Sök:

Sökresultat:

6 Uppsatser om Lyftkrafter - Sida 1 av 1

Stabilisering av lätta trähus

Med Tommy Persson kvalitets- och produktchef vid Masonite Beams AB i Rundvik diskuterades problemet kring infästning av väggelement med hög färdighetsgrad till grunden. Det bestämdes att arbetet skulle fokusera på en- och tvåbostadshus och att endast fenomenet stjälpning skulle beaktas.Lastfördelningen gjordes enligt vad Klas Nyman skrivit i sitt examensarbete Tredimensionella effekter vid horisontalstabilisering av volymbyggda trähus. Beräkningar av lyftkraft gjordes enligt den plastiska metoden med syllen förankrad mot lyft medan frontregeln inte är förankrad mot lyftning som Bo Källsner och Ulf Arne Girhammar beskriver i sin bok Horisontalstabilisering av träregelstommar. För beräkning av skruvars bärförmåga tillämpades Eurokod 5. För beräkning av 5-percentilsvärden från provning tillämpades SS-EN 14358:2006 Träkonstruktioner.Resultat; de två studerade fästmetodernas dimensionerande bärförmåga är 1.61 kN och 1,23 kN, lyftkraften i syllen är i storleksordningen 3-19 kN/m.Rapporten kan ses som en fingervisning på hur stora Lyftkrafter som uppstår i syllen när det blåser och ett alternativ på hur man ska beräkna dessa Lyftkrafter.

Kvantifiering av osäkerheter i lyftkraftsmodellen

With today´s power uprates in BWR reactors the bundle lift force has become aproblem. The lift force is calculated using a best estimate approach and the resultfrom the calculation should pass the existing lift force margin. Lift force margin isdefined so that the lift force may not exceed 80 % of the fuel weight. The margin issupposed to cover all the uncertainties that exist in the lift force calculations.However, no uncertainty analysis has been conducted to quantify the uncertainties.In this report the uncertainties in the lift force model have been quantified. Each inputparameter to the lift force model which has been assumed to have an uncertainty isassigned a probability distribution.

Konstruktion av lyftanordning för slanka känsliga rör

På Sandvik Materials Technology, SMT, Rörverk 68 i Sandviken tillverkar man ånggeneratorrör till kärnkraftsindustrin. Rören är upp till 30 meter långa och ca 20 mm i diameter, så när de ska lyftas upp ur ett rörställ där de mellanlagras, kräver det stor försiktighet. Inte minsta repa får förekomma på rören och de får inte bli krokiga. Lyftet görs nu för hand vilket inte är lämpligt ur arbetsmiljösynpunkt. Därför finns behovet av ett lyfthjälpmedel som underlättar för operatörerna.

Webbaserat kanotbokningssystem : För Friluftsfrämjandet i Uppsala

På Sandvik Materials Technology, SMT, Rörverk 68 i Sandviken tillverkar man ånggeneratorrör till kärnkraftsindustrin. Rören är upp till 30 meter långa och ca 20 mm i diameter, så när de ska lyftas upp ur ett rörställ där de mellanlagras, kräver det stor försiktighet. Inte minsta repa får förekomma på rören och de får inte bli krokiga. Lyftet görs nu för hand vilket inte är lämpligt ur arbetsmiljösynpunkt. Därför finns behovet av ett lyfthjälpmedel som underlättar för operatörerna.

Digitala nämndhandlingar : Kartläggning och jämförelse av användningen av beslutsunderlag i två olika nämnder

På Sandvik Materials Technology, SMT, Rörverk 68 i Sandviken tillverkar man ånggeneratorrör till kärnkraftsindustrin. Rören är upp till 30 meter långa och ca 20 mm i diameter, så när de ska lyftas upp ur ett rörställ där de mellanlagras, kräver det stor försiktighet. Inte minsta repa får förekomma på rören och de får inte bli krokiga. Lyftet görs nu för hand vilket inte är lämpligt ur arbetsmiljösynpunkt. Därför finns behovet av ett lyfthjälpmedel som underlättar för operatörerna.

Tredimensionella effekter vid horisontalstabilisering av
volymbyggda trähus

Idag är det i Sverige tillåtet att bygga höga trähus. Detta arbete behandlar framförallt trähus som byggs som volymelement i fabrik och endast monteras på själva byggplatsen. Trähus är lätta i förhållande till byggnader byggda av andra material, och när trähusen byggs högre blir vindlasten större och problem uppstår med stabiliseringen. På vissa ställen i byggnaden ger vindlasten upphov till koncentrerade Lyftkrafter som är större än egenvikten, och dessa delar av byggnaden vill då lyfta. Idag beräknas dessa krafter med en förenklad tvådimensionell metod som tar liten hänsyn till omkringliggande väggar och bjälklag.