I dagens läge arbetar många lantbruksföretag med en ansträngd ekonomi där det gäller att sänka sina kostnader för att öka sin vinst. Då många inkomster och utgifter är rörliga och ändras varje år så som priset på insatsvaror och priset på den sålda varan, gäller det att sänka de kostnader man kan styra över själv. En sådan kostnad är maskinkostnaden, ett sätt för att minska den är att ingå ett samarbete för att bruka maskinerna på större areal. I detta examensarbete görs en analys av två gårdar med hänsyn till deras aktuella Maskinkostnader, och de Maskinkostnader som skulle uppstå vid två olika samarbeten. De två olika produktionsinriktningar som samarbetet grundas på är en konventionell odling och en ekologisk odling. För att ge en helhetsbild av dessa samarbeten så har vi förutom Maskinkostnader även räknat på läglighetskostnader, transportkostnader och intäkter för varje produktionsgren. För att uppnå syftet har fakta samlats in genom litteratur och beräkningar gjorts i ett maskinkalkyleringsprogram från JTI. De två gårdarna som arbetet omfattar brukar idag ca 300 hektar vardera och skulle genom ett samarbete få en samlad areal på ca 600 hektar.

Syftet med detta examensarbete är att sammanställa Maskinkostnader för etableringsmetoderna plöjningsfritt och konventionellt. Vi vill även titta på hur stor kapacitet som behövs på maskinparken för den tänkta gården på 600 ha åker, detta för att hinna etablera grödan inom ett rimligt tidsspektra. Anledningen till att vi valt ett företag på 600 ha är att det är den areal tröskan klarar av att avverka inom rimlig tid. Det medför att vi måste ta en del hänsyn till lägligheten och hur mycket av tiden som är så kallat ?tjänligt väder?.

Sammanfattning Syftet med projektet är att undersöka om det finns ekonomiska fördelar med maskinsamverkan mellan spannmålsproducenter. I fallstudien undersöks fyra gårdar, varav två av gårdarna är belägna i Enköpings kommun och utgör det första maskinsamarbetet. De två andra gårdarna är belägna i Surahammars kommun och är intresserade av att etablera ett maskinsamarbete i framtiden. Maskinkostnadskalkyler har upprättats för varje gård innan och efter ett inträde i maskinsamarbetet. Kalkylerna har sedan jämförts för att se vilka ekonomiska effekter ett samarbete bidrar med för respektive gård.

Högre driftskostnader och lägre avräkningspris på mjölk har gjort att lönsamheten inom svensk mjölkproduktion har sjunkit. Genom grovfoder, exempelvis ensilage, får mjölkkorna den största delen av sitt dagliga näringsbehov. För att korna ska hålla en hög produktivitet måste grovfodret ha rätt kvalitet. Detta kräver att grovfodret skördas vid optimal tidpunkt vilket i sin tur ställer krav på maskiner med lämplig kapacitet. Av mjölkproducenternas produktionskostnad utgör Maskinkostnader en hög andel.

Intresset för bioenergi bara ökar. 2008 var den totala energianvändningen i Sverige 497 terawatt timmar (TWh), varav 125 TWh (25 %) kom från biobränslen (Elofson, 2009). Under de sista åren har utbudet av och intresset för biobränslen ökat och också möjligheterna att tillvarata och använda dem. Arbetet har som syfte att: 1) Presentera resultaten i Sverige från användare av C16, 2) Presentera resultaten för olika användningsområden, 3) Beskriva marknaderna i England, 4) Presentera resultaten gällande Maskinkostnader och tidsstudie. Detta visar en bild av C16 och de kunskaper och erfarenheter som finns av aggregatet. Maskintillverkaren Bracke Forest som etablerades 1922 och har flera produkter anpassade för aktiviteter i skogen. Företaget investerar mycket pengar på forskning och produktutveckling. Skogsvårds och bioenergiaggregatet, C16, används idag till många olika arbetsuppgifter och i många olika länder.

Mekaniserad skogsplantering introducerades i Sverige på 1960-talet, och idag används främst Brackes planteringsaggregat av bland annat av Södra och Norra skogsägarna. Plantering med Brackes planteringsaggregat ger vissa fördelar jämfört med manuell plantering, såsom ökad överlevnad gentemot högläggning och ökad överlevnad och tillväxtökning gentemot harvning. Den här studien jämförde följande tre planteringssystem; manuell plantering med harvning; manuell plantering med intermittent högläggning; samt mekaniserad plantering. Data för tre olika föryngringssystem insamlades och jämfördes med hjälp av nuvärdesanalys för att se eventuella fördelar och nackdelar ur ett skogsekonomiskt perspektiv. Dessa system antogs ha olika systemkostnader och antal planterade plantor med olika överlevnadsgrader och tillväxttakter i ungskogsfasen vilket möjliggjorde en nuvärdesanalys på data från ett skötselprogram simulerat i Heureka PlanWise.

