SSAB Tunnplåt i Borlänge har under en längre tid utvecklat ett varmvalsat bainitiskt stål med en sträckgräns på 900 MPa. Den höga sträckgränsen och en tjocklek mellan 5-6 mm gör stålet perfekt för applikationer där nyttolasten kan ökas, som till exempel i chassi och utrustning till tunga fordon. Det kan också med framgång användas i bommar till lyftkranar för att kunna lyfta mer längre ut. Ett problem vid tillverkning har varit att de mekaniska egenskaperna hos materialet har visat stor spridning. För att kunna sälja stålet till sina kunder måste SSAB Tunnplåt kunna visa att stålet klara de givna målen.

Vid dragprovning av lödningar framkom att i många fall är kopparledningen svagare än själva lödningen och brottet sker i kopparledningen eller i kabelskon. Undersökning av mikrostrukturerna visade att det bildas Martensit i grundmaterialet i ett område under pinnlödningarna. Medelvärdet på Martensitlinsens storlek beräknades till 10,69 mm i diameter och 0,73 mm i djup. På grund av att grundmaterialet påverkas bör pinnlödningar sättas minst 10 mm från varandra. Lödningar gjorda i -5°C visade inga tecken på försämrad kvalitet med avseende på lägre hållfasthet eller ökad Martensitbildning.

Vid dragprovning av lödningar framkom att i många fall är kopparledningen svagare än själva lödningen och brottet sker i kopparledningen eller i kabelskon. Undersökning av mikrostrukturerna visade att det bildas Martensit i grundmaterialet i ett område under pinnlödningarna. Medelvärdet på Martensitlinsens storlek beräknades till 10,69 mm i diameter och 0,73 mm i djup. På grund av att grundmaterialet påverkas bör pinnlödningar sättas minst 10 mm från varandra. Lödningar gjorda i -5°C visade inga tecken på försämrad kvalitet med avseende på lägre hållfasthet eller ökad Martensitbildning.

Martensitiska rostfria kromstål som Sandvik 12C27 har, tack vare små hårda karbider i strukturen, en förmåga att hålla skärpan längre än ett kolstål. Trots detta så möter skridskoskenor av kromstål motstånd från slipare. Detta främst beroende på att det uppför sig annorlunda när man slipar det, jämfört med ett mer traditionellt kolstål. Framförallt gnistbildningen upplevs som annorlunda. Syftet med arbetet var att identifiera vilka problem man har vid slipningen idag samt ta fram förslag på hur man minskar dessa problem.

Arbetet mot lättare och bränslesnålare lastbilar går framåt på Scania CV AB, en ny generations hytter är att vänta i vilken höghållfast stål i viss utsträckning ersätter de idag använda mjuka stålen. Komponenter och hyttstrukturer kan därmed med bibehållen styrka göras tunnare och lättare. Bytet mot höghållfasta stål kan ställa särskilda krav på bland annat svetsningen, syftet med detta examensarbete är som en följd av detta att undersöka svetsbarheten i det höghållfasta materialet Docol 600DP och ur ett hållfasthetsperspektiv jämföra detta med det idag använda DX54. Arbetet har bland annat genom statistisk försöksplanering, punktsvetsning och dragprovning resulterat i svetsytor i vilka hållfasthetsvärden kan erhållas utifrån svetsens elektrodkraft, strömstyrka och svetstid. Svetsytorna ger även svar på de tre olika parametrarnas individuella inverkan på svetsens hållfasthet, här ligger strömstyrkan först följd av svetstiden och elektrodkraften.