Here I study some European films from the late 1950?s and the early 1960?s by directors like Fellini, Visconti, Pasolini and Godard. By comparing them with different sociological studies on the subject of female prostitution I try to find out if these films are interested in the actual situation of the prostitute, or in their own image of the phenomenon. Is she an object used for sex or just an sex object? Is she positively or negatively pictured? With realism or as a stereotype? Which aspects of her situation is shown and which ones are concealed? What is the view on the men who actually use her services?It seems natural that different types of films, with different types of prostitutes, illustrates different aspects of what prostitution might be.

Syftet med min uppsats var att undersöka vilka bilder socionomstudenter på termin 3 och 4 uppfattade att socionomutbildningen på Göteborgs universitet gav av Socialtjänsten. Jag har gjort en kvalitativ studie där jag haft 4 fokusgruppsintervjuer med studenter. Jag har undersökt hur studenterna uppfattar att bilden av socialtjänsten framställs, i relation till socialtjänsten som samhällsfunktion och socialtjänsten som framtida arbetsplats. Jag har analyserat mitt material med ett avstamp ur Bourdieus teorier om fält, habitus och kapital. Det framkom i min studie att socialtjänsten framställdes som en viktig samhällsinstans, men med oförmåga att fullfölja sitt uppdrag, på grund av inkompetens, stress och otillräckliga resurser.

Uppsatsen syftar till att lyfta fram bilderboksillustratören som konstnär och framförallt peka på Sven Nordqvists stil. Detta görs genom tre olika analyser. Först en ikonotextuell analys där text-och bildsamspelet undersöksi Nordqvists böcker.En bildanalays försöker utröna speciella stildrag i böckernas illustrationer och ytterligare en analys försöker se sambandet mellan omslag, försättsblad, titelsida och själva berättelsen..

I denna analys undersöker vi Sverigedemokraternas valframgång i kommunvalet i Landskrona 2006. Vi använder oss av tre olika sorters material: artiklar och insändare från Landskronaposten, valmaterial från de efter valet fyra största partierna, samt kvalitativa intervjuer med folkvalda och civilsamhällegrupper. Studien är hypotesprövande, där vi utifrån tre teser undersöker vårt material. Vi studerar dessa antagandens bärkraftighet och eventuella samband.Vi finner att många av rösterna på Sverigedemokraterna var proteströster mot det tidigare politiska styret. Vi finner även att stadens oklara roll samt Sverigedemokraternas hållning till de övriga partierna och vice versa har påverkat valresultatet.

Syftet med uppsatsen är att få en uppfattning om hur andra funderar kring begreppet ?ondska?. Är ondskan en reell företeelse eller ett moraliskt/religiöst/etiskt/filosofiskt problem? Kan vi se det svarta i livet hos oss själva eller tycker vi att det är ?dom andra? som är onda? Har vi behov av att se ondskan personifierad? Blir den lättare att hantera då? Det här är några av de frågor jag ställde mig inför arbetet.Frågorna jag hade inför arbetet har mina informanter svarat på genom sina egna funderingar. Ondskan är en reell företeelse för Kurt och Ove.