Sökresultat:
5 Uppsatser om Maskinsamverkan - Sida 1 av 1
Ekonomiska fördelar med maskinsamverkan
Sammanfattning Syftet med projektet är att undersöka om det finns ekonomiska fördelar med Maskinsamverkan mellan spannmålsproducenter. I fallstudien undersöks fyra gårdar, varav två av gårdarna är belägna i Enköpings kommun och utgör det första maskinsamarbetet. De två andra gårdarna är belägna i Surahammars kommun och är intresserade av att etablera ett maskinsamarbete i framtiden. Maskinkostnadskalkyler har upprättats för varje gård innan och efter ett inträde i maskinsamarbetet. Kalkylerna har sedan jämförts för att se vilka ekonomiska effekter ett samarbete bidrar med för respektive gård.
Lönsamhet i ett framtida samarbete : en fallstudie på två växtodlingsgårdar
I dagens läge arbetar många lantbruksföretag med en ansträngd ekonomi där det gäller
att sänka sina kostnader för att öka sin vinst. Då många inkomster och utgifter är rörliga
och ändras varje år så som priset på insatsvaror och priset på den sålda varan, gäller det
att sänka de kostnader man kan styra över själv. En sådan kostnad är maskinkostnaden,
ett sätt för att minska den är att ingå ett samarbete för att bruka maskinerna på större
areal.
I detta examensarbete görs en analys av två gårdar med hänsyn till deras aktuella
maskinkostnader, och de maskinkostnader som skulle uppstå vid två olika samarbeten.
De två olika produktionsinriktningar som samarbetet grundas på är en konventionell
odling och en ekologisk odling. För att ge en helhetsbild av dessa samarbeten så har vi
förutom maskinkostnader även räknat på läglighetskostnader, transportkostnader och
intäkter för varje produktionsgren.
För att uppnå syftet har fakta samlats in genom litteratur och beräkningar gjorts i ett
maskinkalkyleringsprogram från JTI. De två gårdarna som arbetet omfattar brukar idag
ca 300 hektar vardera och skulle genom ett samarbete få en samlad areal på ca 600
hektar.
Finns det lönsamhet i att föda upp gårdens egna mjölkrastjurar?
Flera mjölkgårdar säljer idag sina tjurkalvar. Syftet med detta arbete är att se hur
lönsamheten ser ut för de uppfödningsmodeller på egenproducerade tjurkalvar som
anses vara lämpliga för ett utvalt fallföretag. Det finns olika typer av
uppfödningsmodeller att välja bland, men bäst lämpade till den befintliga gården i
arbetet, anses mellankalv och intensiv ungtjur-uppfödning vara. Det förespråkas att man
skall använda ett bra foder med kvalitet till tjurarna för att på så sätt få ner slaktåldrarna
och därmed en mer lönsam tjur. Båda kalkylerna, en för respektive uppfödningsmodell,
ger dock negativa resultat.
Maskinsamverkan mellan två halländska gårdar :
After been told that an ordinary winter service for our combine should cost more than
20000 SEK, not included spare parts, I decided to write this paper about today?s
requirement of the workshop on a farm. I think that the lack of proper premises is the
reason way not more of the ordinary machinery maintenance or upkeep is performed on
the farm.
When I did my literature survey I found that the Swedish environmental code, set by the
Swedish law regulate how drain or sewer should be built. The environmental code
however leaves a lot for your own interpretation. It might not be so bad but it must be
very hard for the local environmental office to interpretation the regulations, since they
are the ones that gives permission for the sewer in your workshop.
Skötsel av fotbollsplaner : en undersökning av utbildningsbehovet och organisationen hos elitarenorna
I slutet av oktober avgörs allsvenskan, tillika svenska mästerskapen i fotboll. Vid den här tiden på året brukar planerna oftast vara mer bruna än gröna. Även under perioder av mycket regn får matcher ställas in på grund av att planen är ospelbar. Det finns idag ingen regional utbildning för planskötare, men kan man med rätt utbildning för dem som är planskötare öka kvalitén på planerna?
Arbetet är gjort i samarbete med Svenska fotbollsförbundet (SvFF) som har intresse i att undersöka hur utbildningsnivån är och vilka kunskaper som saknas bland planskötarna idag.