Den svenska Marinen har av professor Geoffrey Till använts som ett utmärkande exempel på en s.k. post-modern Marin i hans kategorisering av världens sjömakter. Främst är det den expeditionära förmåga som Sverige profilerat alltsedan det kalla krigets slut som ligger till grund för denna exemplifiering.Frågan uppstår då huruvida den svenska Marinen fortfarande kan ses vara det utmärkande exemplet efter det att fokus nu skiftat tillbaka till en mer nationellt präglad försvarsinriktning. Därutöver ställs frågan om vilka styrkor och svagheter en dylik kategorisering av världens sjömakter kan ha.Utifrån en analys av Tills kategoriseringar som idealtyper, så har dessa i allt väsentligt visat sig vara de förenklande och täckande rubriceringar som idealtypsmodellen syftar till. Därför har det även gått att identifiera tre indikatorer som medger en jämförelse mot den svenska Marinen av idag för att utröna dess nuvarande status som post-modern sjömakt.Undersökningen har på så sätt lett till slutsatsen att den svenska Marinen alltjämt kan kategoriseras som en post-modern Marin, men av andra anledningar än den expeditionära förmågan.

Syftet med undersökningen är att kartlägga skaderiskerna med att arbeta som Marin maskinpersonal och jämföra skaderisken med anställda som har liknande arbeten iland. Undersökningen inbegriper även att kartlägga vilka typer av arbetsskador, som ger de mest allvarliga konsekvenserna för den anställde i förhållande till hur vanlig olyckan är.Undersökningen är en litteraturstudie där Arbetsmiljöverkets arbetsskadeanmälningar utgör grundmaterialet, där totalt 198 arbetsskador behandlades och kategoriserades. Transportstyrelsens statistik för ombordanställda jämfördes med Arbetsmiljöverket och Statistiska centralbyrån statistik över anställda iland. Detta för att se vilken yrkeskategori som hade högst skaderisk.Resultatet av undersökningen visar att arbetsolyckor under kategorierna ?Bära? och ?Halka/Snubbla/Trilla? och arbetssjukdomar under kategorin ?Tunga lyft/Arbetsställningar? är de arbetsskador, som ger de mest allvarliga konsekvenserna i förhållande till hur vanlig arbetsskadan är.

Grenrören i en motor utsätts för stora termiska och mekaniska belastningar, vilka gör att grenrören ofta spricker. Idag kan inte sprickbildningen fullständigt uttydas ur beräkningarna, syftet med arbetet är därför att se om dessa kan förbättras genom att använda en mer avancerad krypmodell än den som används idag.Ett förslag till krypmodell har tagits genom att studera ett antal i litteraturen funna modeller. De som valts ut är modeller enligt Norton, Bailey-Norton, Marin-Pao, Picket och Findley. Parametrarna i de olika modellerna har bestämts genom kurvanpassning av enaxliga prov på de aktuella grenrörsmaterialen. Resultaten visar att modellerna enligt Marin-Pao, Picket och Findley alla kan beskriva mätkurvorna nästan exakt.

Den svenska Marinen har av professor Geoffrey Till använts som ett utmärkande exempel på en s.k. post-modern Marin i hans kategorisering av världens sjömakter. Främst är det den expeditionära förmåga som Sverige profilerat alltsedan det kalla krigets slut som ligger till grund för denna exemplifiering.Frågan uppstår då huruvida den svenska Marinen fortfarande kan ses vara det utmärkande exemplet efter det att fokus nu skiftat tillbaka till en mer nationellt präglad försvarsinriktning. Därutöver ställs frågan om vilka styrkor och svagheter en dylik kategorisering av världens sjömakter kan ha.Utifrån en analys av Tills kategoriseringar som idealtyper, så har dessa i allt väsentligt visat sig vara de förenklande och täckande rubriceringar som idealtypsmodellen syftar till. Därför har det även gått att identifiera tre indikatorer som medger en jämförelse mot den svenska Marinen av idag för att utröna dess nuvarande status som post-modern sjömakt.Undersökningen har på så sätt lett till slutsatsen att den svenska Marinen alltjämt kan kategoriseras som en post-modern Marin, men av andra anledningar än den expeditionära förmågan.

