I dagens lantbruk är det intressant att minska kostnaderna för insatsvaror och därmed förbättra lönsamheten. GPS-teknik med autostyrning ger möjlighet för lantbrukare att minska kostnaderna för insatsvaror i växtodling. De främsta möjligheterna att minska kostnaderna är genom att minimera överlapp i jordbearbetning. Syftet med denna studie är att utreda och analysera hur lönsamheten förändras i ett växtodlingsföretag på 150 hektar genom att investera i GPS-teknik. Studien omfattar 2 fiktiva fallgårdar med olika strategier för jordbearbetning.

Sammanfattning Syftet med projektet är att undersöka om det finns ekonomiska fördelar med maskinsamverkan mellan spannmålsproducenter. I fallstudien undersöks fyra gårdar, varav två av gårdarna är belägna i Enköpings kommun och utgör det första maskinsamarbetet. De två andra gårdarna är belägna i Surahammars kommun och är intresserade av att etablera ett maskinsamarbete i framtiden. Maskinkostnadskalkyler har upprättats för varje gård innan och efter ett inträde i maskinsamarbetet. Kalkylerna har sedan jämförts för att se vilka ekonomiska effekter ett samarbete bidrar med för respektive gård.

Populärvetenskaplig sammanfattning: Det var torkan under åren 1968 - 1973 som fokuserade världens uppmärksamhet till Sahelregionen, som är ett smalt bälte mellan Saharaöknen i norra Afrika och grässlätterna söder därom. De ovanligt torra åren hade lett till matbrist i form av förstörda skördar och annan vegetation, samt boskapsdöd. Året 1973 nådde torkan sitt klimax i Sahelområdet, vilket fick till följd att 50% av boskapen dog och hungersnöden tog mer än 100 000 människoliv (MacDonald 1986). Bilder och historier om undernärda barn och död boskap stimulerade en enorm katastrofhjälp. Denna kortsiktiga hjälp har följts av mer långsiktig hjälp för utveckling av Sahelländerna.Under de senaste 20 åren har torrperioderna blivit alltfler och man tvistar om huruvida det rör sig om klimatförändringar eller klimatvariationer.