Syftet med studien är att belysa hur barn i förskolan använder sig utav sina redan vunna literacyfärdigheter. Studien har genomförts med kvalitativ metod där en etnografisk fältstudie legat till grund för de resultat som presenteras. Vi har använt en metodkombination av systematisk observation och dokumentation genom filminspelning.  Vi har följt tio stycken barn och underlaget har samlats in från två förskolor i Linköpings kommun. Resultatet har bearbetats utifrån Vygotskijs sociokulturella perspektiv. Resultatet visar att de unika Literacypraktiker barnen är engagerade i är beroende av ett antal olika faktorer.

Föreliggande studie vill undersöka hur fyra verksamma lärare i svenska som andraspråk, enligt dem själva, förstår och undervisar literacy i ett multimodalt samhälle. Genom en kvalitativ metod har de fyra lärarna intervjuats enskilt och deras svar har sedan placerats i redan befintliga teman från en studie av Cross (2011) som, tillsammans med ett sociokulturellt perspektiv, utgör teoretiska utgångspunkter och analysverktyg för denna studie. Det analyserade resultatet visar bland annat att lärarna fokuserar mycket på sociala och kulturella praktiker vid literacyundervisning och att de inkluderar multimodaliteter i begreppet literacy men att det får olika mycket utrymme i undervisningen beroende på tillfrågad lärare..

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur lärare förhåller sig till digitala texter och digitala verktyg. Litteraturgenomgången består av forskning som berör digitala texter, digitala verktyg, mediers betydelse för barns lärande och hur lärare förhåller sig till dessa. En teoretisk utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet på lärande med centrala begrepp som Literacypraktiker, multimodalitet, medieekologi och progressivism. Vår undersökning bygger på kvalitativa intervjuer med åtta lärare och hur de förhåller sig till digitala texter och digitala verktyg, utifrån frågor som berör arbetssätt, möjligheter/hinder och påverkan från skolans styrdokument. I resultatet synliggörs fem olika förhållningssätt till digitala texter och digitala verktyg; digitala texter och digitala verktyg skapar både möjligheter och hinder, digitala texter och digitala verktyg ger stöd, digitala texter och digitala verktyg öppnar fönster till elevers fritidsvärldar, traditionella skriv- och läspraktiker som normerande syn på digitala texter och digitala verktyg samt Lgr 11 har inte förändrat något.