I takt med att värdepappersmarknaden utvidgas, både vad avser dess betydelse och omfattning, utvecklas även nya handelstekniker, vilket i sin tur ökar behovet av en i förhållande till de nya teknikerna aktuell lagstiftning. För att möta behovet av en marknadsmissbruksreglering som ligger i fas med samhällsutvecklingen antog EU under våren 2014 två nya rättsakter, marknadsmissbruksförordningen (Nr. 596/2014) samt det så kallade Marknadsmissbruksdirektivet (Nr. 2014/57/EU). Förordningen, som hanterar administrativa sanktioner och som är direkt tillämplig i Sverige, träder ikraft den 3 juli 2016, och direktivet, som hanterar straffrättsliga sanktioner, ska implementeras i Sverige senast samma datum.

Regionalization has become a catchphrase in European countries during the last twenty years with the establishment of the European Union. An ideational development has occurred during time towards emphasing more politicially powerful regions with the idea of new regionalism. Sweden represents a deviant case study, where regions historically have been politically weak and where Sweden has been characterized as a strong unitary state. The aim of this paper is to analyze the political debate in the Swedish parliament concerning the implementation of a stronger regional level (storregioner) during 2007-2010 and to determine if the debate can be characterized as a case of depoliticalization. The theory of depoliticalization have been introduced by Richard Katz and Peter Mair to explain why political parties through external pressure from europeanisation and globalization tend to become more consensual with similar political agendas, leading to a diminished the lef-right scale.

För att upprätthålla förtroendet för den finansiella marknaden och dess aktörer ställer det krav på fri konkurrens och lika informationsflöde för alla. Detta i egenskap av att kunna effektivisera marknadens funktion. Om inte alla har tillgång till samma information kan asymmetrisk informationsdelning bildas och resultera i en ineffektiv marknad. Detta innebär att olika parter har olika information om värdet på tillgångar. Vilket kan uppkomma med anledning av deras ställning i sitt bolag eller att de fått tillgång till värdefull information som inte är offentlig.