SammanfattningDenna rapport behandlar konstruktions- och provningsarbetet för en ammunitionslyft till en ny Marin 40mm pjäs, kallad 40Mk4 i utveckling av BAE systems Bofors AB. 40Mk4 är en Marin luftvärnspjäs som är tänkt att monteras på små till medelstora fartyg. Ammunitionslyften ska kunna sköta all matning av ammunitionen till, från och mellan de två i pjäsen ingående magasinen. Omfattningen av rapporten inkluderar konstruktion av och framtagning av en provrigg för ammunitionslyften samt till viss del konstruktion av gränsytor för lyften i en seriekonstruktion. Därtill behandlar rapporten provning av provriggen utifrån fördefinierade funktions- och prestandakrav.

Under senare år har svenska Marina enheter deltagit i expeditionära insatser vilket ställer större krav på en fungerande logistik. Uppsatsen handlar om huruvida de amerikanska principerna för logistik är applicerbara på svensk Marin logistik.Syftet med uppsatsen är att analysera Marin logistik vid en svensk expeditionär fartygsinsats, samt att studera om logistiken under de Marina insatserna i Libanon och Adenviken överensstämde med teorin om Marin logistik.En deduktiv metod har används i uppsatsen där de sju amerikanska principerna har fungerat som teori och analysverktyg avseende logistiken vid svenska korvettinsatser. Fallstudierna baseras på rapporter och artiklar vilka behandlar två olika korvettinsatser. Den första insatsen är det svenska deltagandet i UNIFIL och den andra är EUNAVFOR:s Operation Atalanta.Resultatet visar att nästan samtliga principer går att identifiera i båda insatserna. Det fanns också många likheter mellan insatsernas logistikorganisation.

På senare år har ett nytt forskningsområde kring mikroskopiska plastfragment i Marin miljö, kallat mikroplaster, vuxit fram. Mikroplaster härstammar från antropogena källor som avloppsreningsverk och vid fragmentering av makroplast. Det finns ett begränsat antal studier inom området, särskilt vad gäller svenska vatten, vilket innebär att det finns utrymme för mer forskning. För att bidra till forskningen har föreliggande studie undersökt sedimentprover från litoralen vid sju olika platser längs svenska västkusten samt ett sedimentprov från djupt vatten vid en av platserna. För att undersöka koncentration och distribution av mikroplaster utfördes korrelationsanalys längs den svenska västkusten mellan mikroplaster och två variabler; kornstorlek och salinitet.

A decision has been made that the Swedish and the Finnish Navy will expand their cooperation by creating the ?Swedish-Finnish Naval Task Group? (SFNTG).Based on Michael Codner?s theory of interoperability, this essay?s aim is to investigate if the Swedish and the Finnish currently are interoperable with each other, due to their military strategic concepts.According to Codner, similarities between the cooperating nation?s military strategic concepts are required in order to reach a high degree of interoperability. This essay will analyze and compare Sweden and Finland?s military strategic concepts, based on three categories; Global Projection, Territorial Defence and Combat Capability.The conclusion is that there are differences between the Swedish and the Finnish military strategic concepts in every category, of varying degrees. By looking at the results of this investigation, it is clear in what direction the two nations have to adapt their concepts to enable a high degree of interoperability for the future of the SFNTG..

Uppsatsen syftar till att analysera Marinens övningsverksamhet inom ramen för en Marin insatsstyrka i enlighet med Försvarsmaktens målbild 2010. Den övergripande frågeställningen är om dagens Marina nationella övningar helt eller delvis kan ersättas av internationella övningar. Tre förband som kan tänkas ingå i en Marin insatsstyrka, ytstridsförband, minröjningsförband och amfibieförband, analyseras utifrån kraven på förmåga till väpnad strid, i enlighet med förbandens TOEM, dvs Taktisk, Organisatorisk och Ekonomisk Målsättning. Väpnad strid är ett omfattande begrepp och i uppsatsen diskuteras endast stridens tre klassiska grundelement; eld, rörelse och skydd. Uppsatsen består av tre huvuddelar, varav den första delen beskriver förbanden och miljön de skall verka i samt en redogörelse av de krav på förmågor som ställs i TOEM.

