Denna rapport är skriven utifrån en komparativ fallstudie om hur grundskollärare använder sig av skönlitteratur i undervisningen. Syftet är att studera lärarnas förhållningssätt beträffande skönlitteratur i undervisningen ställt i relation till elevernas uppfattning om denna. Även Litteraturteorier, undervisningsmetoder samt styrdokument sammankopplas med hur lärarnas praktiska arbete ser ut. Studien bygger på lärarintervjuer, elevenkäter, litteraturstudier, läsning av styrdokument samt studium av forskningsrapporter. Resultatet visar att lärarna till viss del bedriver undervisningen enligt styrdokument och litterära undervisningsmetoder.

Demokratibegreppet är för många elever ett ord som innebär enbart rättigheter. Begreppet tolkar de ofta som att demokrati innebär att gå och rösta.Denna uppsats syfte är att belysa hur So-lärare på högstadiet undervisar om demokratibegreppet, för att eleverna ska få en förståelse för begreppet. Uppsatsen ska ligga till grund för reflekterande frågeställningar för oss blivande lärare och verksamma lärare.Olika Litteraturteorier och perspektiv på demokratibegreppet har studerats i anknytning till uppsatsen. Vi har i vår studie intervjuat sex olika lärare på högstadiet.Resultatet av studien visade att lärarna har goda kunskaper om vad demokrati innebär i sin undervisning. Samtidigt kan det konstateras att demokratibegreppet behöver lyftas fram ännu mer i skolans sammanhang för att medvetandegöra innebörden för eleverna..

Det här examensarbetet undersöker tidigare teoribildning inom Tv-spelsforskningen och i synnerhet kring Tv-spelets berättande. Eftersom forskning inom Tv-spelsområdet är relativt nytt är också själva teorierna under konstruktion vilket leder till att en del antaganden kan diskuteras. Därför granskar och diskuterar jag i den här uppsatsen de teorier och teoretiker som menar att film och Litteraturteorier inte bör användas inom Tv-spelsforskning och att det inte är intressant att analysera spelets berättande. Teoribildningen som gör detta kallas ludologi och driver en tes om att Tv-spel i egenskap av nytt medium istället bör undersökas mer funktionellt.            Den här uppsatsen diskuterar hur ludologerna argumenterat i sin framställning av denna tes och huruvida det är konstruktivt att smala av forskning genom att utesluta teorier från andra forskningsfält. Detta görs med hjälp av ett huvudspelexempel i form av Bastion (SuperGiant Games, 2010) som rent funktionellt är ett relativt enkelt spel, men som samtidigt har ett speciellt sätt att berätta på.

Bakgrund: Representation av olika samhällsgrupper i skönlitteratur är ett förhållandevis stort forskningsområde. Dock fokuseras ungdomsromanen mer sällan. När ungdomsromanen förs in i klassrummet och helklassundervisning får den dessutom en läroboksliknande funktion vilket gör att forskningsbakgrunden smalnas av ytterligare. Denna studie undersöker därför hur ungdomsromaner som används i svenskundervisning framställer olika samhällsgrupper. Inom flera Litteraturteorier behandlas synen på norm och avvikelse i förhållande till representation.