Syftet med detta examensarbete är att undersöka vilka bilder av män och maskulinitet barn möter i bilderböcker. Detta har undersökts genom en analys av 11 utvalda bilderböcker. Bilderböckerna har valts ut via ett urval där kriterierna har varit att böckerna skulle vara vällästa av barn samt att där skulle finnas med vuxna män/manskaraktärer. Studien utgår från ett poststrukturalistiskt synsätt, med fokus på genusteorier och kritisk Mansforskning. Resultatet visar att männen i böckerna har fått ett flertal olika positioner och bär på en mängd olika egenskaper. Vissa gemensamma mönster har funnits att hitta. Många av männen har porträtterats på ett stereotypiskt manligt vis, med ett fysiskt och utåtagerande uttryck med mycket aggressivitet.

Till min uppsats valde jag att koncentrera mig på två verk, Post Office och Factotum, av författaren Charles Bukowski (1920-1994). Huvudpersonen i båda romanerna kallas Henry Chinaski och är en mycket komplicerad karaktär. För att kunna analysera dennes självdestruktivitet samt syn på kvinnor och arbete anlade jag ett Mansforskningsperspektiv, något som jag också utförligt beskriver..

A studie about a male ideal in Sara Lidman''s novels Tjärdalen and Hjortronlandet, based on saga literature from Iceland.  .

Syftet med uppsatsen är att studera och visa maktrelationer mellan män utifrån en teori hemmahörande inom Mansforskningen. Studien är byggd på Robert W Connells teorier om de relationer som styr över- och underordning inom manligheten. I Jonas Gardells romanvärld råder en strikt hierarki pojkarna emellan och med Connells teorier är det möjligt att förklara dessa relationer..

Studien handlar om lärares syn på maskulinitet och dess syfte är att skapa en djupare förståelse för hur deras föreställningar formar och reproduceras hos eleverna då lärare fungerar som normbärare. Vi har använt oss av en kvalitativ metod och vi genomförde totalt fem intervjuer med fem lärare. Till grund för vårt vetenskapliga perspektiv har vi använt oss av postmodernistisk kritisk Mansforskning som har sina rötter i feministisk teori och queerteori. Vår resultat och analys visar att våra informanter är genusmedvetna men missgynnas av samhällets hierarkiska könsordning som fortfarande reproducerar normativa föreställningar om könen..

Förskolan är och har under en lång tid varit en starkt kvinnodominerad arbetsplats. Endast 2-3 procent av alla pedagoger som arbetar i förskolan är i dagsläget män (Skolverket, 2006). Syftet med denna studie är att komma åt hur fyra manliga förskollärare ser på sin yrkesroll och sitt yrkesval, och om de upplever några för ? eller nackdelar med att arbeta som manlig förskollärare. För att komma åt de manliga förskollärarnas tankar och åsikter användes kvalitativa intervjuer.

Bilden av ?manligt? och ?kvinnligt? har i skräck- och action-filmer/TV-serier länge varit väldigt stereotyp. Kvinnan har ofta spelat rollen som den utsatta, den svaga, det som kallas ?Damsel in distress? i karaktärsbeskrivningar. Mannen har å sin sida varit den mer eller mindre felfria hjälten, som alltid vet råd.

Denna undersökning ställer frågor kring omförhandling av genus och maskulinitet genom förekomsten av homosexuella hjältar i superhjälteserier, och hur homosexuella superhjältar bryter mot maskulina normer. Under ?taket? för socialkonstruktionism utgår undersökningen från genusteorier och visuell kultur. Med fokus på Avengers: The Children?s Crusade, en superhjälteserie från förlaget Marvel Comics, granskas amerikanska mainstreamserier.

Syftet med denna studie var att beskriva hur manliga samtal och vänskapsrelationer ser ut med fokus på innehåll och funktion. En kvalitativ intervjuundersökning med fyra män genomfördes utifrån en reflexiv intervjuteknik. Materialet analyserades därefter med hjälp av tematisk analysmetod. Den nuvarande forskningen inom det undersökta området är begränsad. Forskning som finns utgörs till stor del av jämförande studier mellan de manliga och kvinnliga samtalen och vänskapsrelationerna.