En kostnadsjämförelse av fyra maskinsystem för sönderdelning och transport av GROT vid avlägg har utförts för att identifiera kostnadspåverkande faktorer samt finna de mest lönsamma maskinsystemen inom hanteringskedjan för GROT. Studerade maskinsystem var TOMO hugglink med en flisbil; Skotarburen flishugg och skopbil; Huggbil med lastväxlare och containersystem; Willibald kross och dumper med containersystem. Respektive maskinsystem körs av entreprenörer från Norra Skogsägarna och fakturerade kostnader från 15 utförda trakter per maskinsystem och entreprenör har analyserats med avseende på transportavstånd och avläggstorlek. Fakturerade kostnader har sedan jämförts med kostnader beräknade utifrån ekonomiska modeller med annuitetsmetoden och vetenskapliga rapporter som grund. I modellerna har medtagits fasta Maskinkostnader, maskinutnyttjande, personalkostnader, rörliga kostnader samt förväntad prestation där prestationen utgjorts av ett medeltal från minst två vetenskapliga rapporter.

Detta examensarbete är uppbyggt på ett försök som är gjort på Gretelund och går ut på att se om man kan tjäna pengar på att inte stenstränglägga till stärkelsepotatis. I försöket jämfördes två olika etableringsmetoder för potatis, vilka var stensträngläggning och kultivering innan sättning. Vi tittade även på lite andra parametrar så som markpackning, spill, upptagningshastighet, stärkelsehalt, lagringsförluster och mekaniska skador, som kan påverka ekonomin i stärkelsepotatisodling. Dessutom har vi gått igenom en del gamla försök som är gjorda inom liknande område, där man har studerat stensträngläggning. Många av försöken är gamla, men principen är den samma som idag. Det man har försökt i många av försöken är att kombinera olika maskiner för att hålla nere Maskinkostnaderna.

Two elementary schools are now being built in Gråbo (in the municipality of Lerum),Röselidsskolan and Ljungviksskolan, which are both designed with solar thermalcollectors for the schools domestic water heating. During the summer while thelargest amount of solar heat can be generated, the activity hence the domestic wateruse in the schools are heavily reduced. Both schools are connected to the local districtheating system which makes it possible to use the solar collectors to deliver heat tothe district heating.The purpose of this thesis is to evaluate the two systems mentioned above and todetermine which system is more suitable to apply on a school. The building whichconditions were used for this evaluation is Röselidsskolan.A solar heating plant of each system type was dimensioned from the expected andknown conditions of the building. The purpose with the dimensioning was to makethe solar plants replace the ordinary energy source as much as possible.

På senaste tiden har flera mjölkproducenter valt att lägga ner sin verksamhet, till följd av dålig lönsamhet (www, Svensk Mjölk, 2009a). Minskad efterfrågan och en stark Euro har lett till sänkta avräkningspriser, samtidigt som kostnaderna i mjölkproduktionen är trögrörliga (www,Svensk Mjölk, 2009b).En ökad avkastning per ko har lett till en minskad mängd mjölkkor (www, LRF, 2009b). Denna utveckling i kombination med ökad efterfrågan på kött har lett till ett större behov av dikor. Den ökade efterfrågan täcks idag av importerat kött (Kumm, 2005). För att återta marknadsandelar från utländskt köttet krävs bättre lönsamhet i produktionen.

På senaste tiden har flera mjölkproducenter valt att lägga ner sin verksamhet, till följd av dålig lönsamhet (www, Svensk Mjölk, 2009a). Minskad efterfrågan och en stark Euro har lett till sänkta avräkningspriser, samtidigt som kostnaderna i mjölkproduktionen är trögrörliga (www,Svensk Mjölk, 2009b).En ökad avkastning per ko har lett till en minskad mängd mjölkkor (www, LRF, 2009b). Denna utveckling i kombination med ökad efterfrågan på kött har lett till ett större behov av dikor. Den ökade efterfrågan täcks idag av importerat kött (Kumm, 2005). För att återta marknadsandelar från utländskt köttet krävs bättre lönsamhet i produktionen.

Detta examensarbete har utförts hos Norrskog Wood Products AB (NWP AB) som omfattar fyra sågverk och tre hyvlerier i mellannorrland. NWP AB bildades 2004 när Skogsägare-föreningen Norrskog köpte Camforegruppen i Jämtland och fusionerade den med sitt tidigare helägda sågverk SAEF AB (Östavallsågen). Vid årsskiftet 05/06 förvärvades det tredje hyvleriet som ligger i Forsa utanför Hudiksvall. I dagsläget när företaget fortfarande är relativt ungt sker det mesta av transportplanering och fraktbokningen vid varje enhet och man gör som man tidigare har gjort. Syftet med examens-arbetet är att för en bestämd period, 2005-01-01 till 2005-05-31, kartlägga transporter och kostnader från industri till kund för hela NWP AB.