Metod: Allt började med en fråga. Hur skapas mediebilden av en okänd gärningsman?.

Resume: Mitt ämne var kriminaljournalistikens behandling av de två fallen Hurvamorden och Lasermannen, mer specifikt om det ena fallet behandlades på ett mer sensationalistiskt sätt än det andra. Arbetshypotesen var att täckningen av Lasermannen skulle visa sig vara mer sensationalistisk än täckningen av Hurvamorden, eftersom den generella trenden går åt det hållet. Jag valde ut fyra tidningar som jag tyckte representerade ett acceptabelt tvärsnitt av svenska pressmedier, och läste de artiklar som behandlade de två fallen i de fyra tidningarna. På så sätt försökte jag hitta mönster som gick igen både inom tidningarna och inom varje tidsperiod. Jag studerade bland annat språkbruk, val av detaljer, bruket av namn som "Lasermannen" och rubrikval.

Syftet med uppsatsen ?Vem har rätt till berättelsen? Nyhetskonstruktion i tryckta medier om dem som blev beskjutna av den såkallade Lasermannen? är att undersöka tryckta mediers rapportering om den såkallade Lasermannen och de människor han besköt. Jag gör detta motbakgrund av Shahram Khosravis berättelse om hur han framställdes i medierna när han blev beskjuten av Lasermannen. Jag vill även undersöka förekomsten av samhällsdiskurser i artiklarna.Frågeställningarna är: vad är det för berättelser som förmedlas genom medierna och hur kan dessa jämföras med Shahram Khosravis berättelse? Kan man utläsa något budskap i mediernas rapportering och kan man i sådant fall förklara och förstå detta? Samt, vad kanmedierapporteringen tänkas få för effekter? Uppsatsen bygger på teorier om konstruktivism och medielogik, som handlar om att allting är konstruerat och att medierna inte på ett objektivt sätt kan skildra olika nyheter.

I skuggan av ett brottsoffer ? en kvantitativ studie om mediebevakningen av de personer Peter Mangs stod åtalad för brott mot i Malmö tingsrätt undersöker hur serieskytten Peter Mangs påstådda offer porträtterats i medierna. Uppsatsen undersöker om och hur samhällets bild av brottsoffer påverkar mediernas rapportering om dem.Uppsatsen utgår från den norske kriminologen Nils Christies teori om ideala brottsoffer, som ställer upp en tes för vilken typ av personer som lättast får fullständig och legitim status som offer, samt annan forskning om hur brottsoffer framställs i medierna. Detta för att undersöka vem som anses vara en offer- eller straffvärdig person i samhällets och mediernas ögon. Utifrån Christies teori och övrig forskning undersöks artiklar i Sveriges fem största dagstidningar, samt två andra dagstidningar, som behandlar de personer Mangs stod åtalad för brott mot, från den 6 november 2010, det datum då Mangs greps, fram till den 23 november 2012, då livstidsdomen mot honom slogs fast av Malmö tingsrätt.