Uppsatsen undersöker hur historie- och litteraturdidaktik förhåller sig till subjektiv relevans, det vill säga till individens personliga nytta av respektive ämne. I nuvarande kursplaner för svenska och historia framstår ämnena närmast som underställda det bruk eleven kan göra av dem. Ämnena ska användas till att utveckla elevens identitet, engagemang och förmåga att orientera sig och ta ställning. Även tongivande pedagogisk forskning poängterar betydelsen av att undervisning utgår från elevens referensramar och intressen.Uppsatsens första del består av en litteraturstudie som diskuterar och jämför centrala begrepp inom respektive ämnesdidaktiskt område. I den andra delen prövas begreppen i en explorativ intervjustudie som undersöker tre lärares och lärarstuderandes uppfattningar om ämnenas subjektiva relevans.Resultatet pekar på flera områden där historiebruk och Litteraturreception har beröringspunkter och möjligheter att berika varandra.

Min uppsats handlar om mottagandet i media av Åsne Seierstads två böcker, Bokhandlaren i Kabul (2002) och Med ryggen mot världen ? Serbiska porträtt (2004). Jag har gjort en receptionsanalys där jag använt recensioner från olika media som material. Min teoretiska utgångspunkt är från ett västerländskt perspektiv och har stämt väl med mitt resultat av undersökningen..

Det här examensarbetet handlar om litteraturläsning ur ett receptionsperspektiv, hur man kan arbeta med skönlitteratur i undervisningen i grundskolans senare år och då speciellt hur man som lärare leder goda och utvecklande boksamtal med eleverna. Arbetet består av en litteraturstudie och en undersökning. Undersökningsmaterialet utgörs av transkriptioner av två boksamtal samt elevernas reflektioner inför och efter samtalen. Studien visar att i en medveten och välplanerad litteraturundervisning, där elevernas läsupplevelser får stå i centrum, kan eleverna i mötet med skönlitteraturen få värdefull kunskap om sig själva och omvärlden. I boksamtalets dialog fördjupas deltagarnas läsupplevelser och de får möjlighet att uttrycka och pröva sina intryck, uppfattningar och värderingar..

This study is based on 26 essays about A Good Book, written by as many participants inSwedish classes in secondary education for adults. The object is to analyse the students'views on fiction and reading: What books they prefer, but also why and how they read.Objectivity and subjectivity in literary criticism is also discussed.Most favoured author both among men and women is Stephen King. The majority of thebooks mentioned are translated from English. The women also read historical and psychological novels while the men prefer fantasy. The question whether a book is goodor not is in the students' opinion only a matter of taste.

This essay is about literature instruction in the last three years of Sweden?s compulsory school from one teacher?s and six of his pupils? perspective. The research is analysed from a socio-cultural perspective on learning and literature reception.The empiric material is based on interviews with the teacher and six of his students.The research shows that there is a difference between what the pupils read on their spare time and what they read during Swedish instruction. It also shows that the pupils wants literature full of action where descriptions of people and the setting don?t slow down the reading experience.The teacher is successful in finding literature the pupils appreciate but sees the value of literature on another level ? in the processing of the reading experience.

Syftet med studien är att undersöka i vilken mån ett urval arbetsuppgifter till skönlitterära texter i läroböcker skapar möjlighet för elever att nå de mål gällande skönlitteratur, som fastställts i läroplanen. Det empiriska underlaget består av de frågor som hör till totalt nio texter ur tre olika antologier för grundskolans senare del. Materialet har bearbetats med en innehållsanalys och analyserats dels utifrån ett receptionsteoretiskt perspektiv och dels utifrån begreppet literacy, litteracitet. Resultatet visar att läroböckernas uppgifter ger eleverna möjlighet att träna flera olika kompetenser, eftersom olika typer av frågor erbjuds till de allra flesta texterna. Brister finns dock då det är en övervikt av frågor som tränar ytlig läsförståelse.

