Syftet med detta examensarbete var att utveckla enkommunikativ Leksak som ger barn möjligheter attlättare kunna kommunicera och uttrycka sig kring sinaegna och andras känslor.Utbudet av dagens Leksaksmarknad undersöktes föratt hitta inom vilka områden en intressant utvecklingskulle kunna vara möjlig. En undersökning kringbarn, lek, Leksaker, kommunikation, Design för Allaoch barn med funktionshinder gjordes för att samlain nödvändig fakta för att kunna tydliggöra vad somkrävs av en Leksak och vilka behov som finns. En enkätundersökninggjordes också för att få en tydligare bildav de tre känslor som valts att arbeta vidare med; glad,arg och ledsen. Dessa undersökningar har sedan legatsom grund för designprocessen där jag har arbetat medskisser och modeller. Arbetet resulterade i en slutproduktdär en serie Leksaker tagits fram, LeksaksserienÄrlig.

Syftet med denna rapport är att undersöka hur barn ser på förskolans Leksaker. Detta arbete kommer att utgå ifrån ett barnsperspektiv. I litteraturdelen skriver vi bland annat om olika tolkningar vad en Leksak är, barns val och på vilket sätt de leker med Leksaker ur ett genusperspektiv. Lekmiljöer tar vi upp sist i litteraturdelen. För att få svar på våra frågeställningar gjordes intervjuer med barn i åldrarna fyra och fem år, dessa intervjuer genomfördes på en förskola i norra Skåne.

Examensarbetet handlar om olika föreställningar mellan pedagoger och barn och på vilket sätt barnen leker med vissa Leksaker. Syftet med arbetet är att få syn på olikheter eller likheter mellan vad pedagoger förväntar sig att Leksakerna ska användas till och hur de faktiskt leks med av barnen. De tre frågor som arbetet har utgått från är: Hur ser barnen och pedagogerna på de utvalda Leksakerna och deras användning? Skiljer sig förväntningarna åt kring hur Leksakerna ska användas och i så fall hur? Hur går det till när barnen laddar Leksakerna med en ny mening? För att kunna besvara dessa frågor har jag intervjuat två pedagoger och observerat en utvald barngrupp på sex barn. De teoretiska utgångspunkterna har varit leken och lågrealistiska respektive högrealistiska Leksaker.

Vårt resultat visar att pekboken har en hög status och används i verksamheten på de förskolor som varit med i undersökningen. Den finns tillgänglig för barnen att läsa själv eller tillsammans med någon vuxen. Pekboken inspirerar barnen till att leka lekar,men den kan också användas som ett föremål i barnens lek. Vi ställer oss därför frågan om den borde få användas i leken, och då som Leksak eller bok?I vår undersökning anser pedagogerna i förskolorna att pekboken ska behandlas på samma försiktiga sätt som andra böcker, och resultatet från intervjuerna har även gjort oss medvetna om hur vi kan läsa en pekbok.

In this study I have explored five parents reasoning about toys, from a gender perspective. During the interviews, we have reasoned about toys that are made for girls and for boys, what the differences are, and what advantages and disadvantages there might be for children to play with a variation of toys, made for both genders. The results of the study show that most of the participants are more accepting for girls playing with toys made for boys than the other way around, which indicates that boys? experience of the world might be somewhat limited, while girls have easier access to toys made for both genders..

Att förmedla information till spelare som skall hjälpa dem att förstå syftet med en spelscen är vad detta arbete handlar om. Detta är ett arbete som gått ut på att undersöka hur tidigare beprövade metoder ifrån filmbranschen och Mise-en-scène kan användas för att fånga åskådares uppmärksamhet. I undersökningen så har tre 3d-miljöer skapats som är uppbyggda utifrån dessa teorier och som gestaltar varsin scen ur ett fiktivt äventyr eller pusselspel. Slutligen har en studie utförts där respondenter betraktat scenerna för att sedan besvara frågor på vad de har fått ut för information av de tre scenerna..

The report is a project in cooperation with the Swedish toy company Playsam. The assignment was to design a new toy to their range of products, a pull along toy in shape of a snail with a mechanical function. The research phase contains studies and analysis of the company, its identity, product range and its customers. The research phase includes all the information needed to complete the project. A number of concepts were presented for evaluation by the company.

Det eskilstunabaserade företaget Eskilstuna Elektronikpartner vill visa upp sin nya produkt vinkelgivaren. Vinkelgivaren monteras på gräv- eller kranfordon och kan sedan mäta vinkeln på dessa emot gravitationskraften. Det unika med den här vinkelgivaren är att den kan räkna bort skakningar och vibrationer som sker när dessa fordon arbetar.För att visa att vinkelgivaren fungerar vill företaget montera den på en Leksaksgrävmaskin för att demonstrera för potentiella kunder. Problemet är dock att en Leksak inte beter sig på samma sätt som en riktig grävmaskin.Med hjälp av flera produktutvecklingsverktyg har vi tre studenter utvecklat en produkt som simulerar vibrationer och skakningar i Leksaksgrävmaskinen.Vi har också gjort en attraktiv monter att ställa maskinen på.Resultatet är två produkter färdiga att användas. En simulator och en monter..

