Bröstcancer är idag en vanlig sjukdom bland kvinnor och cytostatikabehandlingen är den behandling många upplever som påfrestande. Syftet med studien är att beskriva kvinnor med bröstcancers upplevelse och livskvalité under och efter behandling med cytostatika. I studien har dessa kvinnors livskvalité, välbefinnande, lidande och livsvärld belysts i samband med cytostatikabehandling. En kvalitativ litteraturstudie inspirerad av Graneheim och Lundman gjordes utifrån sju vetenskapliga artiklar. I resultatet framkom det att kvinnor upplevde sin sjukdom och behandlingen individuellt, men att något sorts lidande alltid fanns.

Bröstcancer är idag en vanlig sjukdom bland kvinnor och cytostatikabehandlingen är den behandling många upplever som påfrestande. Syftet med studien är att beskriva kvinnor med bröstcancers upplevelse och livskvalité under och efter behandling med cytostatika. I studien har dessa kvinnors livskvalité, välbefinnande, lidande och livsvärld belysts i samband med cytostatikabehandling. En kvalitativ litteraturstudie inspirerad av Graneheim och Lundman gjordes utifrån sju vetenskapliga artiklar. I resultatet framkom det att kvinnor upplevde sin sjukdom och behandlingen individuellt, men att något sorts lidande alltid fanns.

Bakgrund: Cirka 10 000 hjärtstopp sker varje år i Sverige. De flesta hjärtstoppen sker utanför sjukhus. Få personer överlever ett hjärtstopp. De som överlever kommer oundvikligen få en påverkan på sitt liv.Syftet: Litteraturstudiens syfte var att belysa patientens livskvalité efter att överlevt ett hjärtstopp utanför sjukhuset.Metod: En systematisk sökning och granskning utifrån studiens syfte av befintlig litteratur genomfördes. Tio artiklar inkluderades i resultatet.Resultat: Vid analysering av artiklarna växte teman fram: livskvalité samt påverkande faktorer för livskvalité så som kognitiva funktioner, kedjan som räddar liv och det dagliga livet.

Äldre människor har statistiskt visat sig vara en utsatt grupp för psykisk ohälsa och försämrad livskvalité. Låg dos av fysisk aktivitet har rapporterats försämra självupplevd livskvalité och hälsa, medans regelbunden fysisk aktivitet har visat sig stärka detta samband. Massage har belägg för att vara ett kraftfullt verktyg mot stress och oro samt delvis kunna stärka självkänsla och självförtroende. Denna studie syftade till att undersöka om massage och fysisk aktivitet kan förbättra äldre människors självupplevda hälsa. Försökspersoner (n=13) från Östersunds kommun med olika hälsostatus rekryterades för 6 veckors intervention av en kombination av styrketräning och massage.

Bakgrund: Antalet äldre i världen ökar. Med ålderdomen minskar ofta det sociala nätverket och många äldre känner sig ofta ensamma. Detta påverkar den hälsorelaterade livskvalitén negativt. För att kunna upprätthålla en balans mellan hälsa och ohälsa är känslan av sammanhang (KASAM) en viktig faktor enligt Antonovsky. Syfte: Syftet är att beskriva faktorer i det sociala nätverket som påverkar upplevelser av hälsorelaterad livskvalité hos äldre.

Bakgrund: Under 2013 transplanterades 50 hjärtan i Sverige. Det är en livräddande behandling som har som mål att patienten ska kunna återgå till ett normalt liv. De fysiska förutsättningarna förändras genom att individen orkar mer samtidigt som det finns en förekomst av olika biverkningar och infektionskänsligheten ökar.Syfte: Vårt syfte är att beskriva en hjärttransplantations påverkan på livskvalité - ur ett patientperspektiv.Metod: En systematisk litteraturstudie där både kvalitativa och kvantitativa empiriska studier har inkluderats. Totalt inkluderades tolv kvalitetsbedömda studier. Studiernas respektive resultat analyserades och sammanställdes till fyra kategorier.Resultat: Följande kategorier framkom: vara tillfreds med sitt nya liv, begränsningar i livet, strategier för att möta förändringar samt existentiella tankar, vilka beskriver hur livskvalité påverkas efter en hjärttransplantation.Slutsats: Livskvalité är något ytterst individuellt och påverkas hos hjärttransplanterade personer av både yttre och inre omständigheter.

Bakgrund: Leukemi är ett samlingsnamn för olika sorters cancer i benmärgen. Sjukdomen kan påverka livskvalitén hos personen som drabbats. Att ha en djupgående och sammanhängande förståelse för en persons upplevelse av att leva med leukemi kan bidra till en stödjande process. Detta genom att vara omtänksam och involvera sig i personens livsvärld. En sammanställning av patografier som beskriver personers upplevelser och erfarenheter av livskvalité kan bidra till kunskap om hur en god omvårdnad kan utföras.Syfte: Syftet var att belysa upplevelsen av livskvalité hos personer med leukemi under deras sjukdomsperiod.Metod: Studien grundades på tre patografier och genomfördes som en innehållsanalys med kvalitativ ansats.

