett till att innovatörer letar efter nya system för skörd av biomassa i dessa bestånd. Syftet med denna studie var att modellera och analysera ett Maskinsystem som är under utveckling för skörd av biomassa i klena förstagallringar. Maskinsystemet ska fälla, aptera och bunta träddelar i bestånden. Skördaren som utgör basen för konceptmaskinen är den fyrhjuliga modellen av Komatsu 901TX.1. På basenheten kommer det att monteras en helautomatiserad extrakran/leveranskran. Leveranskranen står för transporten av det skördade virket från skördaraggregatet till en helautomatiserad buntningsenhet. Resultatet som redovisas i rapporten har tagits fram genom simuleringar i simuleringsprogrammet Arena 5.0.

In order to produce grain in an economically rational manner numerous decisions have to be made. One of these decisions is what tillage system to use. The cost of the tillage system is a large part of the total cost in grain production. Different tillage systems result in different distribution of fixed costs, operating costs and timeliness costs. The price of the produced grain and cost of inputs also affect the best way to produce grain.

skogsföretagens långsiktigt strategiska planering sker idag i de flesta fall med Indelningspaketet (IPAK). För överföringen från strategisk till operativ och objektsorienterad planering finns ingen vedertagen rutin. Syftet med denna studie, som initierats och finansierats av SCA Forest and Timber, har varit att utveckla en rutin för långsiktig operativ planering. Kravet var att planeringsrutinen skulle vara kraftfull nog att implementeras på ett stort skogsinnehav, i detta fall ca 90'000 ha. Planeringsrutinen omfattar åtgärderna slutavverkning och gallring.

Dagens jordbruksmark är till olika grad onödigt packad till följd av tunga Maskinsystem. För att återskapa odlingsjordens optimala porositet måste jorden årligen luckras. Jag ville i mitt arbete undersöka om åkerjordens normala porositet kan återskapas om den generella jordpackningen begränsas och den optimala växtplatsen uppnås med hjälp av ny precisionsodlingsteknik och hur det i så fall påverkar den totala energiförbrukningen och lönsamheten under svenska förhållanden. Controlled Traffic Farming eller Kontrollerad trafik i fält innebär en minimering av den generella skadliga jordpackningen som verkar skördenedsättande. Odlingssystemet bygger på att man inrättar fasta spår i fälten dit all maskintrafik härleds.

Som effekt av de energikriser Sverige upplevde under 1970-talet beslutade Sveriges Riksdag att reducera behovet av importerad energi och satsa mer på inhemska energiresurser. Energi från skogen (skogsbränsle) fick återigen ett industriellt värde, efter en tid i skuggan av de fossila energialternativens framgångar. Idag är Sveaskog Sveriges största skogsmarksägare och tillika en av de största skogsbränsleleverantörerna. År 2009 hade Sveaskog en nettoproduktion av skogsbränsle på 2,7 TWh, en ökning med 42 % från föregående år. Konsumtionen i Sverige för samma år var 127 TWh av bioenergi, torv och avfall.