Det huvudsakliga syftet med arbetet var att få kunskap om insatsen boendestöds relevans utifrån brukarnas perspektiv och bedömningar.Specifika frågor var:? Hur påverkar boendestöd personens Livslopp?? Hur påverkar boendestöd personens återhämtning från psykisk funktionsnedsättning/ ohälsa?Studien byggde på två intervjutillfällen med fyra personer med egen erfarenhet av psykisk funktionsnedsättning och boendestöd. Analysen gjordes utifrån de teoretiska perspektiven återhämtning och Livslopp.Det boendestöd som gavs till de intervjuade och som anpassats individuellt, var en viktig faktor som påverkade Livsloppet positivt. Boendestödet hade påverkat personerna och verkat positivt i deras återhämtning. Boendestödet var en fungerande hjälp i de fall det var flexibelt och då det fanns en möjlighet att individanpassa hjälpen utifrån personernas livssituation.

Socioekonomiska villkor under Livsloppet påverkar ålderdomen på många olika sätt. Individer som haft en lägre socioekonomisk position löper bland annat en större risk att dö i förtid och drabbas av ohälsa. Syftet med studien är att studera människors Livslopp med fokus på olika socioekonomiska villkor under uppväxt och livet fram till pensionen ur ett retrospektivt perspektiv. Kärnan i uppsatsen är att undersöka deltagarnas Livslopp utifrån en historisk och individuell kontext och analysera hur den subjektiva upplevelsen av livskvalitet ser ut i ålderdomen.Studiens undersökningsdesign bygger på Livsloppsintervjuer och kompletterande enkät. Deltagarna är födda under trettio och fyrtiotalet och samtliga är pensionärer.

Äldre och sexualitet har både inom vården och i samhället varit ett tabubelagt område med många fördomar. Sexualitet innefattar förutom kroppslig sexuell samvaro också psykosociala aspekter som känslor, attityder och relationer. Sexuella känslor och behov finns med genom hela livet och många äldre är sexuellt aktiva långt upp i åren. Syftet med studien är att beskriva några äldres erfarenheter av sexualitet ur ett Livsloppsperspektiv. För studien valdes kvalitativ metod.

Problemformulering: Eftersom gruppen äldre invandrare är en växande grupp i vårt samhälle, och många kommer från krigsdrabbade områdena och därmed med specifika upplevelser och erfarenheter, finner vi det både intressant och relevant att undersöka mötet mellan dem och den svensktalande hemtjänstpersonalen. Syfte med denna undersökning är att studera hur äldre som inte behärskar det svenska språket upplever omsorgen samt hur kommunikationssvårigheter påverkar den dagliga omvårdnaden. Syftet är också att undersöka om de äldres tidigare livserfarenheter har påverkat deras förutsättningar att lära sig det nya språket. Metod: Metoden i denna studie består av kvalitativa intervjuer. Sammanlagt intervjuades sex personer och samtliga respondenter är kvinnor.

Studiens övergripande syfte är "Att ur ett Livsloppsperspektiv beskriva och analysera äldre personers erfarenheter av och berättelser om psykisk ohälsa och hur de upplever att den påverkar åldrandet". De ursprungliga frågeställningarna var: "Hur upplever äldre personer att åldras med psykisk ohälsa?" och "Hur kan psykisk ohälsa bland äldre förstås ur ett Livsloppsperspektiv?". Under studiens gång utkristalliserades en tredje frågeställning som ett analytiskt resultat av datamaterialet. Den lyder: "Vilka livsstrategier använder dessa personer för att hantera sina liv med psykisk ohälsa?"Sex personer mellan 65 och 85 år intervjuades om sin subjektiva erfarenhet av att leva med psykisk ohälsa.

The aim of this study was to investigate factors that ex-criminals believe have been of importance to them when they decided to leave a lifestyle of criminality behind. The study was based on eight semi-structured interviews with informants who had committed various forms of crime. Common to all informants is that they are now members in the Swedish association KRIS (In English: CRIS, Criminals Return Into Society), living a life without crime. The stories of the informants have been analyzed on the theoretical basis of social ties, the exit process, role loss, motivation and the life course perspective. Our study showed that the informants have been affected and motivated by various life events that could be identified and pin-pointed during the interviews.

Äldreomsorgens handläggning och dokumentation har kritiserats för bristande individuell bedömning inför beslut om särskilt boende. Syftet med denna uppsats är att studera hur de äldres livsberättelser kan användas för att nå en fördjupad förståelse för den äldres situation och behov. Vidare är syftet att diskutera hur denna kunskap kan användas för att utveckla den sociala dokumentationen inom äldreomsorgen och resultera i förbättrad vård och omsorg. Explorativa frågeställ-ningar är; Vilka vändpunkter framstår som centrala i den äldres livsberättelse? Vad kännetecknar de vändpunkter vilka varit av avgörande betydelse för den äldre personens livsberättelse? Hur kan dessa vändpunkter och dess mening för de äldre personernas fortsatta liv förstås utifrån ett Livsloppsperspektiv? Metod och urval för uppsatsen innefattade åtta kvalitativt halvstrukturerade individuella intervjuer, vilka genomfördes med fyra äldre omsorgstagare på äldreboenden.

Uppsatsen är gjord utifrån en kvalitativ ansats med intervjuer och fokusgruppsintervjuer som datainsamlingsmetod. Intervjuerna görs med äldre personer som nyligen flyttat till ett särskilt boende. Frågorna är utformade för att möjliggöra en belysning av det liv som den äldre levt, från barndom till ålderdom. Fokusgruppsintervjun är gjord med anhöriga till äldre bosatta på särskilt boende. Denna används som ett komplement till intervjuerna med de äldre.

The study - Hur skapas en journalist? - examines why so many people choose to turn tothe journalist profession when the conditions for a secure position on the labor market ispoor. The study also highlights how recently graduated journalist perceives their temporary and insecure position on the labor market.The study was performed trough ten biographical interviews with recently graduated journalists. Via the interviews I examined what has formed the individuals to perceive journalism as a rational or pragmatic choice for a career. The study shows that journalists, who come from families with high cultural capital, have been shaped by a particular culture of education, which focuses on education as a step towards selfrealization.

Alla människor har behovet att känna tillhörighet. I interaktionen med omgivningen byggs vår identitet och sociala ramar skapas. Som en naturlig del i vuxentillvaron finns arbetet, och det sociala sammanhang arbetslivet ger oss. Vi får utlopp för våra kunskaper och känner oss behövda. Arbetslivet ger oss också tidsramar och trygghetsskapande rutiner.

Många och gamla! - Hur vill 40-talisterna ha sin framtid inom äldreomsorgen?Syftet med den här studien är att undersöka hur fyra informanter, vilka är födda mellan åren 1940 till 1949, ser på sin framtid som eventuellt hjälpbehövande inom äldreomsorgen samt vilka behov, farhågor och förväntningar de har.  För att utföra denna studie har vi använt oss av en kvalitativ metod med intervjuer, där fyra informanter, två kvinnor och två män deltog. Intresset för studien och framtidens äldreomsorg är stort. Det märktes inledningsvis i studien att många ville få chansen att komma fram och berätta om deras känslor i ämnet.