Uppsatsen ställer frågan om Malmös stadsdelar Husie och Hyllie, har lyckats eller inte lyckats med de projekt som införts för att skapa en mer lokalt förankrad demokrati. Vi försöker även ge ett svar på följdfrågan varför. Drivkraften bakom att stärka den lokala demokratin har varit stadsdelsreformen som inleddes 1996 i Malmö och som gav stadsdelarna ökade befogenheter, bland annat uppgiften att stärka den lokala demokratin. För att ge ett svar på frågeställningen har vi bland annat intervjuat tjänstemän och politiker i Husie och Hyllie. En omfattande del av arbetet har även varit att utforma lämpliga teoretiska begrepp.

En ännu förbisedd och relativt oetablerad aktör i Sveriges offentliga rum är deurbana odlingsinitiativen. Den av stadsinvånarna initierade odlingen utforskarhållbara handlingsmönster, och skapar en plattform där medborgaren tillåts samlasina kunskaper och åsikter om det offentliga rummet. Genom att undersöka hurdessa odlingsgrupper samarbetar med kommunen, vill jag utreda hur dettasamarbete kan utvecklas till en lokal demokrati.Syftet med denna uppsats är att undersöka hur dessa odlingsinitiativ kananvändas som en resurs vid stadsplanering. Uppsatsen ger en övergripandeinblick i dialogen och samarbetet mellan kommunala tjänstemän och två lokalaodlingsinitiativ i Uppsala. För att undersöka vilka förutsättningar ett samarbetehar, och hur detta gestaltar sig har litteratursökningar i ämnet utförts.

Uppsatsen är en studie baserad på litteraturstudier samt kvalitativa intervjuer med svenskafotbollssupportrar. Studien skildrar hur nyliberalismen har påverkat fotbollens värld och desssupportrar. Hur det kommersiella racet efter framgång kan hamna i konflikt med supportrarnassträvan och upplevelser av community/gemenskap. Men också hur dessa två motpoler på enrimlig nivå kan få varandra att växa. Uppsatsen skildrar också vad som sker när den nyliberalautvecklingen gått för långt och supportrarna känner sig undanträngda.

This study is case study of political participation among the Kani tribe from Kuttichal grama panchayat in the Thiruvananthapuram district in Kerala, India. The study is based on the collected data of 117 people of the Kani tribe living in four different settlements: Pankavu, Mangode-Valippara, Chonampara and Kaithode. The aim of the study is to examine the impact on political participation by different factors, which is done by the use of the quantitative method of cross tables. The study confirms previous studies in its conclusion that high status individuals, defined in terms of education and economic standard, are the group of the highest political participation, when this is defined as being involved in political work and holding a party membership. On the local political scene however, where political participation consists of participation in local assemblies and voluntary work, the impact of the examined variables are very limited.