In this paper we investigate whether power structures in organizations have an influence in the process that leads to burnout. We analyze if these power structures affect the individual?s health condition toward burnout in a way that leads to disability and subsequent absence from work. In the study, six persons who all have been unable to work due to burnout have been studied through qualitative, semi-structured interviews. The material have been coded with three different themes; leadership and hierarchy, responsibility and delegation of responsibility and performance and loyalty.

After being excluded from the Swedish Social Democrat party in 1917, the Revolutionary Socialists founded the Social Democrat Left Party. From this point onwards, the Social Democratic hegemony and dominant position within the Swedish workers movement and political landscape was challenged. This thesis aims to investigate the power struggles between these two parties, the Revolutionary Socialists and the Social Democrats, and their desire to influence control of the unions. Taking cues from earlier research calling for a more localized look at this struggle, this thesis turns to a case study of union matters of the the Factory Workers Union Local 84, at Västerviks Tändsticksfabrik, a match manufacturer and largest employer in the Swedish coastal town of Västervik from 1925 to 1930. Organizational material including meeting protocols, annual reports and member registration lists from the local political parties, cooperative union organizations (VFS) and Local 84 serve as secondary data sources.

Förhållandet mellan man och kvinna är på många sätt låst vid normativa förhållningsregler bundet till könsroller. Föräldraledigheten är än i dag, trots stora förändringar mot ett jämställt samhälle, starkt snedfördelad. Kvinnan tenderar ta ut den absoluta majoriteten av föräldraledigheten medan mannen arbetar. Förhållandena går mot förändring men denna förändring sker långsamt. Syftet med denna uppsats är att undersöka vad som påverkar hur föräldrar väljer att dela upp föräldraledigheten mellan sig.

Syftet med denna uppsats är att belysa nio kurdiska föräldrars syn och uppfattningar om kön och könsskillnader. Föräldraskapet är ett medel för hur könsrollerna ser ut och formas inom familjerna. Hur har könsrollerna förändrats hos föräldrarna sedan migrationen till Sverige? Finns det olika uppfattningar mellan kurdiska kvinnor respektive män gällande könsroller? Utgångspunkten för denna uppsats är att synliggöra föräldrarnas uppfattningar, upplevelser samt erfarenheter kring könsroller.Denna undersökning är utförd och skriven utifrån kvalitativ forskningsmetod och är baserad på intervjuer eftersom detta perspektiv är mest lämpligt för att få svar på mina frågeställningar.Den utgår från att det finns flera verkligheter som inte är objektiva, utan att det är individens egna subjektiva upplevelser som får avgöra vad som är verklighet. Tyngdpunkten i denna studie ligger på intervjuundersökningen.Det svenska samhället tenderar att ge en negativ bild av ett visst folk, nämligen människor med utomnordiskt ursprung, där bland har den kurdiska folkgruppen fått uppmärksamhet de senaste åren.