I dagsläget sker det många satsningar på kompetensutveckling av personal inom företag och organisationer. När det kommer till att utveckla chefer på mellannivå, finns behovet av att utveckla ledarskapet på grund av deras unika position. Därför satsar fler och fler företag på just Ledarskapsutbildningar. Ur detta uppkom studiens syfte vilket är att undersöka lärandeeffekterna av en genomförd Ledarskapsutbildning. Lärandeeffekterna undersöks på individnivå hos deltagare i en utvald Ledarskapsutbildning. Denna Ledarskapsutbildning är ett två-årigt projekt som skräddarsytts efter ett kundföretags behov där 105 chefer ingick.

Följande studie har till syfte att belysa vilka individuella respektive organisatoriska förutsättningar som påverkar de individuella respektive organisatoriska effekterna av Ledarskapsutbildning i den offentliga sektorn. För att uppnå syftet valdes ett kvalitativt tillvägagångssätt med semistrukturerade intervjuer som genomfördes med personer som deltagit i en Ledarskapsutbildning. Teori valdes utifrån tidigare forskning inom området, litteratur med utgångspunkt från syftet samt resultatet av empirin, därefter ställdes dessa mot varandra. Det man fann var att innan man tar beslut om att investera i en utbildning finns det ett antal aspekter som är av vikt att belysa för att skapa de effekter man eftersträvar i organisationen. Bland annat visar resultatet att Ledarskapsutbildningen bör vara anpassad efter organisationens och chefernas behov.

Många företag investerar i Ledarskapsutbildningar i hopp om att få mer kompetenta ledare som kan generera mer framgång för företagen. Forskningen inom området visar dock att långt ifrån alla Ledarskapsutbildningar är framgångsrika, då det finns många komponenter som kan hindra Ledarskapsutbildningar från att vara effektfulla. Trots detta är det få företag som utvärderar sina Ledarskapsutbildningar. Syftet med denna studie var att utifrån deltagarnas upplevelser, beskriva vilka effekter ett företags interna Ledarskapsutbildning resulterat i samt vilka hinder som funnits för Ledarskapsutbildningens framgång. Fyra chefer som genomgått företagets Ledarskapsutbildning intervjuades och induktiv tematisk analysmetod användes.

Årligen investeras åtskilliga summor på Ledarskapsutbildning. Studier visar dock att den kunskap som utvecklas under utbildningen i begränsad utsträckning tillämpas i arbetskontex- ten. För att kunna dra nytta av de satsningar som görs på Ledarskapsutbildningar, måste det inom organisationer bli högsta prioritet att skapa goda förutsättningar för medarbetare att använda sig av de kunskaper som utbildningen syftat till att lära ut. Kontextuella faktorer har visat sig vara av avgörande betydelse för individens möjligheter att använda sig av det som förmedlats under en utbildning.Syftet med denna studie har varit att undersöka hur en organisation kan skapa förutsättningar för chefer att använda det som förmedlats under en Ledarskapsutbildning i sitt dagliga arbete, samt ge fördjupad kunskap om vilka hinder och möjligheter chefer upplever i sina försök att tillämpa det som lärts in under en genomgången Ledarskapsutbildning. Forskningsproblemati- ken har studerats med utgångspunkt i en organisation som vid tidpunkten för genomförandet av studien stod inför utmaningen att lyckas implementera de operativa chefernas nyförvär- vade kunskaper från en genomförd Ledarskapsutbildning, i verksamheten.

Att tala samma språk är en förutsättning för ett gott ledarskap - En studie av lärande och förväntningar i samband med en Ledarskapsutbildning skrevs i syfte att undersöka den upplevelse som studiens informanter förmedlar av en utbildning och ledarskap. Målet är att söka reda på de eventuella behållningar deltagare och företag haft av en Ledarskapsutbildning samt den undervisning deltagarna fått ta del av. Studien avser vidare ge en bild av vad situationsanpassat ledarskap innebär utifrån litteraturen och den konsultfirma företaget använt sig av för att hålla i utbildningen. Vidare kommer en jämförelse att göras mellan den information som står skriven i företagets etiska riktlinjer, Code of Ethics och bilden av situationsanpassat ledarskap.Uppsatsens har en kvalitativ ansats som utgångspunkt med åtta intervjuer som är uppdelade i två informantgrupper, en deltagargrupp och en initiativtagargrupp. Den slutsats studien kommer fram till är att deltagarnas upplevelser av Ledarskapsutbildningen är av positiv karaktär.