I samhället finns det mycket text och många andra situationer som kräver tolkning för att förstås. I skolan är det mest texter av olika slag som övar tolkningsförmågan. Arbetet är riktat mot svenskundervisningen och speciellt litteraturundervisningen.Det är ett forskningskonsumtionsarbete där tidigare forskning och litteratur studeras. Här är det olika litteratur som belyser hur de två olika loggböckerna används i undervisning. Syftet med arbetet är att undersöka forskning kring hur loggbok och läslogg kopplas till och används i skolans litteraturundervisning.Arbetet tar upp hur loggbok och läslogg skiljer sig dels i användningsområde och dels i innehåll.

What is masculinity and what does it mean to be a man?This study involves two different areas: gender and literary reception. I wanted to find out what students think about masculinity and what possible strategies they use when they read and interpret literature. The investigation consists of three parts: an introductory survey, classroom observations and an ending text analysis based on ten different questions. The investigation has taken place in second grade at an upper secondary school as part of the course Swedish B.

The aim of this Master?s thesis is to examine if the realistic youth novels of today can provide support and inspiration for its readers with the purpose of dealing with own difficulties. I have examined four Swedish novels from 2006 and studied in what way and from whom the young fictive women get advice and support. In the background section of the essay I have made studies of how it is to be a young woman in modern society. It also covers a historical perspective of the modern youth novel and presents studies based upon reading and reader-response theory of young people.

Uppsatsen undersöker hur historie- och litteraturdidaktik förhåller sig till subjektiv relevans, det vill säga till individens personliga nytta av respektive ämne. I nuvarande kursplaner för svenska och historia framstår ämnena närmast som underställda det bruk eleven kan göra av dem. Ämnena ska användas till att utveckla elevens identitet, engagemang och förmåga att orientera sig och ta ställning. Även tongivande pedagogisk forskning poängterar betydelsen av att undervisning utgår från elevens referensramar och intressen.Uppsatsens första del består av en litteraturstudie som diskuterar och jämför centrala begrepp inom respektive ämnesdidaktiskt område. I den andra delen prövas begreppen i en explorativ intervjustudie som undersöker tre lärares och lärarstuderandes uppfattningar om ämnenas subjektiva relevans.Resultatet pekar på flera områden där historiebruk och Litteraturreception har beröringspunkter och möjligheter att berika varandra.

AbstractThis study is based on my work as a secondary school teacher of literature and the Swedish language and rooted in my interest in developing knowledge about the importance of teaching literature in order to both cultivate young people?s reading habits and their view of themselves as readers. The more concrete purpose of this study is to examine a reading project that focuses on theories of literary perception and teaching literature.I examine four pupils who, in 2003, participated in the reading project as readers and compare this description with their view of themselves as readers seven years later. I complete the study by examining how they discuss reading and the teaching of literature. The method is qualitative and the empirics include materiel collected in two different time periods: first in 2003, in a class I taught in a secondary school; and second in 2010, when I examined four of the former pupils who participated in the project from 2003.

The aim of this two years master?s thesis in library and information science is to study how children and librarians recommend books through the website Barnens bibliotek. In the scope of this aim it also tries to answer the following questions: What qualities in books do children and librarians respectively emphasize when they write book recommendations? How do they formulate the recommendations? And finally, how do their respective recommendations differ?To examine these aspects a total of 50 book recommendations were chosen and analysed through an hermeneutic approach. Out of these 50, 30 were written by children and 20 were written by librarians.

Min utgångspunkt för den här undersökningen var att de sociokulturella förändringar som samhället genomgår påverkar litteraturen och vår läsning av den. Eftersom jag utbildar svensklärare så var jag intresserad av att undersöka vad blivande svensklärare har för erfarenheter av litteratur och läsning och hur de ser på sin läsning. Jag var också intresserad av att undersöka vad de har för uppfattningar om värdehierarkier i litteraturen och om de anser att litteraturen håller på att marginaliseras i förhållande till andra medier. Mitt material bestod av två delar, dels läshistorier som 22 blivande svensklärare skrev under sin andra termin i utbildningen, dels intervjuer med sex av dessa studenter. Jag gjorde sedan tre analyser av materialet.