Med Tommy Persson kvalitets- och produktchef vid Masonite Beams AB i Rundvik diskuterades problemet kring infästning av väggelement med hög färdighetsgrad till grunden. Det bestämdes att arbetet skulle fokusera på en- och tvåbostadshus och att endast fenomenet stjälpning skulle beaktas.Lastfördelningen gjordes enligt vad Klas Nyman skrivit i sitt examensarbete Tredimensionella effekter vid horisontalstabilisering av volymbyggda trähus. Beräkningar av Lyftkraft gjordes enligt den plastiska metoden med syllen förankrad mot lyft medan frontregeln inte är förankrad mot lyftning som Bo Källsner och Ulf Arne Girhammar beskriver i sin bok Horisontalstabilisering av träregelstommar. För beräkning av skruvars bärförmåga tillämpades Eurokod 5. För beräkning av 5-percentilsvärden från provning tillämpades SS-EN 14358:2006 Träkonstruktioner.Resultat; de två studerade fästmetodernas dimensionerande bärförmåga är 1.61 kN och 1,23 kN, Lyftkraften i syllen är i storleksordningen 3-19 kN/m.Rapporten kan ses som en fingervisning på hur stora Lyftkrafter som uppstår i syllen när det blåser och ett alternativ på hur man ska beräkna dessa Lyftkrafter.

Avdelningen för strömningslära vid Luleå Tekniska Universitet har en vindtunnel som främst används till utbildning i aerodynamik för studenter. I skrivandets stund finns bara en vinge (osvept) som tillåter att 3? dimensionella effekter kan studeras och jämföras med en vinge som har 2? dimensionell strömning av samma sorts vingprofil. Resterande vingar har bara 2?dimensionella egenskaper eftersom deras spann sträcker sig från vägg till vägg i vindtunnelns testsektion.

I kursen TMMT06, Maskinteknik ? projektkurs, genomförs ett obligatoriskt projekt. Projektet utförs som kandidatexamensjobb i studentpar och delas i detta fall av tre kandidatpar. Det projekt som detta kandidaterbete ingår i behandlar dimensionering av bärplan och deras prestanda. Kandidatarbetet är riktat mot en hållfasthetsanalys av bärplansstag för statiska fall under inverkan av genererad Lyftkraft och strömningsmotstånd.Syftet med kandidatarbetet är att skapa ett konstruktionsunderlag till det projekt som delas av kandidatparen.

En slät yta som förses med längsgående rillor får ett minskat friktionsmotstånd i strömmande medier. Ytor med denna struktur används i många olika applikationer, allt från segelbåtar och simdräkter till flygplan. Även naturen har upptäckt dessa egenskaper. Hajar har en ytstruktur i sitt skin som är av liknande karaktär och med samma egenskaper. Hajskinnet har också en anisotrop friktionsegenskap med ökad friktion i ena riktningen.

På Sandvik Materials Technology, SMT, Rörverk 68 i Sandviken tillverkar man ånggeneratorrör till kärnkraftsindustrin. Rören är upp till 30 meter långa och ca 20 mm i diameter, så när de ska lyftas upp ur ett rörställ där de mellanlagras, kräver det stor försiktighet. Inte minsta repa får förekomma på rören och de får inte bli krokiga. Lyftet görs nu för hand vilket inte är lämpligt ur arbetsmiljösynpunkt. Därför finns behovet av ett lyfthjälpmedel som underlättar för operatörerna.

På Sandvik Materials Technology, SMT, Rörverk 68 i Sandviken tillverkar man ånggeneratorrör till kärnkraftsindustrin. Rören är upp till 30 meter långa och ca 20 mm i diameter, så när de ska lyftas upp ur ett rörställ där de mellanlagras, kräver det stor försiktighet. Inte minsta repa får förekomma på rören och de får inte bli krokiga. Lyftet görs nu för hand vilket inte är lämpligt ur arbetsmiljösynpunkt. Därför finns behovet av ett lyfthjälpmedel som underlättar för operatörerna.

På Sandvik Materials Technology, SMT, Rörverk 68 i Sandviken tillverkar man ånggeneratorrör till kärnkraftsindustrin. Rören är upp till 30 meter långa och ca 20 mm i diameter, så när de ska lyftas upp ur ett rörställ där de mellanlagras, kräver det stor försiktighet. Inte minsta repa får förekomma på rören och de får inte bli krokiga. Lyftet görs nu för hand vilket inte är lämpligt ur arbetsmiljösynpunkt. Därför finns behovet av ett lyfthjälpmedel som underlättar för operatörerna.

På grund av stora stadsbränder under slutet av 1800-talet tilläts inga höga bostadshus med trästomme i Sverige fram till 1994. De byggnadsstadgar som innebar förbud mot att bygga högre än 2 våningar med trästomme ersattes 1994 med brandskyddskrav. I och med det fick flervåningshus med trästomme byggas. Vid byggande av flervåningshus krävs ett fungerande stabiliserande system och stabilisering mot horisontalkrafter. Ett sätt att stabilisera är genom skivverkan.