Sök:

Sökresultat:

6 Uppsatser om Marsch - Sida 1 av 1

Intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av akutomhändertagande

Larsson, M & Marsch, M. Intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av akut omhändertagande. En fenomenologisk studie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle.

För Kronan och för Folket : En uppsats om svensk militärmusik

SammanfattningEfter ett riksdagsbeslut 1968 omvandlades den svenska militärmusiken till den civila organisationen Regionmusiken. Det innebar bland annat att alla militärmusiker fick civil status, men också ändrade arbetsuppgifter. Militärmusikerna förväntades spela i både den militära kontext de kom ifrån, och i en civil kontext som innebar allt ifrån kammarmusikkonserter till instrumentvisning i grundskolan. Med tiden märkte man att det trots allt fanns ett behov av ceremoniell musik och utbildning av musiker i en militär kontext, varför man 1982 bildade den värnpliktiga musikkåren Arméns Musikpluton (numera Arméns Musikkår). År 2006 anställdes 15 professionella musiker i kåren, vilket betyder att Sverige åter har en militärmusik under Försvarsmaktens styre.

En föreställning om samhället : militära marscher som social och politisk kommunikation i frihetstidens lokalsamhälle

Denna uppsats intresserar sig för den tidigmoderna människans interaktion och kommunikation med centralmakten. Utgångspunkten är att lokalsamhällets föreställningar om centralmakten skapades i lokala möten med denna. Ett sådant möte var den indelta krigsmaktens Marscher i frihetstidens Sverige. Denna uppsats syftar till att analysera dessa Marscher såsom kommunikativa och ideologiladdade ritualer där Marschens estetik, disciplin och symbolik gjorde centralmakten konkret och greppbar för lokalsamhällets människor.Jag argumenterar för att Marschen bör förstås som en kommunikativ arena där centralmakten och lokalsamhället interagerade inom ramen för ett föreställt samhällskontrakt. Denna symboliska interaktion visade på att centralmakten och lokalsamhället delade många föreställningar och hade mycket att vinna på ömsesidighet och förhandling.

(H)elt om marsch!

The focus of this essay is on a political party that was founded in Sweden in 1904. Today, we known it as Moderata Samlingspartiet. Historically, this party has transitioned through multiple phases which have included a change of name and also a change of substance in the area of trade policy. The party that was cheering globalisation at the 2006 congress had its roots in protectionism and had been founded as a strict protectionist organisation. The question raised here is what has caused this dramatic change in the trade politic?In addressing this important question, I have used both organization and party strategy theories to identify the main underlying reasons.

Polisiärt arbete mot icke klassade droger

I alla tider har människor berusat sig på droger av olika anledningar. I religiösa ritualer, för att komma undan vardagens stress och en stund slippa undan livets många bördor, eller bara som ren rekreation. Vikingarna drack mjöd och åt flugsvamp. I fjärran östern bedövade man sig genom att röka opium och i Sydamerika tuggade man koka blad.I dag ser droganvändningen i världen annorlunda ut och drogerna är en världs-omspännande miljard industri. Drogerna har blivit potentare och därmed farligare än historiskt sett.

Säkerhetsarbete inom Tunnelbanan : En studie om Säkerhets och Kundnöjdhetsarbete inom Stockholms tunnelbana

Vår uppsats har haft två huvudsyften, dels att jämföra den information om kundnöjdhet som SL presenterar på sin hemsida gällande våren 2010 mot vår egen kundnöjdhetsundersökning, samt även att beskriva säkerhetsarbetet som har ägt rum inom trygghetsavdelningarna på SL och MTR. Som kompletterande syfte och mot bakgrund att SL hävdar att kundnöjdheten bland resenärer ständigt ökar vill vi inom uppsatsgruppen med hjälp av egna frågor säkerställa om resenärer som nyttjar tunnelbanan upplevt att det har blivit positiva förändringar inom säkerheten, renheten och tidshållningen. Författarna har använt sig utav ett antal olika modeller om tjänstekvalitet såsom kund-leverantör-modellen samt teorin om lärande organisationer av Lewitt och Marsch och ytterligare en teori av Walsch och Ungson vilken behandlar organisationsminnen. För att försäkra sig om att vi har valt samma tillvägagångsätt har den intervjuande gruppen använt sig utav samma enkätunderlag som SL överlämnar ute bland resenärer i Stockholms Tunnelbana. Intervjuerna har varit av kvalitativ karaktär och själva enkätundersökningen bar spår av kvantitativt inslag.