Syftet med denna uppsats är att kritiskt granska Leksaksreklam riktad till barn. Genom att använda oss av reklamklipp från det sociala mediet YouTube vill vi undersöka hur manligt respektive kvinnligt samt heteronormativitet konstrueras i dessa. För att finna mönster som vi kan koppla till vårt syfte tittar vi ur ett genusperspektiv genom textanalys närmare på reklamklippen.Genom vår analys fann vi att Leksaksreklam riktad till barn är påtaglig könsstereotyp och skapar förväntningar på barn hur de ska se ut samt vilka egenskaper de förväntas inneha. Vi fann också att reklamklippen reproducerar heterosexualiteten som den hegemoniska sexualiteten. Detta gör att heteronormativiteten blir stark i reklamklipen då samtliga reklamklipp riktade till flickor vi tittat på är byggda på en parrelation mellan en man och en kvinna.Nyckelord: Genus, heteronormativitet, maskulinitet, könsroller, leksaker, den inre och yttre sfären, arbetsdelningen, passiv och aktiv, rosa..

Den här uppsatsens syfte har varit att ur ett historiskt perspektiv undersöka den bild av könsroller som förmedlats till barn genom Leksaksreklam i Sverige under perioden 1949 - 2009. Samt att ställa denna utveckling i relation till utvecklingen av könsbilder och jämställdhet i samhället i stort under samma historiska period.För att göra detta har jag genomfört en innehållsanalytisk undersökning av ett stort antal annonser, (3906st), i 10 kataloger från 1949 fram till 2009. Jag har tagit fram omfattande statistik över huruvida Leksaksreklam har varit riktad mot specifika kön eller inte, hur genuskodningen har gått till, samt över vilka typer av leksaker och vilka attribut som har förknippats med flickor respektive pojkar.Undersökningen visar att vissa förändringar har skett under perioden, särskilt gällande hur leksaker har marknadsförts mot kön. Marknadsföringen blev överlag mindre könsindelad under 60- och 70-talen, då jämlikhet och kvinnokampen var mycket aktuella ämnen i samhällsdebatt och politik. Från 80-talet och framåt så blev dock reklamen allt mer könsindelad igen, även om den explicita könsindelningen försvann och de metoder som användes blev mer subtila och implicita.Vad gäller de bilder av genus som Leksaksreklamen förmedlar till barn så har de under hela perioden varit genomgående traditionellt stereotypiska.

Den här undersökningen handlar om hur flickor och pojkar representeras i reklam. Syftet med undersökningen är att ta reda på vilket sätt som de framställs på och hur könskodningen sker. Därför har bilder från leksaksförpackningar och tv-reklam valts ut som är ett av leden i marknadsföringen för leksaker. För att få svar på syftet i undersökningen har bilderna analyserats med hjälp av tre analysmallar (semiotisk bildanalys, tv-reklamsanalys och genusanalys). Med dessa analysmallar har vi kunnat se hur olika tecken i bilderna samverkar med varandra samt hur könskodningen sker.

Syftet med arbetet är att studera lärares och föräldrars syn på leksaker samt hur de ser på Leksaksreklam riktad mot barn. Litteraturdelen tar bland annat upp lekens betydelse för barn och om vad en leksak egentligen är. Där beskrivs pedagogiska leksaker och leksaker ur ett genusperspektivet. Till sist finns det avsnitt som berör massmedias samt lärarens och förälderns påverkan. Uppsatsen är en kvalitativ studie där intervjuer används som metod då det är intressant att komma närmare vad människor har för tankar kring leksaker.

I det ha?r examensarbetet underso?ktes hur biblioteksbeso?kare kan delta i en kollektiv designprocess. Under tre dagar genomfo?rdes ett designpedagogiskt projekt pa? Dieselverkstadens bibliotek i Sickla, Stockholm. Da?r erbjo?ds beso?karna att delta i formgivningen av en bordsduk.