Vi har med den här undersökningen valt att ta reda på hur man kan bedriva läs- och Litteraturpedagogik i de mellersta skolåren.Genom bakgrundslitteraturen och informanterna har vi kommit fram till ett resultat som visar att man kan se positiva möjligheter för elevernas inlärning och utveckling genom att integrera skönlitteraturen i undervisningen.Vi har valt att intervjua sex medvetet utvalda lärare som vi vet arbetar med läs- och Litteraturpedagogik i sin undervisning.Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur verksamma lärare använder sig av läs- och Litteraturpedagogik i undervisningen samt vad de har för inställning till läs- och Litteraturpedagogik..

Syftet var att undersöka huruvida den Litteraturpedagogik man bedriver i klassrummet kan påverka elevernas attityd till skönlitteratur. Jag har jämfört två klasser för att se om det kan finnas skillnader i attityden till skönlitteratur mellan elever med svenska som modersmål och de elever som inte har det. De metoder jag har använt mig av är enkäter, intervjuer med elever och lärare och observationer i de båda klassrummen. Undersökningen har skett i två olika klasser på två olika skolor med olika förutsättningar i elevgrupperna. Materialet består av 83 stycken enkäter från fyra klasser i år 5, åtta elevintervjuer, två lärarintervjuer samt två observationer.

This study is based on 26 essays about A Good Book, written by as many participants inSwedish classes in secondary education for adults. The object is to analyse the students'views on fiction and reading: What books they prefer, but also why and how they read.Objectivity and subjectivity in literary criticism is also discussed.Most favoured author both among men and women is Stephen King. The majority of thebooks mentioned are translated from English. The women also read historical and psychological novels while the men prefer fantasy. The question whether a book is goodor not is in the students' opinion only a matter of taste.

This essay is about literature instruction in the last three years of Sweden?s compulsory school from one teacher?s and six of his pupils? perspective. The research is analysed from a socio-cultural perspective on learning and literature reception.The empiric material is based on interviews with the teacher and six of his students.The research shows that there is a difference between what the pupils read on their spare time and what they read during Swedish instruction. It also shows that the pupils wants literature full of action where descriptions of people and the setting don?t slow down the reading experience.The teacher is successful in finding literature the pupils appreciate but sees the value of literature on another level ? in the processing of the reading experience.

Syftet med undersökningen är att undersöka vilken skönlitteratur svensklärare på gymnasietförespråkar samt studera om lärarna har speciella värderingar kring litteratur. Detta för att sevilken sorts inofficiell skolkanon det finns i den svenska skolan i dag. Fem intervjuergenomfördes med svensklärare på gymnasiet från tre olika geografiskt placerade skolor inorra Skåne. De frågor vi sökte svar på är: Vilken skönlitteratur väljer en svensklärare pågymnasiet att använda i undervisningen av sina elever? Vilka faktorer styr svensklärares valav skönlitteratur på gymnasiet? Resultatet visar på att det existerar en skolkanon, enskolkanon som styrs av lärarna och vad de själva läste under sin gymnasietid vilket till storadelar innebär klassisk litteratur.

Vårt examensarbete handlar om valet av skönlitteratur inom svenskämnet och syftet med denna läsning i skolan. Uppsatsen består av två undersökningar. Dels har vi utfört en kritisk närläsning av den kanondebatt som följde av Folkpartiets förslag och som fördes i framför allt dagstidningar under sommaren och hösten 2006. Dels har vi genomfört fyra kvalitativa intervjuer med svensklärare verksamma i grundskolans senare år. För att kunna placera in de åsikter och argument som vi har utvunnit ur undersökningarna i en klargörande kontext har vi skapat ett schema som baseras på två av Lars-Göran Malmgrens tre svenskämneskonceptioner.

I förskolan sker det hela tiden möten mellan barn och vuxna och dessa möten har en stor inverkan på barns utveckling. Vi valde att göra denna undersökning då syftet var att se vad förskollärare har för förhållningssätt till genus i barnböcker. Studien har genomförts genom intervjuer med tre förskollärare i två olika kommuner i Mellansverige. Intervjuernas resultat har varit grunden för underlag till vår analys och diskussion. I resultatet framgick det att förskollärares förhållningssätt till genus är viktigt för utvecklandet av barns värderingar och attityder kring könsroller och att barnböcker kan vara ett sätt att överföra dessa värderingar på.

