I examensarbetet ?Landskapsurbanism i en Post-Industriell kontext? diskuteras den relativt nya diskursen kring ?Landscape Urbanism? eller ?Landskapsurbanism?. Arbetet fokuserar på platser som har övergivits av industrin, i skenet av den post-industriella utvecklingen. Huvudmålet med studierna av ämnet är att belysa ett antal ?landskapsurbanistiska metoder? och sedan tillämpa dessa på min plats: den gamla Cementafabriken på Övägen i Limhamn, Malmö.Den största inspirationskällan i detta är den amerikanske landskapsarkitekten James Corner´s teorier, och de metoder som utövas av hans landskapsarkitekturbyrå; ?Field Operations? i New York.Eftersom ämnet täcker in väldigt många aspekter och problemställningar rörande samtida urban planering och design, har jag i enlighet med Corner delat in min text under fyra rubriker:- Processes over time- The Staging of surfaces- The Operational or Working method- The ImaginaryDet gamla cementfabriksområdet har förvärvats av byggbolaget NCC, och kommer inom en snar framtid att bebyggas med bostäder.

The river Selångersån runs through thenorthern Swedish city of Sundsvall, splittingthe city in two as it winds through thevalley between Södra- and Norra Stadsbergetand out into the Baltic Sea.The river is a national interest of nature conservationbut at the same time in the middleof an urban development string for the city,creating a complex situation of developmentcontra conservation of natural environment.This project attempts to create a strategy oflandscape urbanism for the area surroundingSelånger Bay, four kilometers upstreamalong Selångersån. A sensitive wetland, todayrather forgotten but with great potentialfor introducing wild nature as an active partof the city. Or rather, initiating a processwhere the built environment can infiltrateand enrich the natural environment gradually.A city park in this location to initiate thisprocess could be a joint project of the city?sresidents with the scope to become a projectin constant development.The idea of the project is to offer a large ecologicalpark and meeting place near the citycenter. This will be achieved by clarifyingthe activities and values that already existin the park, such as the largest living deltai the region, football fields and a medievalchurch ruin, and by creating new paths.

I och med Landscape Urbanism har landskapsbegreppet sedan en tid upplevt en hausse inom arkitektur- och stadsbyggnadsdiskurs. I och med denna nya uppmärksamhet för landskapet har ett nytt behov uppstått: att diskutera vad som egentligen menas när man använder detta mångtydiga begrepp. Med detta fokus behandlar denna uppsats komplikationerna som uppstår när ordet landskap och dess ofta motstridiga betydelser används utan att kommunicera vad som avses. Med utgångspunkt i lingvistiska teorier hävdar jag därför att språket och således semantiken, ordens innebörd, är av yttersta vikt för att formulera och konstruera nya stadsbyggnadsteorier såsom Landscape Urbanism. För vad betyder egentligen Landscape inom Landscape Urbanism? Hur kommer det sig att ordet dels används för att referera till ytorna ?mellan husen?, men även används som ett begrepp som beskriver hela stadens dynamik? Hur kan dessa mycket olika tolkningar av ordet landskap existera under en och samma paroll ? Landscape Urbanism? Denna uppsats behandlar dessa olika tolkningar, men presenterar även ett sätt att hantera detta till synes alldagliga men mångfacetterade ord. Due to Landscape Urbanism the term landscape has experienced a recent hausse within architecture and urban design discourse.

Landskapsarkitekturens utmaning, men också dess styrka, ligger i följande. Landskap är allt som omger oss, dvs. hela vår fysiska omgivning med alla naturliga och mänskliga processer. Landskap är levande och förändras ständigt; förändringar sker konstant genom naturliga processer samt genom människans skiftande behov och markanvändning. Processen att omvandla landskap tar tid, beträffande såväl processen från idé till fysisk omvandling som utvecklingen av ?mogna? och kvalitativa utemiljöer.