Sök:

Sökresultat:

4 Uppsatser om Macrosystem - Sida 1 av 1

Neuropsykiatriska funktionshinder och missbruk: de professionellas syn på riskfaktorer och skyddsfaktorer ur ett utvecklingsekologiskt perspektiv

The purpose of our study is to examine what risk factors can contribute to a child/youth with neuropsychiatric disorders developing an addiction to drugs. We also wanted to find out what protective factors can contribute not to develop an addiction. In order to find out these two different aspects we interviewed twelve professionals to get their view upon the matter. The professionals work within different sectors such as school, healthcare, social services and one of the interviewed is a member of an organization that specialises in neuropsychiatric disorders.When analysing our result of the interviews we used Bronnfenbrenner´s theory on the ecology of human development. What we found was that there are significant risk factors and protective factors on different levels of the child's environment.On the first level, the microsystem, interpersonal relations have an impact on the child's development.

Hinder och framgångsfaktorer för personer med Aspergers syndrom : I steget från skola till arbete

The aim of this paper was to describe hindering and facilitating factors in the transition from upper secondary school and employment for a person with Asperger?s syndrome. In the process we used general systems theory and made semi-structured interviews with five persons in the network of institutions and associations working with the individual. Our findings showed that the hindering and facilitating factors were basically the same depending of the environmental adjustments. The interviews highlighted the following factors: the recent general unemployment rate in Sweden, selfawareness of the individual and the surrounding environment?s knowledge of the individual?s impairment in relation to Asperger?s syndrome.

Information Overload - ett problem inom akutsjukvården?

Information overload förekommer på alla arbetsplatser där informationsbearbetning är viktigt för arbetsprocesserna. I vissa fall kan information overload medföra allvarliga konsekvenser både för den enskilda medarbetaren och för verksamheten i stort. På akutmottagningen på Centrallasarettet i Växjö har sjuksköterskorna en viktig roll som samordnare av den information som används i patientarbetet. Syftet med denna undersökning är att undersöka vilka faktorer som främst orsakar information overload hos sjuksköterskorna på akutmottagningen CLV, samt att undersöka hur fenomenet IO påverkar vårdkvaliteten.Under mars och april 2007 genomfördes intervjuer med sju sjuksköterskor på den aktuella akutmottagningen utifrån en frågemall som utformats med hjälp av aktuell forskning på information overload. Resultatanalysen skedde utifrån en specifik orsakstabell som tagits från en litteratursammanställning av Eppler och Mengis (2004).

Reservrutiner vid arbete med elektronisk journal : - nödvändigt ont eller förutseende arbetssätt?

I och med att fler och fler datasystem används som informationsbärare inom hälso- och sjukvården, blir verksamheterna också sårbara på ett sätt som de inte varit tidigare.Hoten mot informationsförsörjningen kan vara både interna och externa. Exempel på interna hot är de egna medarbetarnas brist på säkerhetstänkande och externa hot kan vara virusangrepp och hackers, men också strömavbrott eller andra kommunikationsavbrott.Rapporten är en kartläggning av och en kunskapsinventering av reservrutiner i Landstinget Kronoberg.Under april och maj 2007 skickade vi ut en webbenkät till ett urval av medarbetare vid de båda driftenheterna. 200 användare valdes slumpvis ut, 50 stycken från vardera yrkeskategorin läkarsekreterare, läkare, undersköterskor och sjuksköterskor.Svarsfrekvensen blev 50 %.Vi har i rapporten kommit fram till att de tillfrågade medarbetarna tycker att reservrutiner är viktigt, men långt från alla vet inte vad reservrutiner är eller hur de arbetats fram. Det har framkommit att många anser att journaluppgifter inte förs in rätt i den datoriserade journalen efter ett driftstopp, då reservrutiner använts. P.g.a.