Bakgrund: Hjärtsvikt är en allvarlig och vanligt förekommande sjukdom samt en av de vanligaste orsakerna till sjukhusinläggning. Hjärtsvikt bidrar till en försämrad hälsa och Livskvalitet. Egenvårdsåtgärder har en betydande roll för att främja patientens hälsa samt för att förebygga försämring av tillståndet. Brister i egenvård hos patienten beror till stor del på okunskap om hjärtsvikt och egenvårdsåtgärder.Syfte: Att beskriva vilka effekter patientutbildning har på egenvård och livskvalité hos patienter med hjärtsvikt, syftet var även att beskriva de ingående artiklarnas datainsamlingsmetoder.Metod: En deskriptiv litteraturstudie där 12 vetenskapliga artiklar från databasen Pubmed har inkluderats för att kunna svara på syfte och frågeställningar. Artiklarnas resultat och metod har analyserats och sammanställts under 6 kategorier.Resultat: Patientutbildning har visat sig ha positiva effekter både på egenvård och livskvalité.

Bakgrund: Varje år drabbas 10 000 personer i Sverige av ett plötsligt hjärtstopp. Ett hjärtstopp innebär att hjärtats pumpförmåga plötsligt upphör. Att drabbas av ett hjärtstopp och även överlevt upplevas som traumatiskt. Det är viktigt som sjuksköterska att ha en förståelse och kunskap om patientens livsvärld för att kunna ge god omvårdnad.Syfte: Att få en förståelse för hur patienter upplever sin Livskvalitet efter ett hjärtstopp.Metod: Metoden som har använts var en litteraturöversikt med kvantitativ och kvalitativ ansats. Studien baserades på 10 vetenskapliga artiklar.Resultat: Av de som överlever ett hjärtstopp kommer endast ett fåtal att leva en längre tid efteråt, eftersom överlevnadsprognosen är mycket låg.

Bakgrund: I Sverige drabbas årligen cirka 10 000 personer av ett plötsligt hjärtstopp utanför sjukhus och ungefär 500 av dessa överlever. Hjärt- kärlsjukdom är vanligaste bakomliggande orsaken till att drabbas av ett hjärtstopp, andra orsaker till hjärtstopp är lungsjukdom, intoxikation och skalltrauma. Syfte: Syftet i denna litteraturstudie var att utifrån vetenskaplig litteratur undersöka patienters livskvalité efter ett hjärtstopp. Metod: En litteraturstudie baserad på 11 vetenskapliga artiklar. Resultat: Patienternas livskvalité påverkades efter att ha överlevt ett hjärtstopp, i resultatet framkom det förändringar i fysiska-, psykiska- och kognitiva funktioner samt sökande efter mening.

Bakgrund: I Sverige drabbas årligen cirka 10 000 personer av ett plötsligt hjärtstopp utanför sjukhus och ungefär 500 av dessa överlever. Hjärt- kärlsjukdom är vanligaste bakomliggande orsaken till att drabbas av ett hjärtstopp, andra orsaker till hjärtstopp är lungsjukdom, intoxikation och skalltrauma. Syfte: Syftet i denna litteraturstudie var att utifrån vetenskaplig litteratur undersöka patienters livskvalité efter ett hjärtstopp. Metod: En litteraturstudie baserad på 11 vetenskapliga artiklar. Resultat: Patienternas livskvalité påverkades efter att ha överlevt ett hjärtstopp, i resultatet framkom det förändringar i fysiska-, psykiska- och kognitiva funktioner samt sökande efter mening.

The purpose of the study was to discover how nurses can maintain a good quality of life for cancerpatients at the end of life. We examined seven scientific articles in accordance with Polit, Beck & Hungler (2001) criteria for scientific validity. We used Carnevali's (1996) model of demand and resources as a frame of reference. The results showed that physical, psychological, social and spiritual needs affect quality of life in different ways. It also came out that it was difficult to measure something as individual as quality of life..

Fibromyalgi är en sjukdom som involverar symtom såsom kronisk smärta, stelhet och sömnstörningar. Sjukdomens orsak är ännu inte klarlagd. Att leva med kronisk smärta, trötthet och rörelseinskränkningar kan inverka negativt på det dagliga livet. Syftet med studien var att belysa fysisk aktivitets inverkan på sjukdomssymtom samt livskvalité hos patienter med fibromyalgi. Metoden var en litteraturstudie baserad på 20 vetenskapliga artiklar.

Denna kvalitativa intervjustudie kartlägger fem boendes upplevelser och synpunkter på de aktiviteter som erbjuds på deras äldreboende inom Stockholms stad. Syftet med studien är att belysa hur effekten av aktiviteter påverkar boendes livskvalité på heldygnsomsorgsboendet, samt om boende upplever att de får de aktiviteter som dem vill ha. I studien besvaras tre frågeställningar, den första frågeställningen är: hur upplever boende aktiviteterna som erbjuds på heldygnsboendet? den andra frågeställningen är: vilken effekt har aktiviteterna på boendes livskvalité? och den sista frågeställningen i studien är: är ett gott åldrande förknippat med aktiviteter för boende på heldygnsomsorgsboendet? I resultatet sammanfattas aktiviteterna som ett verktyg som öppnar upp för gemenskap i form av utbytet av erfarenheter, skratt, diskussion och prat. Det är inte aktiviteten i sig som är det viktiga för boende, utan det är gemenskapen som aktiviteterna genererar som är det viktiga.

Hälften av alla personer över 90 år har en demenssjukdom, och incidensen för demenssjukdom ökar med åldern. Demenssjukdom medför nedsättning av kognitiva funktioner vilket kan medföra svårighet att tolka information och orientera sig. Även minne, språk och tankeförmåga kan försämras. Rummet är av stor vikt för personer med demenssjukdom. Att känna igen föremål, hitta rätt i miljön och att tolka information rätt spelar en stor roll för välbefinnandet.