Huvudsyftet med denna studie är att mäta sambanden mellan de svenska indikatorerna DVIS samt Konjunkturbarometern Hushåll gentemot Stockholmsbörsen, och jämföra resultaten mot observationer från tidigare studier på utländska marknader. Studien belyser samtidigt svårigheterna med att mäta Marknadssentiment på ett sådant sätt som eftersträvas för att kunna förklara irrationella marknadsrörelser eller uppkomsten av bubblor. För att uppnå huvudsyftet analyseras månadsvisa medelvärden mellan 2001 och 2008 genom bivarat analys, där de tidigare nämnda indikatorerna, som antas motsvara Marknadssentimentet, jämförs mot OMXS30 samt fyra urval av aktier, som representerar aktiemarknadens avkastning. Totalt analyseras 40 aktier utifrån omsättning och börsvärde. Signifikanta samband påträffas mellan båda indikatorerna och Stockholmsbörsens utveckling, vilket givet antagandet att dessa speglar Marknadssentiment indikerar att marknadspsykologi har en väsentlig påverkan på aktiemarknadens prisnivå.

Problembakgrund & problemdiskussion: I dagens informationssamhälle finns det oändligt med möjligheter att nå information. Dels genom traditionell media i form av papperstidningar, men också genom webbaserade plattformar i mobiltelefonen, surfplattan och datorn. För investerare innebär detta att de dagligen möts av information om företag de äger och har ett intresse för. En stor del av den information som publiceras innehåller inte något fundamentalt värde. Enligt teori om en effektiv marknad och rationella investerare påverkas investerare inte av denna information.