Stockholms lägenhetsmarknad lider av en rad problem som bottnar i att hyressättningen är reglerad. Ett införande av Marknadshyra antas därför på sikt råda bot på många av de problem som existerar på Stockholms lägenhetsmarknad. Hur skulle då boendekostnaden påverkas om Marknadshyra införs? Denna fråga är naturligtvis intressant att försöka besvara för såväl boende som investerare och förvaltare på lägenhetsmarknaden. Syftet med föreliggande uppsats är att besvara denna fråga genom att konstruera en modell för beräkning av boendekostnad på Stockholms bostadsmarknad då effekterna av Marknadshyra antas ha nått sitt jämviktsläge.

Det har stormat lite kring Helsingborgs stads sätt att tillämpa marknadshyror på den kommunalaverksamheten. Ett område som berör många och väcker starka känslor. Varpå vi valda att studera Helsingborgs sätt att hantera marknadshyror. Vi har använt oss av en kvalitativ metod för att samla in fakta om Helsingborg och deras sätt att hantera internhyror. Utifrån teorierna kring organisationsstruktur, interpriser och transaktionskostnader har det empiriska materialet sedan undersökts för att kunna ge råd och rekommendationer till en kommun om hur internprissättning av hyror kan hanteras på skolor.

Avyttringen och ombildningen av kommunala och privata bostadshyresfastigheter till bostadsrättsföreningar har blivit ett allt vanligare fenomen under de senaste decennierna. Främst sker avyttringen i Stockholms kommun. Syftet med denna uppsats är att mäta om prissättningen vid utförsäljning av bostadshyresfastigheter inom Stockholms kommun skiljer sig beroende på om säljaren varit privat eller ett allmännyttigt kommunalt bolag. För att undersöka detta har olika regressionsmodeller applicerats på data över fastighetsprisregistret under två mandatperioder. Resultatet visar en tydlig prisskillnad mellan kommunala avyttringar och privata inom samma områdesindelning.

Den nuvarande bostadshyresmarknaden i Stockholm är allt annat än välfungerande. Det låga utbudet av hyresrätter har bland annat resulterat i långa bostadsköer, en omfattande svart hyresmarknad och inlåsningseffekter. I skenet av denna illa fungerande hyresmarknad reser sig frågan om det inte är på tiden att reformera alternativt frångå det nuvarande bruksvärdesystemet, till förmån för en ny alternativ hyressättningsmodell. En modell som förhoppningsvis reducerar de negativa effekterna vi idag ser på hyresmarknaden.Rapporten har som utgångspunkt att beskriva dagens hyressystem samt redogöra för potentiella hyresmodeller. Nuvarande hyressystem och de potentiella modellerna är alla relativt väl utredda ur ett hyresmässigt perspektiv.

Syfte: Syftet med detta arbete är att studera om de tre nya lagregleringarna, att allmännyttan inte längre är hyresnormerande, att de allmännyttiga bostadsföretagen högst får föra över 50% av fjolårets vinst, samt ska driva sin verksamhet efter affärsmässiga principer, påverkat den allmänna hyresnivån och gjort att lägesfaktorn fått större inverkan på bruksvärdet, samt vilka effekter det fått på hyresbostadsmarknaden.Metod: Vi har först samlat in sekundärdata genom litteraturstudier. Sedan har vi samlat in primärdata genom kvalitativ metod i form av fem intervjuer med aktörer på hyresbostadsmarknaden. Primärdatan har vi sedan analyserats genom en kategorianalys.Resultat & slutsats: Eftersom det allmännyttiga bostadsföretaget Mitthem redan innan omregleringen drivit sin verksamhet efter affärsmässiga principer, påverkar omregleringen inte den allmänna hyresnivån. De privata fastighetsägarna har efter omregleringen hyresförhandlat före allmännyttan. Lägesfaktorn har fått en större inverkan på bruksvärdet då allmännyttan inte längre är hyresnormerande.