Many IT projects that have been developed in recent years are often considered to be unsuccessful. According to a study by Exido up to the 72% of all IT projects are considered to be failed. A failed IT projects means that the organizations that have ordered the new system may have higher costs or/and the system will not be ready in time. If costs are too high the new system might not be installed in the organization or if the system is not completed within the specified time frame the organization can become stagnant.In this paper we conduct an investigation of the failure of IT projects there we will examine where, in the systems development lifecycle four different phases, projects fail. We will conduct an empirical study of each phase, where we describe the key steps in the process; we will also investigate failed IT projects that are linked to the current phase.

The aim for my thesis has been to investigate how literature, or fiction, is used in management education. What books are used ? is there a literary leadership canon? What do the educators and the writers on this subject suggest that these books can teach the leaders? What are the philosophical foundations of this education? And ? last but not least ? does what the educators and writers offer respond to the needs of the businesses? My investigation shows that there is a canon in the area of management and fiction, where realistic 19th century novels, alongside with Shakespeare?s plays are dominant. Female writers and non-western writers are very underrepresented. The positive outcomes of reading and discussing these literary works that the educators and writers suggest do substantially correspond with the needs of the businesses, as presented by my sources.

Ledar- och chefsutbildningar är ständigt aktuella. Organisationer kompetensutvecklar sina chefer i stor utsträckning, samtidigt som marknaden är full av diverse externa lösningar i form av konsultfirmor och ledarskapstester, för att bli konkurrenskraftiga som möjligt. Jag har med anledning av detta undersökt en intern Ledarskapsutbildning/- introduktion i en svensk medelstor kommun, där jag med hjälp av sex stycken kvalitativa intervjuer fått ta del av informanternas nyanserade redogörelser kring begreppet ledarskap samt deras upplevelser av utbildningen. Jag har studerat och analyserat upplägget, både innehållsmässigt men även pedagogiskt, och därigenom identifierat en del fungerande faktorer samt andra utvecklingsbara bitar. Jag hoppas att studien kan bidra till en ökad förståelse inom ämnet och att den visar sig vara användbar för mig i mitt yrke som personalvetare, och möjligen även för övriga verksamheter som planerar ledarutbildningar.

Studien syftar till att bidra med kunskaper om ledares upplevelser av att överföra lärande från Ledarskapsutbildningar till det dagliga arbetet, men också att bidra till en ökad förståelse för vilka organisatoriska faktorer som kan förklara dessa upplevelser, och vilken påverkan dessa faktorer har på lärandeöverföringen. Åtta stycken undersökningspersoner har intervjuats. Intervjudata har analyserats och diskuterats kvalitativt i relation till teorier och forskning inom lärandeöverföring. Ledarna upplever generellt det som svårt att konkret beskriva hur och när lärandet utövas i arbetsvardagen, brist på handlings- och interaktionsutrymme, liksom brist på intresse, återkoppling och stöd från främst överordnade. Generellt upplevs att lärd kompetens, självförtroende och drivkraft att använda det ledarskap som lärts avtar.

Syftet med rapporten var att beskriva varför idrottsföreningar inte internutbildar sina ledare. Vidare syftade rapporten till att analysera vilka faktorer i det befintliga samarbetet mellan idrottsföreningarna och SISU idrottsutbildarna som gjorde att samarbetet fortsatte samt att analysera vilka avgörande faktorer som gjorde att idrottsföreningarna avstod från ett samarbete med dem. I resultatet visade det sig att några av föreningarna inte hade tillräcklig kunskap om vad SISU idrottsutbildarnas arbete gick ut på, andra faktorer såsom avstånd till utbildningar, ovilja från ledarnas sida, glömska och ett bristande engagemang från SISU idrottsutbildarnas sida, var avgörande då föreningarna avstod från ett samarbete med dem. De som har eller har haft ett samarbete med organisationen tycker att den personliga kontakten är viktig för att samarbetet skall fortsätta. Fördelarna med samarbetet har varit de resurspengar som klubben tillgår via lärcirklarna.

