Med hjälp av tidigare forskning från västvärlden om lycka och kunskapen om vad tre guineaner finner värdefullt i vardagen kommer resonemang föras om vilka komponenter som kan vara viktigast i sökandet efter tillfredsställelse och lycka. Syftet är att identifiera dessa aspekter och tillföra något till den tidigare forskningen och att synliggöra hur de tre guineanernas syn på lycka kan vidga vårt (svenskarnas) perspektiv lycka. En kritisk jämförelse kommer göras mellan den tidigare forskningen och tolkningar av intervjuerna. För att undersöka området bör några frågeställningar besvaras:Vad prioriteras i vardagen, värdesätts som viktigast, för de tre  intervjuadeguineanerna?Hur är deras syn på lycka och tillfredsställelse?Vilka komponenter tycks för de intervjuade vara de viktigaste för eftersträvan avtillfredsställelse?Hur kan detta sättas i relation till västvärldens tidigare forskning och få en ny mening?.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur vetenskapen om lycka kan vara relevant isocialt arbete.Frågeställningar: Mina frågeställningar är:- Vad är lycka och vilka är dess bestämningsfaktorer?- Hur kan lyckans bestämningsfaktorer förstås i relation till perspektiv i socialt arbete?- Vad kan Lyckoforskningen bidra med i socialt arbete?Metod: Jag har använt mig av en kvalitativ litteraturstudie - en så kallad litteraturöversikt - sommetod, och har haft en hermeneutisk ansats. Jag har haft för avsikt att skapa en överblick överLyckoforskningen och perspektiv i socialt arbete, samt förstå och finna skärningspunkter mellande två vetenskaperna.Sammanfattning och resultat: Lyckoforskningen visar att de viktigaste källorna till denindividuella lyckan är få till antalet och att det som gör oss människor lyckliga är ganska självklarafaktorer som finns i vardagslivet. Sammanfattningsvis visar mina resultat och min analys att detfinns flera skärningspunkter mellan perspektiv i socialt arbete och Lyckoforskningen. Vetenskapenom lycka kan vara relevant i socialt arbete och ge socialarbetaren lärdomar och vägledning iarbetet med människor..

The investigation aims to clarify to what extent non-conscious thought has efficacy in for instance decision making,and also examine some aspects of the question whether decisions are caused by free will. This is done by an analysisof new research in neuroscience, economics, the combination of the two within neuroeconomics, evolutionarytheory and especially the new theory of Unconscious thought (Nordgren & Dijksterhuis 2006), which will enjoyspecial scrutiny due to its recentness in the scientific field. A decision strategy ought to put high-level consciouscognition to use where it is most effective, and this is on a different level than the canonized one. Meta decisionmaking is decision making concerning which decisions ought to be made consciously. It is the area where the largestamount of freedom can be obtained wherein the largest amount of thought effort ought to be invested.

The investigation aims to clarify to what extent non-conscious thought has efficacy in e.g. decision making and also examine some aspects of the question whether decisions are caused by free will. This will be conducted through an analysis of new research pertaining to neuroscience, economics, the combination of the two within neuroeconomics; evolutionary theory and especially the new theory of Unconscious thought (Nordgren & Dijksterhuis 2006) which will enjoy special scrutiny due to its recentness in the scientific field. A decision strategy ought to put high-level conscious cognition to use where it's most effective and this is on a different level than the canonized one. Meta decision making is decision making pertaining to which decisions ought to be made consciously.