The aim of this Master?s thesis is to examine boys?/young men?s forming of masculinity and gender identity and how discussions around gender stereotypes and conceptions represents themselves in contemporary youth novels. Gender theory based upon R.W. Connell?s theoretical framework which discusses masculinities in plural is used.

 The aim of this thesis is to examine men's attitudes towards literature, and how social norms affect their book reading, in order to contribute to the knowledge of why men's book reading is decreasing. This is realized through a discourse analysis of literature recommendations in men's lifestyle magazines.Two magazines, King of Sweden and Magazine Café, are examined through critical discourse analysis. Theories of discourse are combined with theories of gender to explore how gender stereotypes affect men's reading habits.The analysis shows that ideals of masculinity have a great influence on the book recommendations. Social norms, associated with gender, also seem to have significance to whether or not a book is considered suitable for men to read. These are, inter alia, norms of heterosexuality and violence.

I korridorerna på lärarutbildningen berättas det om upplevelser från skolans värld där villkoren för män och kvinnor inte är lika. Det är fördomar och förväntningar som inte hör hemma i ett samhälle som eftersträvar jämställdhet mellan könen och jämlikhet på arbetsplatsen. Mannen är i minoritet, utför historiskt feminint kodade uppgifter och står samtidigt för det manliga perspektivet. Vilka erfarenheter och upplevelser kopplat till genus kan manliga lärarstudenter berätta om från sin verksamhetsförlagda tid? För att besvara denna frågeställning intervjuades fem manliga lärarstudenter med avklarad verksamhetsförlagd tid inom fritidsverksamhet och grundskolans tidigare år.

Romanerna som ligger till grund för uppsatsens analys är Thomas Bailey Aldrich The story of a bad boy, Mark Twains Tom Sawyers och Huckleberry Finn samt Richmal Cromptons Just William. Syftet med uppsatsen är att undersöka de litterära gestalter som tar sig skepnad i företeelsen "bad boys" och de frågor som ställs i uppsatsen är: Hur och varför uppkom företeelsen "bad boys"? Hur växte genren "bad boys" fram? Vad karaktäriserar "bad boys" företeelsen? Uppsatsens narratologiska utgångspunkter bygger bland annat på Mieke Bals teori om fabelns och de textanalytiska begrepp som Maria Nikolajeva redogör för: tid och plats, författarens och läsarens föreställning av författaren, samtid och tidsperspektiv. Uppsatsen tar även stöd i R.W. Connell, John Stephens och Kenneth B.

Sjuksköterskeyrket var länge ett kvinnodominerat yrke dit män inte hade tillträde. På 1950-talet rådde stor sjuksköterskebrist i Sverige och en del av lösningen var att bredda rekryteringen och öppna yrket för män. Den anstormning man hade hoppats på uteblev dessvärre och sjuksköterskebristen fortsatte att vara ett problem. Varför sökte sig då inte männen till yrket? Syftet med denna uppsats är att försöka förstå varför sjuksköterskeyrket inte lockade fler män under 1950- och 1960-talet.

I denna uppsats gör jag en feministisk, samhällsvetenskaplig analys av 98 stycken reklambilder för parfym riktade till herrar, varav jag djupanalyserar 9 stycken med syftet att se på vilken bild av maskulinitet som de förmedlar. Bilderna är hämtade ur tre svenska herrmodemagasin från år 2008 och jag genomför analysen med utgångspunkten att genus, sexualitet och makt är socialt konstruerade. Till min hjälp använder jag mig av tidigare forskning kring genus, maskulinitet och media, men även en del feministisk teoribildning. Feminismen utgår från att män innehar en överordnad position i samhället som reproduceras på en strukturell nivå, och i uppsatsen undersöker jag huruvida detta är något vi kan se sker i parfymreklamen. I sitt meningsskapande använder sig reklamen av stereotyper och olika koder för att fixera innebörd och genom en kvalitativ innehållsanalys identifierar jag i reklamen olika tecken, vilka kan ses som makt-positioneringar.