I detta arbete har jag undersökt om min hypotes angående elevernas i årskurserna 4, 5 och 6, på min partnerskola, Lust till matematik stämmer överens med verkligheten. Jag har diskuterat elevernas Lust till matematik och glädje att lära, sambandet mellan elevernas Lust att lära matematik och deras upplevelser av matematikundervisningen samt sambandet mellan känslan av glädje och självförtroende..

Denna studies syfte är att undersöka hur elever och deras bildlärare idag uppfattar bildämnet i en svensk skola samt Lust som motivation. Ett socialt konstruktivistiskt samt progressivistiskt perspektiv på lärande och Peter Gärdenfors forskning om Lust som motivation är denna studies teoretiska utgångspunkter. Den empiriska studien har pågått under fyra veckor på ett svenskt högstadium. Kvantitativa enkäter och kvalitativa semistrukturerade intervjuer har genomförts med sex elever och två lärare. Resultatet från den empiriska undersökningen har analyserats och tolkats kvantitativt och kvalitativt.

Syftet med mitt examensarbete är att undersöka på vilket sätt variation av ett fenomen har betydelse för barnen att känna Lust att lära. Att mäta Lust är inte så lätt men i rapporten Lusten att lära står det att engagemang, aktivt deltagande i lärandesituationer, intensitet och iver hos eleven kan ses som uttryck för Lusten att lära. Variationsteorins grundfråga som min studie grundar sig på är - på vilka sätt kan just det här erfaras? Det är variationen som är det väsentliga i kunskapsprocessen. Läraren kan skapa förutsättningar för lärande vilket är mitt mål. Jag gör detta för att få en insikt och kanske bidra till ökad förståelse och kunskap om hur man på ett bra sätt kan ge barnen i förskolan ett meningsfullt lärande..

I vår strävan att bli bra lärare, försöker vi finna lärandesituationer som gynnar lärandet på bästa sätt. Syftet med vår undersökning är att försöka utröna begreppet Lust att lära och hur lärare tolkar och försöker omsätta detta i sin verksamhet. Vårt arbete utgår från frågeställningen Vad innebär begreppet Lust att lära och hur omsätts det i praktiken? ? lärares syn på Lust att lära. I Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet förskoleklassen och fritidshemmet, finns begreppet Lust att lära som ett strävansmål i undervisningen.

Syftet med detta examensarbete är att synliggöra vilka uppfattningar lärare och elever har om Lust och motivation i textilslöjden. Forskning visar att slöjd upplevs som ett Lustfyllt ämne och att Lustfyllda situationer påverkar elevers inlärning och utveckling positivt. Frågeställningarna i detta examensarbete syftar därför till att synliggöra lärares och elevers uppfattningar om Lustens roll i textilslöjdundervisning, orsaker till Lust och motivation samt strategier för att skapa Lust och motivation i textilslöjden.För att svara på dessa frågor har en undersökning med kvalitativ ansats utförts. Intervjuer med fyra lärare och fem elever på skolor i grundskolans senare år och på gymnasiet har analyserats och resulterat i flera kategorier som visar på lärares och elevers uppfattningar.Dessa kategorier beskriver uppfattningar kring Lustens och motivationens roll i textilslöjdundervisning. De intervjuade menar att Lust gör det lättare att lära sig.

BAKGRUND: Motivation och Lust är två viktiga faktorer för att elever ska känna och bevara Lusten för matematik. För att eleverna ska ta till sig kunskap krävs ett samspel mellan både elev lärare och den miljö de vistas i. Lärarnas förhållningssätt till matematiken och till eleverna har också stor betydelse för deras prestation i matematik.SYFTE: Syftet med studien är att ta reda på hur fyra lärare menar att de undervisar för att skapa Lust och behålla motivationen i ämnet matematik, hos sina elever i årskurserna 3 till 6.METOD: Min studie är en kvalitativ undersökning där jag använt intervju som redskap.RESULTAT: Studien visar tydligt att lärarna är överens om vad bristen på Lust och motivation beror på. Uppfattningen är att detta bland annat beror på brist på tillgång till bättre material, lektionernas utformning och på lärarnas attityder..

Med mitt examensarbete vill jag förklara vad FMT-metoden är. Jag berättar kort musikterapins historia och jag ger också en förklaring på metoden. Förklarar kort Rett syndrom och autism. Jag beskriver vidare mitt praktikarbete där jag valt att undersöka vad det är i metoden som gör att det känns meningsfullt för adepten. Trots att jag inte kunnat se några större förändringar efter 15 gånger har adepterna ändå tyckt det varit roligt att komma till sessionerna.

Mycket litteratur pekar idag på att elevers intresse för matematiken sjunker med stigande ålder. Den belyser även vikten av att ämnet skall innehålla Lust och glädje. Matematik behöver inte vara tråkigt. Ämnet är roligt så länge förståelsen finns hos eleverna. Med detta som utgångspunkt har vi valt att undersöka vilken betydelse pedagogers olika metoder har för elevers förståelse och Lust för matematiken.

