Introduktion: Läpp-käk-gomspalt (LKG) är en av de vanligaste medfödda defekterna. Det beräknas att det i Sverige föds cirka 200 barn per år med olika typer av läpp-käk-gomspalt, drygt 2/1000 födslar varje år. Defekten medför ett stort behandlingsbehov, vanligtvis utfört av ett specialiserat LKG-team. Teamet består av flera specialister inom olika områden, till exempel plastik- och käkkirurger, ortodontister, logopeder med flera då defekten bland annat medför påverkan av ansiktets utseende, talsvårigheter samt bett- och tandavvikelser. Läpp-käk-gomspalt kan påverka livskvaliteten hos barn och ungdomar och behandling och hjälp från olika vårdgivare kan hjälpa till att höja livskvaliteten.

Bakgrund: Efter insättning av ventilationsrör genom trumhinnan, som behandling av otosalpingit (vätska i mellanörat), är komplikationer i form av rörotiter vanliga. Huruvida de förekommer oftare vid rörsättning före 1 års ålder, jämfört med efter, är omdebatterat. Otosalpingit är vanligt hos barn med gomspalt och kan påverka språkutvecklingen. Genom rörsättning före 1 års ålder kan detta förebyggas. Dock finns skilda åsikter om sambandet mellan otosalpingit och påverkan på språkutvecklingen.Syfte: Att undersöka om det föreligger någon skillnad mellan rörsättning före och efter 1 års ålder hos barn med gomspalt beträffande:-          förekomst av postoperativa rörotiter-          någon form av språklig avvikelse vid 3 års ålderMetod: Journalstudier av 132 barn, varav 128 ingick i frågeställningen om postoperativa rörotiter och 107 i frågeställningen om språkavvikelse.Resultat: Ingen signifikant skillnad i förekomst av postoperativa rörotiter mellan barn som fått rör före respektive efter 1 års ålder kunde påvisas; ej heller gällande språkavvikelse vid 3 år.Slutsats: Rörsättning före respektive efter 1 års ålder tycks inte påverka förekomst av postoperativa rörotiter, eller förekomst av språkavvikelse vid 3 års ålder.Nyckelord: Läpp-, käk-, gomspalt, otosalpingit, rörbehandling, ventilationsrör, tidig och sen rörsättning, postoperativa rörotiter, språkavvikelse..

Läpp-, käk- och gomspalt (LKG) är en medfödd missbildning. Behandling och planering av vård för patienter i Sverige med denna missbildning utförs av specialistteam vid sex av landets stora sjukhus. Vården av personer med LKG har historiskt genomgått förändringar. Syftet med föreliggande studie är att kartlägga hur LKG vården utvecklats i Linköping och Stockholm, främst under senare hälften av 1900-talet. Studien fokuserar på kirurgi, talbehandling och ortodontisk behandling.En journalstudie genomfördes av 89 journaler från Talvårdsavdelningen vid Linköpings Universitetssjukhus.

The present study examines in a longitudinal perspective earlyspeech development in children with partial isolated cleft palate comparedwith children with unilateral cleft lip and palate and children with typicaldevelopment. The groups were compared regarding consonant production at18 months, 3 and 5 years. The results showed that speech development inchildren with isolated cleft palate did not differ significantly from that inchildren with typical development except for production of oral fricatives at18 months. The children with unilateral cleft lip and palate had significantlymore speech deviations at all ages. The children in both cleft palate groupshad significantly higher hearing thresholds at all ages.

Vitamin A och dess derivat har en avgörande funktion i kroppen, både hos dräktiga tikar och hos övriga hundar genom att påverka synförmåga och tillväxt av epitel samt andra viktiga cellulära mekanismer. För att fosterutvecklingen ska fungera normalt behöver moderdjuret få i sig tillräcklig mängd vitamin A via kosten. För höga mängder kan däremot ha en skadande effekt och leda till missbildningar hos fostret. En av de vanligaste missbildningarna orsakade av ett överintag av vitamin A är gomspalt. Syftet med den här litteraturstudien är att beskriva hur den normala utvecklingen av gommen går till och genom vilka mekanismer ett överintag av vitamin A hos moderdjuret kan bidra till uppkomst av gomspalt hos fostret. Utvecklingen av gommen börjar med ett intramaxillärt område som uppkommer genom sammanfogning av tre olika vulster, två från överkäken (maxillarvulsterna) och en från näsområdet (nasofrontala vulsten). Det intramaxillära området består av tre delar varav den ena utgör den primära gommen.

The purpose of this study was to investigate how young adults withunilateral cleft lip and palate assess their own speech and communication,and to let speech and language pathologists make a perceptual analysis ofthese individuals? speech at the age of 19 years. An additional aim was toexamine the relationship between these two different ways of evaluation.Data was collected through perceptual analysis from audio recordings and byusing a self-report questionnaire based on the ICF-structure (InternationalClassification of Function, disability and health). Altogether, 33 peopleparticipated. One third of the participants had no speech deficiencies.

Syftet med denna studie var att, utifrån vetenskaplig litteratur, beskriva hur föräldrar till barn med läpp-, käk- och gomspalt (LKG) upplevde beskedet och den första tiden efter barnets födelse, samt hur de bemöttes av vårdpersonalen. Litteratursökningen genomfördes i Medline och totalt valdes 15 vetenskapliga artiklar ut till föreliggande studies resultat. Många föräldrar till barn med LKG befinner sig den första tiden efter beskedet i en utsatt situation, deras funderingar kan vara många och behovet av stöd kan vara stort. Föreliggande studie visade att en viktig faktor för föräldrarnas upplevelse och välmående var grundlig information och stöd till föräldrarna, givna av välutbildad och erfaren vårdpersonal och att de inte enbart såg till barnets missbildning utan även till barnets hälsa. Vid sjukhusvistelse borde vårdpersonalen uppmärksamma föräldrars eventuella behov av att få känna sig delaktiga i vården av sitt barn.