Huvudsyftet med uppsatsen är att undersöka vilka behov av satsning på reduktion avelektriska undervattenssignaturer som föreligger ur ett taktiskt perspektiv.Uppsatsen redovisar även bakgrunden till signaturerna samt vilka möjligheter som finns tillreduktion av desamma.En framtida hotbild innefattande minor och spaningssystem med sensorer avseendeelektriska signaturer ställer nya och högre krav på en fartygsplattform. Ett uppträdande inomramen för fredsbevarande operationer i kustnära områden med en undervattensmiljö skildfrån den på svenskt territorium ställer krav på möjlighet att mäta och om möjligt justera enplattforms elektriska signaturer i syfte att reducera undervattenshotet, inte minst i sambandmed minröjningsoperationer.En genomlysning av brittisk och svensk Marin doktrin görs i syfte att finna tecken på attbehovet av signaturreducerande åtgärder återfinns i de dokument som tjänar som ledstjärnorför utnyttjande av Marina stridskrafter i en nära framtid.Egenskyddet, samt säkerställande av egna systems prestanda, kommer att krävalågsignaturuppträdande ur alla aspekter. För att kunna utnyttja framtida tekniskasignaturreducerande system i ett taktiskt syfte krävs en förhöjd utbildningsnivå hos densjögående personalen..

Sammanfattning: Detta självständiga arbete har utifrån ett taktiskt perspektiv studerat på vilket sätt obemannade system i kategorin UAS, Unmanned Aircraft Systems, kan tänkas bidra till taktisk uppgiftslösning inom Marinen om dessa infördes idag. Arbetet har genom kvalitativ litteraturanalys studerat utvecklingen av dessa system och vad som är rimligt att förmågemässigt förvänta sig av dem idag. En analys har gjorts av den för arbetet aktuella operationsmiljön, den kvalificerade sjöstriden. Vidare har en analys av hur utvecklingen av UAS i USA och Ryssland gjorts för att sätta ett svenskt system i en kontext. Arbetet har haft sin grund i teorin om sjökrigets principer då dessa ger en god teoretisk grund för hur sjöofficeraren bör agera.Slutsatser som redovisas i arbetet är att UAS kan komma att spela en stor roll i att ge ökad förmåga till god lägesuppfattning för Marinens taktiska chefer.

Abstract:The old established description gunboat diplomacy has in modern time changed to a broader and more nuanced definition called maritime diplomacy. But what is maritime diplomacy and how is it described? This essay analyses the theories from the Englishman James Cable and the American Edward Luttwak. Both Cable and Luttwak represent nations which have a global security interests and deploy their maritime forces worldwide. The foundation for their theories is power politics.

Högkvarteret beslutade 2004 att interoperabilitet med Natos metoder har högsta prioritet i Försvarsmakten. Därför är underrättelsemetoden Intelligence Preparation of the Battlespace (IPB) vägledande för svensk underrättelsetjänsts framtagande av beslutsunderlag. Försvarsmaktens underrättelsehandbok betraktar dock IPB som en inte ?i alla avseenden tydlig? metod. Eftersom krigföring inom mark-, luft- och den maritima arenan karaktäriseras av olika faktorer, vilka ej framgår i IPB, existerar här ett problemområde.

Sverige har bidragit med trupp till internationella insatser sedan 1950-talet. Detta har gjorts med bidrag från framför allt markstridskrafter men även med luftstridskrafter. Det dröjer fram till 2006 innan beslut tas om en Marin internationell insats i form av korvettförband som bidrag till FN-insatsen UNIFIL i Libanon. Denna insats har fram till idag följts av fyra Marina insatser, en förlängning av UNIFIL i Libanon 2007 och tre insatser i Somalia under åren 2009-2013. Beslutet om den Marina insatsen i Libanon är för Marinen banbrytande.

The essay circulates around the technological analysis of flint material from four localities around the Baltic Sea basin. The analysis was created to investigate the question of where the first Gotlandic settlers originated from and to give clues about the colonization process. The investigated material was collected during the fall of 2011 and a correspondence analysis is used to analyze the collected material. The purpose of using a correspondence analysis is to test the method as a tool for investigating Mesolithic flint technologies. The essay also discusses Marine hunter-gatherers, their economy and how their archeological remains differ from terrestrial hunter-gatherers..