Studiens utgångspunkt var att undersöka hur man kan arbeta med organisationsutveckling utifrån ett Tavistockinspirerat förhållningssätt. Den grupp som studerades var fem deltagare i ett chefs- och ledarutvecklingsprogram för mellanchefer i en primär- och tandvårdsförvaltning. Syftet med studien var att dokumentera de intervjuade mellanchefernas berättelser om hur de beskriver sitt ledarskap före, under och efter chefs- och ledarutvecklingsprogrammet. Vi ville utröna om intervjupersonerna säger sig uppleva någon kvalitativ förändring i sitt ledarskap som ett resultat av kursen, och vad denna förändring i så fall består av. En narrativ, hermeneutisk metodansats valdes och kvalitativa, semistrukturerade intervjuer genomfördes.

Uppsatsens fokus utgörs av den tröghet som präglar processen mot en jämnare köns-fördelning på samhällets högre chefspositioner. Den inleds med en kartläggning av aktuell forskning, som omfattar områdena genus och ledarskap, Ledarskapsutbildning, organisationskultur och makt samt en intervjuundersökning som kompletteras med policydokumentanalys. Utifrån analysen som materialet genererar drar jag slutsatser som resulterar i förslag till en alternativ Ledarskapsutbildning. Uppsatsens primära syfte är att genom litteraturstudie, kvalitativt upplagda intervjuer med personer på chefsbefattningar, chefsutvecklare, pedagoger inom ledarskapsutveckling, kreativt skrivande och rollspel samt dokumentanalys undersöka förutsättningarna för kvinnli-ga chefer och ledare. Det sekundära syftet är att motivera upplägget på en ledarskaps-utbildning, som både möjliggör en könsutjämning och erbjuder en mall för kreativ le-darskapsutveckling oavsett tidigare hierarkier och strukturer.

Uppsatsens fokus utgörs av den tröghet som präglar processen mot en jämnare köns-fördelning på samhällets högre chefspositioner. Den inleds med en kartläggning av aktuell forskning, som omfattar områdena genus och ledarskap, Ledarskapsutbildning, organisationskultur och makt samt en intervjuundersökning som kompletteras med policydokumentanalys. Utifrån analysen som materialet genererar drar jag slutsatser som resulterar i förslag till en alternativ Ledarskapsutbildning. Uppsatsens primära syfte är att genom litteraturstudie, kvalitativt upplagda intervjuer med personer på chefsbefattningar, chefsutvecklare, pedagoger inom ledarskapsutveckling, kreativt skrivande och rollspel samt dokumentanalys undersöka förutsättningarna för kvinnli-ga chefer och ledare. Det sekundära syftet är att motivera upplägget på en ledarskaps-utbildning, som både möjliggör en könsutjämning och erbjuder en mall för kreativ le-darskapsutveckling oavsett tidigare hierarkier och strukturer.

Ledarskapsutbildning är idag en miljardindustri i Sverige. Det är av yttersta vikt för dagens organisationer att ha ledare med bred kunskap inom marknadens olika delar. Samtidigt ställs det krav på ledare att vara motiverande och kommunikativa. Ledarskapsutveckling genom utbildning ses om ett av de bästa verktygen för dagens organisationer att säkerställa ett ledarskap somär konkurrenskraftigt gentemot andra aktörer påmarknaden.Samtidigt så pekar studier på att det finns begränsningar i hur effektiva dessa Ledarskapsutbildningar egentligen är. I denna studie har en stor svensk organisation undersökts med syfteatt skapa en förståelse för ifall chefer finner värde i den ledarskapsutveckling som de genomgåroch huruvida de använder sig av kunskapen och de nyfunna teknikerna i sitt ledarskap.

Sammanfattning;Avsikten med detta examinationsarbete är undersöka om Ledarskapsutbildningen Future Executive Women (FEW) med manligt mentorskap är en fungerande metod för att öka möjligheten för kvinnliga chefer inom det skånska näringslivet att avancera i karriären. För att få svar på våra frågeställningar, har vi genomfört en kvalitativ undersökning i form av intervjuer med sex av deltagare från utbildningen FEW. De teoriområdena som ligger till grund för examinationsuppgiften, är Kön och organisation, Ledarskap och Ledarskapsutveckling. I början av arbetet antog vi att denna typ av utbildning skulle ge deltagarna någon form av konkreta verktyg för att bryta den mansdominans som råder inom det skånska näringslivet. Nu i efterhand har vi förstått att utbildningen i ett kort tidsperspektiv inte lyckades med det i någon större utsträckning.