In this comparative study, intelligibility (as measured by SWINT; SwedishIntelligibility Assessment) and self-rated communicative ability (as measuredby SOK; a self-report questionnaire concerning communication) were investigatedin 29 young adults with repaired cleft lip and palate (CLP) and in 50 age-matchedcontrols. The purpose of the study was to investigate if the outcome of these measuresdiffered between groups and/or with regard to sex, and also to identify possiblecorrelations between SOK and SWINT. Results show that young adults withrepaired CLP had a more positive attitude towards their communicative ability thancontrols, as did men with repaired CLP compared to male controls. Intelligibilitydid not differ between the two groups. A correlation between degree of intelligibilityand self-rated communicative ability was found in young adults with repairedCLP.

This retrospective study aimed to examine differences at age fivebetween twenty-six internationally adopted and twenty-six Swedish-bornchildren with cleft lip and palate regarding age of surgery, speech andintervention. Correlation between age of surgery and speechvariables andgender differences was examined. Blind assessment of audio recordedsentence repetition or naming of words was performed by two speechpathologists. Soft palate was closed significantly later for the study groupthan the control group. Age at closure of hard palate did not differ.

BakgrundAvvikelser i artikulation och nasalitet är kännetecknande för talet hos barn med läpp-, käk- och gomspalt (LKG). Det råder i dagsläget ingen konsensus kring vilken operationsteknik och -tidpunkt som ger bäst förutsättningar för talutvecklingen och få studier har utvärderat talutvecklingen hos personer med LKG longitudinellt. Syfte Syftet med studien var att longitudinellt undersöka talutvecklingen avseende artikulation och nasalitet hos barn med unilateral läpp-, käk- och gomspalt (LKGU) vid 3, 5 och 7 års ålder och jämföra med referensgrupper vid 3 och 7 år. MetodTolv konsekutiva patienter med LKGU opererade med tidig tvåstegsslutning köns- och åldersmatchades med två referensgrupper av barn utan spalt. Gruppernas inspelningar av SVANTE (SVenskt Artikulations- och Nasalitets-TEst) transkriberades fonetiskt av två logopeder. Artikulationsvariablerna som analyserades var: procent korrekt konsonant, procent korrekt artikulationsställe, procent korrekt artikulationssätt och artikulationsavvikelser framför respektive bakom velofarynx. Nasalitetsavvikelser bedömdes på en skala från 0-4.

This study highlights the differences in articulation, nasality and intelligibility between twenty 16-year-olds and thirteen 19-year-olds born with isolated cleft palate and control groups. The test groups are compared in a longitudinal perspective and based on earlier evaluations of velopharyngeal impairment. Significant differences were found between test groups and control groups using quantitative comparisons based on SVenskt Artikulations- och Nasalitets-TEst and NasometerTM. The longitudinal comparison also showed a positive but not significant development of the speech. Differences emerged in the comparisons based on velopharyngeal impairment but no significance analysis was made.

The aim of the study was to assess the speech outcome in children with cleft palate operated with the Gothenburg Technique at Maria Sklodowska Curie Children?s Hospital. Eighteen participants with unilateral cleft lip palate were recorded and assessed through a single word test. Percent consonants correct and cleft speech characteristics were calculated after phonetic transcription. Intelligibility ratings and velopharyngeal composite scores were reported.

Children with cleft lip and palate (CLP) and children with specific language impairment (SLI) may be affected emotionally and psychosocially by their disorders. Thus, it is important to investigate the psychosocial risk factors that these children are exposed to. The aim of this study was to examine how parents assess the emotional and psychosocial well-being of children with CLP and children with SLI, and if the two parental groups differ in their assessments using the standardized instrument Child Behaviour Checklist (CBCL). Participants in the study were the parents of ten children with unilateral and bilateral CLP between ages 6;7-9;0 (mean age 7;5) and the parents of 13 children between ages 6;4-8;8 (mean age 7;3) who are attending preschools and schools for children with SLI. These parents were asked to complete the questionnaires CBCL and Child Health Questionnaire (CHQ). The children with CLP had lower scores than the children with SLI in all domains of the CBCL, indicating that these children with CLP had better emotional and psychosocial well-being.

Bakgrund: I Sverige föds det varje år ca 200 barn med LKG (läpp- käk- gomspalt). Ett rutinultraljud utförs i graviditetsvecka 18-20 på alla gravida kvinnor. Syftet med undersökningen är att datera graviditeten inte att diagnostisera organ och extremitets missbildningar. På grund av avancerad teknik upptäcks ibland LKG vid denna screening. Detta medför att kvinnorna redan tidigt i graviditeten vet att barnet de väntar har LKG.

In this study the speech of adolescents with unilateral cleft lip andpalate (UCLP) and delayed closure of the hard palate was evaluated.Evaluations were made with experienced speech-language pathologists(SLP:s) and lay listeners. The SLP evaluation consisted of typical cleft palatespeech variables and some of them were adapted for lay listeners. Attitudestowards the speech of the adolescents were investigated by asking laylisteners if the speech constituted any hindrance to vocational performance.The SLP:s mainly found nasal escape and velopharyngeal impairment (VPI),although to a small degree and extent. The lay listeners mainly foundresonance deviations and indistinct speech. The latter was associated withhindrance to vocational performance.