Vår ambition är att undersöka vilka faktorer som påverkar lärarens val av skönlitteratur. Undersökningsmetoden vi har valt är kvalitativa intervjuer med lärare. Vi kom fram till nio faktorer som påverkar valet; eleven, lärarens elevsyn och syn på skolans uppgift, lärarens syn på litteraturläsning, lärarens syn på svenskämnets uppgift, lärarens ämneskombination, tillgången till litteratur, aktuella händelser och teman, elevens eget val av skönlitteratur samt andras rekommendationer. Vi drar slutsatsen att faktorerna kan delas in i tre grupper: Grupp ett, med eleven, lärarens ämneskombination, tillgången till litteratur och aktuella händelser och teman, är stommen som undervisningen utgår ifrån. Grupp två, med lärarens elevsyn och syn på skolans uppgift, lärarens syn på litteraturläsning och lärarens syn på svenskämnets uppgift, genomsyrar alla val läraren gör.

Bakgrunden till vår studie är vårt gemensamma intresse för skönlitteratur och vår nyfikenhet över hur den används i dagens skola. Syfte var att ta reda på om samt hur lärare, verksamma inom skolans tidiga år, använder sig av skönlitteratur i sin undervisning. Vi har undersökt hur lärare tänker kring skönlitteratur i sin undervisning och i vilka syften som skönlitteratur används. Genom kvalitativa intervjuer med sex verksamma lärare fick vi det material som vi sedan analyserade. Vi fann att lärarna var väl medvetna om skönlitteraturens möjligheter, inte bara i svenska utan i skolans alla ämnen.

Syftet var att undersöka huruvida den Litteraturpedagogik man bedriver i klassrummet kan påverka elevernas attityd till skönlitteratur. Jag har jämfört två klasser för att se om det kan finnas skillnader i attityden till skönlitteratur mellan elever med svenska som modersmål och de elever som inte har det. De metoder jag har använt mig av är enkäter, intervjuer med elever och lärare och observationer i de båda klassrummen. Undersökningen har skett i två olika klasser på två olika skolor med olika förutsättningar i elevgrupperna. Materialet består av 83 stycken enkäter från fyra klasser i år 5, åtta elevintervjuer, två lärarintervjuer samt två observationer.

The aim of this thesis was to investigate the methods used by teachers and childrens' libra­rians concerning their work with fiction at the junior school level. Based on a series of qualitative interviews and by compiling a list of short summaries of literature relevant to our thesis we wished to reflect on the manner in which the respondents see themselves in their teaching roles.We also wanted to discover what problems they had in their work and what visions they held for the future. The methods used by the teachers were mainly: reading- both aloud and individually, process-oriented writing, use of fiction in thematic studies and dramatization. The teachers' aspirations for the future included a centrally situated school library and further education in children's literature. The teachers take the needs of their pupils as a starting point and build on these needs - using many years of literary teaching experience as a foundation."Booktalks" for the children and intermediaries (teachers ...)and education in books and library systems are the childrens' librarians main literaturepedagogic methods.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur man arbetar med skönlitteratur i en skolklass i grundskolans tidigare år och den syn på litteraturämnet som impliceras i undervisningen. Jag anser att detta är ett viktigt område att undersöka då skönlitteratur i stor utsträckning används i grundskolans tidigare år och fyller en viktig funktion då det gäller barnens utveckling. I min empiriska undersökning har jag använt mig av metoderna intervju och observation. Undersökningen genomförde jag i en klass i år två på en skola på en liten ort i södra Sverige. Jag har intervjuat pedagogen samt några elever från klassen. Vidare har jag observerat arbetet med skönlitteratur i klassrummet, en diskussion kring skönlitteratur i undervisningen samt tre olika högläsningstillfällen.

The aim with this thesis is to highlight components regarding small children?s reading environment in preschool and see how these affect their meeting with literature. The study is based on J. A. Appleyard?s theory on man?s development as a reader.

Barn har olika intresse av att läsa, vissa läser mycket och andra mindre. Några tycker om att läsa skönlitterära böcker och andra föredrar serietidningar eller dataspel. För att inte vissa elever ska tappa sitt läsintresse är det viktigt att lärarna tillvaratar elevernas läsintresse i skolans svenskundervisning för att stimulera deras utveckling. Syftet med den kvalitativa studien är att undersöka hur valet av de texter som används i undervisningen går till samt om pedagogerna i sina val tillvaratar elevernas intressen eller inte. För att uppnå studiens syfte har jag genomfört en enkätundersökning med 48 svarande och nio kvalitativa intervjusamtal varav sex med elever och tre med lärare. Studien har utförts på samma skola i två klasser i årskurs fem.

The purpose of this master?s thesis is to examine how librarians perceive the importance of staff reading groups in helping to make fiction more accessible to adult users of public libraries. The study also examines how librarians perceive the learning processes in such groups, and what these learning processes involve and how they appear. The empirical data was acquired via observations of four staff reading groups and interviews with seven public librarians who took part in the groups. In part, the empirical data is interpreted by means of Lena Wilhelmsson?s analytical tool, which deals with changes of perspective within an organised group.