Forskningen är motstridig när det kommer till huruvida män är utsatta för våld i nära relation. Det talas om ett symmetriskt och om ett asymmetriskt våld. Det första syftar på att män i samma utsträckning som kvinnor blir offer för relationsvåld medan det senare står för att majoriteten som utsätts för denna typ av våld är en kvinna. Överens är man dock om att den typ av våld som män och kvinnor utsätts för i en relation är av olika art. Män är mer utsatta för psykisk misshandel medan kvinnor ofta drabbas värre fysiskt.  Brottsförebyggande rådet presenterar siffror där var femte utsatt person för relationsvåld i Sverige är en man.

Fenomenet män som är utsatta för partnervåld har hittills inte ägnats någon störreuppmärksamhet varken i det sociala arbetet, i akademiska kretsar eller i media.Studien syftar till att undersöka vilken hjälp och vilket stöd män som är utsatta förpartnervåld ? både i olikkönade och samkönade relationer ? kan erbjudas av några avsamhällets hjälpinstanser. I studien deltog representanter från polis, akutsjukvård,socialtjänst, Mansjour, brottsofferjour och RFSL:s brottsofferjour, vilka valts utgenom ett strategiskt urval. Studien genomfördes enligt delphimetoden vilketmedförde att informanterna startade en diskussion och ett kunskapsutbyte medvarandra. Studien visar att det endast är informanten från RFSL:s brottsofferjour somfrekvent möter män som är utsatta för partnervåld i sitt arbete.

Den här uppsatsen undersöker hur svenska mans-och kvinnojourer konstruerar genus i relation till offer-och förövarroller när det kommer tillvåldi nära relationer. Detta har gjorts med en kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys avderas respektive hemsidor.Materialet har bestått av åtta kvinnojourer och åtta Mansjourers hemsidor, och anledningen till att det är åtta av varje är attdet inte finns fler Mansjourer att utföra en analys på.Tvåfrågeställningar har legat till grund för uppsatsen: (1) Talas det huvudsakligen om kvinnan som utsatt och mannen som förövare på de svenska kvinno-och Mansjourernas hemsidor? I så fall hur? (2) Råder det någon skillnad mellan hur kvinno-och Mansjourerna konstruerar kvinnor och män som offer och förövare? I så fall på vilket sätt? Uppsatsen utgår vidare från debatten om asymmetri och symmetri, samt socialkonstruktivism, genus och det ideala offret. Resultatet pekar på att kvinno-och Mansjourernaförhåller sig till enasymmetrisk linje, det vill säga mannen som den huvudsakliga våldsutövaren och kvinnan som det huvudsakliga offret. Kvinnojourerna vänder sig till kvinnor som fallit offer för det manliga våldet, och de framställer män och kvinnor som motsatser ?den skyldiga och den oskyldiga.

Abstract År 1998 antog Riksdagen Regeringens proposition om Kvinnofrid, vilket var ett åtgärdsprogram för att bekämpa våldet mot kvinnor. Det ledde till att länsstyrelserna fick fördela pengar i kommunerna för samverkan i förebyggande insatser mellan olika aktörer i samhället och myndigheter. Landskrona Stad hade inte haft en kvinnojour på många år och en revisionsrapport visade på brister i kvinnofridsarbetet i Landskrona Stad. ISIS, en nybildad ideell kvinnojour i Landskrona och Röda Korset, som är en humanitär hjälporganisation, ville också bidra till att främja våldsutsatta kvinnors situation och således ingick dessa tre aktörer samverkan i ett tvåårigt samverkansprojekt, finansierat av Länsstyrelsen i Skåne län. Jag intervjuade nio personer som företrädde de tre samverkansaktörerna och jag ville få veta hur dessa företrädare hade uppfattat samverkansprojektet, om de hade upplevt positiva och negativa aspekter av projektet och om de hade idéer på utvecklingsmöjligheter när de såg tillbaka på det avslutade samverkansprojektet. Jag använde mig av teorier om samverkan och begrepp inom institutionell teori när jag kopplade min empiri till teori.