Mycket litteratur pekar idag på att elevers intresse för matematiken sjunker med stigande ålder. Den belyser även vikten av att ämnet skall innehålla Lust och glädje. Matematik behöver inte vara tråkigt. Ämnet är roligt så länge förståelsen finns hos eleverna. Med detta som utgångspunkt har vi valt att undersöka vilken betydelse pedagogers olika metoder har för elevers förståelse och Lust för matematiken.

BAKGRUND:Forskning visar att många elever tappar sin Lust för matematiken kring 10-12 års ålder. Hur kanlärare arbeta för att bibehålla och utveckla elevernas Lust för ämnet? Detta anser vi vara intressantoch relevant då vi snart är utbildade lärare. En av våra uppgifter kommer att vara att skapa Lustoch motivation hos våra elever, vilket denna studie undersöker.SYFTE:Vårt syfte är att undersöka hur ett antal lärare menar att man kan arbeta för att utveckla eleversLust till matematik.METOD:Studien utgår ifrån en kvalitativ metod som bygger på intervjuer med lärare, som sedan stärksmed elevenkäter.RESULTAT:Studiens resultat visade att de fyra lärarna som ingick i undersökningen menade att en varieradundervisning påverkar deras elevers Lust till matematik..

I denna uppsats tar jag upp hur man kan inspirera och skapa Lust till slöjdande för eleverna i skolan. Jag tycker att det är betydelsefullt att man som lärare vet vad som skapar Lust hos eleverna och att man kan sporra alla i skolan. Syftet med studien är att undersöka hur jag som lärare ska inspirera och få eleverna intresserade av slöjd. För att få fram information har jag intervjuat hemslöjdskonsulenten i Skellefteå samt läst pedagogiska böcker, styrdokumenten och sökt information på Internet. Jag har funnit att det är leken och fantasin som inspirerar barn och ungdomar till slöjdande, samt att jag som lärare måste skapa förutsättningar för att slöjden ska vara Lustfylld för alla.

Arbetets syfte har varit att belysa elevers uppfattningar om vad som motiverar dem i skolan. Genom elevintervjuer och genomgång av litteratur har vi sökt svaren på våra frågeställningar.Resultatet visar att elevens intresse av ämnena har stor betydelse. Dessutom påverkas elevens Lust att lära av läraren och dennes personlighet och undervisningssätt, lektionsupplägg, miljö samt elevens egen upplevelse av sina prestationer.Det kom fram många förslag på hur vi som lärare kan göra för att få våra framtida elever att känna motivation och Lust att lära. Förslagen som ges berör i första hand läraregenskaper, undervisningssätt och lektionsupplägg. Dessutom visar både intervjuerna och litteraturstudien att humor och glädje är något som skapar Lust i skolan.

Syftet med studien är att genom kvalitativa intervjustudier undersöka vad lärare uppfattar kan vara orsaken till att en del elever tappar Lust och motivation till matematiken, om lärarens egen inställning påverkar eleverna, samt hur lärare uppfattar att lärare kan undervisa för att främja elevers Lust och motivation till matematikämnet. Denna studie utgår från forskningsmetoden fenomenografi som går ut på att finna olika uppfattningar hos ett fenomen.Genom resultatet av denna studie framkommer det att det handlar om att skapa ett varierande lärande för eleverna och att eleverna får konkreta mål att arbeta mot. Lärarna i studien är alla överens om att den inställning läraren har till matematikämnet med stor möjlighet kommer att spegla av sig på eleverna och menar att det är viktigt att läraren går in med attityden att matematik är roligt och viktigt.De slutsatser som kan dras av detta resultat är att det är viktigt att läraren kontinuerligt granskar sin egen syn på ämnet och att läraren individanpassar undervisningen så att alla elever får möjlighet att känna Lust och motivation för matematiken..

Syftet med denna studie är att utföra en kritisk diskursanalys av ett urval konstkritiska texter som behandlar utställningarna Paul McCarthy: Head Shop/Shop Head från 2006 och Nationalmuseums Lust & Last från 2011. Utställningarna exemplifierar det jag kallar för den provokativa konstens diskurs. Genom analyserna vill jag se hur ett urval kritiker mottagit utställningarna samt ge en bild av den provokativa konstens diskurs med dessa två utställningar som exempel..

Det är vanligt förekommande att elever påstår att det är tråkigt att gå i skolan. Utan Lust och vilja att lära får läraren en stor utmaning i att lyckas få eleverna att tillägna sig kunskaper på ett varaktigt sätt. Syftet med vårt examensarbete är att undersöka hur man som lärare kan påverka elevernas motivation till att lära samt att undersöka vad motivationsbrist hos elever leder till.Med hjälp av fyra lärarintervjuer och åtta elevintervjuer, vilka samtliga var verksamma i årskurs fem, så har vi fått en bild av vad motivation och Lust att lära innebär, hur man som lärare kan arbeta för att stimulera elevernas Lust att lära samt vad motivationsbrist kan leda till.Såväl intervjuade lärare som elever menar att omgivningen påverkar elevernas motivationsskapande. Om inte helheten i klassrummet är tilltalande så brister det i Lusten att lära. .