Den här undersökningen handlar om hur flickor och pojkar representeras i reklam. Syftet med undersökningen är att ta reda på vilket sätt som de framställs på och hur könskodningen sker. Därför har bilder från Leksaksförpackningar och tv-reklam valts ut som är ett av leden i marknadsföringen för Leksaker. För att få svar på syftet i undersökningen har bilderna analyserats med hjälp av tre analysmallar (semiotisk bildanalys, tv-reklamsanalys och genusanalys). Med dessa analysmallar har vi kunnat se hur olika tecken i bilderna samverkar med varandra samt hur könskodningen sker.

Karlsson, Hanna (2010). Små barns samspel i den fria leken. Malmö högskola: Lärarutbildningen. I denna studie var syftet att undersöka och små barns samspel i den fria leken. Frågor jag utgick ifrån var: Hur ser små barns samspel ut i den fria leken? I vilken utsträckning förekommer konflikter i små barns samspel? Hur använder små barn kroppsspråket i det sociala samspelet? Undersökningen genomfördes på en småbarnsavdelning, urvalsgruppen bestod av tolv små barn i åldern ett- till två år.

Syftet med vår undersökning är att ta reda på hur och om barn och pedagoger använder tredimensionella material på två förskolor. Vårt intresse för skapande material uppstod då vi gick sidoämneskursen Det tredimensionella konstruerade arbetet inom slöjd/hantverk, då vi själv fick arbeta och bekanta oss med tredimensionella material. Genom våra diskussioner inom ämnet blev vi intresserade av att ta reda på om dessa material fanns ute på förskolorna. För att ta reda på detta gjorde vi en undersökning med kvalitativa observationer och intervjuer med åtta barn och fyra pedagoger. Vi stödjer oss främst på Granbergs, Tragetons och Vygotskijs teorier och forskning om skapande verksamhet. Vår slutsats är att tredimensionella material finns ute på förskolorna, men att de sällan används.

Arbetet handlar om hur pedagoger resonerar kring Leksaker; vad de tar hänsyn till vid inköp, vilka Leksaker barnen bör ha och även hur de förhåller sig till barnens egna Leksaker.För att finna svar på ovan nämnda frågor har vi bedrivit studier av såväl svensk som utländsk litteratur. Vi har även genomfört kvalitativa intervjuer med nio förskollärare i Norrköpings kommun. Kontakten med dessa pedagoger togs per telefon och intervjuerna genomfördes på plats på respektive enhet.Med litteraturens hjälp har vi målat upp en bild av hur Leksaker har figurerat i ett historiskt perspektiv. I arbetet går det även att läsa om hur pedagoger använder sig av Leksaker och hur dessa Leksaker kan påverka barn.Det går inte att ge ett entydigt svar på frågan om vilken slutsats vi kan dra. Pedagogernas uppfattningar varierade och pekade på en hel del skilda tankar.

Inför starten av en ny förskola väcktes vårt intresse för hur samspelen mellan de yngre barnen gestaltar sig under inskolningen. Vi har tagit utgångspunkt i den tidigare forskningen om de yngre barnens samspel i förskolan. I den teoretiska förankringen valde vi att använda oss av Sterns teorier om barns självutveckling och av Merleau-Pontys tan-kar om kroppens betydelse för vår förståelse av omvärlden. Syftet med under-sökningen var att studera barns samspel under inskolningen. Vår frågeställning är: Vad händer i samspelet mellan de yngsta barnen (1-3 år) under inskolningen på för-skolan? Undersökningen genomfördes i två förskolegrupper med hjälp av videokamera och lö-pande protokoll.

Min uppsats syfte är att utforska barns lek, hur de väljer att leka och hur könsrollerna träder fram i leken. Jag har även valt att belysa pedagogernas bemötande av respektive kön. Gens (2007) skriver att leken i den svenska förskolan är en av den mest könsrollsbevarande sysslan i verksamheten. När man läser i förskolans läroplan, Lpfö98 står det att förskolan ska motverka traditionella könsmönster och könsroller.Mina frågeställningar i uppsatsen är, Hur använder pojkar och flickor i den fria leken det som miljön har att erbjuda? Hur använder de rummen och Leksakerna - kan en Leksak användas på olika sätt? Hur är placeringen av Leksaker på avdelningarna? Hur ser pojkar respektive flickors lek ut i den fria leken? Hur bemöter pedagogerna barnen? Hur tänker pedagogerna kring genus?Material och fakta hämtade jag genom observationer under heldagar på förskolan samt via ett frågeformulär och ett samtal med pedagogerna om deras svar.

The purpose with the examination is to examine a preschool head and three teachers experiences and opinions of whether the tablet can be used to support childrens linguistic development and social interactions in preschool. To answer the purpose we will use these questions of issue:What is the purpose with tablets and how are they used in preschool activity?What pros and cons do the teachers see with tablets?How do the teachers resonate about the use of tablets to develop childrens language skill and social interactions?What type of social interaction occurs when children use the tablet?We have used interviews and observations as our methods. We interviewed three teachers and one preschool head in the capital city of Sweden. They all have a positive attitude towards the use of tablets in preschool.