Sök:

Sökresultat:

9 Uppsatser om Landsbygds - Sida 1 av 1

Hållbart samhälle, hållbart liv : Om konstruktioner av ideal och problem kring social hållbarhet ur ett landsbygds- och äldreperspektiv

Social sustainability is often regarded as a solution to social problems in general. In this study, on the contrary, social sustainability is conceived as a socially constructed concept and the result of a certain way of looking at the world, the human being and the ideal society. The study centers around Kinda municipality in the southern region of Östergötland and a few of its elder inhabitants. What meaning and substance social sustainability is contained with as well as the effects that are produced by these conceptualizations is explored and analyzed. Also, the study examines the encounter between political policy?s and judgments on the one hand and the experiences and preferences held by the municipality?s elder inhabitants on the other..

Länsstyrelsen som grindvakt : en studie av två länsstyrelsers handläggning av landsbygdsprogrammets projektstöd

Den här studien beskriver skillnader i handläggningen av Landsbygds-programmets projektstöd på två av Sveriges länsstyrelser. Förvaltningarna representeras av Kalmar län som delat ut relativt lite projektstöd och Gävleborg som delat ut betydligt fler projektstöd. Utifrån handläggarrollen presenteras skillnader i handläggningen av projektstöd inom axel 3 i Landsbygdsprogrammet 2007-2013. Utifrån två teoretiska perspektiv har skillnader i rollen som handläggare men också förvaltningarnas övergripande organisationskulturer belysts. Jag har beskrivit skillnader i handläggarrollen med hjälp av Michael Lipskys teori kring gräsrotsbyråkrater som klient- eller regelorienterade. Jag har också visat att det råder olika organisationskulturer på länsstyrelserna som en konflikt mellan livsvärld och system med hänvisning till Jürgen Habermas..

LJUDLANDSKAPSÅTERGIVNING : En studie om hur ljudlandskap uppfattas

Denna rapport undersöker om det finns en märkbar skillnad i hur människor uppfattar sina omgivningar i form av ljudlandskap och om det finns en skillnad kan det i så fall bero på var man bor. För att kunna ta reda på detta har man låtit respondenterna återge två ljudlandskap, ett urbant och ett Landsbygds-landskap, med hjälp utav ett verktyg. Verktyget som utvecklats är ett ljudbord och använder sig utav brickor med symboler undertill som representerar ljud. Undersökningen har använt sig av data från kvantitativa och kvalitativa intervjuer men även observationer av ljudlandskapsåtergivningarna. Undersökningen baserar sig på Schafers teorier runt ljudlandskap och hur de existerar i människans närvaro där Truax, Ball m.fl.

Den svenska bredbandsstrategin : Ett delat ansvar

Den här uppsatsen besvarar frågan om hur den svenska bredbandsstrategin är tänkt att förverkligas och hur ansvarsfördelningen ser ut mellan de inblandade aktörerna. Uppsatsen undersöker även mer specifikt hur ansvarsfördelningen och hanteringen ser ut gällande inkludering och exkluderingen vid deltagandet i byanäten. För att kunna besvara syftet utförs en fallstudie i Uppsala län där fyra stycken kvalitativa intervjuer genomförs med de inblandade parterna: Länsstyrelsen, Tierps kommun, Lidén Data Gruppen samt ett byalag i Månkarbo. Det genomförs även en diskursanalys på utvalda dokument publicerade av regeringen. Detta för att se om Landsbygdsborna, i bredbandsutbyggnaden, tillskrivits någon roll och i så fall även hur den rollen motiveras.

Patientens upplevelse i mötet med IVPA-styrkan i-samband med akut bröstsmärta

I dagens prehospitala sjukvård är det inte bara ambulanspersonal som möter patienten. Även räddningstjänsten har viss patientkontakt och kunskap i att möta en person som är skadad, svårt sjuk eller i chock. Sedan några år tillbaka pågår ett projekt i Södra Älvsborgs Räddningstjänst förbund (SÄRF) som heter ?I Väntan På Ambulans? (IVPA). Denna personalstyrka finns på några av landbygdens deltidsstationer och skall kunna nå invånarna i kommunen vid prio ett larm (ambulanslarm med högsta prioritet) då larmad ambulans har lång framkörningstid till den drabbade.

Områdesbestämmelser för Stenestadsbygden : en kulturbygd värd att skydda

Områdesbestämmelser för Stenestadsbygden - en kulturbygd värd att skydda Examensarbetet behandlar ett Landsbygdsområde på Söderåsen i Svalövs kommun i Skåne. Området, eller Stenestadsbygden, ligger i en variationsrik natur och uppvisar en karaktäristisk bebyggelse typisk för den skånska skogsbygden. Området är ett rikt kulturlandskap med en lång kontinuitet av boende och brukande, vilket resulterat i betydelsefulla kultur- och naturvärden. Området är idag helt utan skydd för den befintliga kulturhistoriska bebyggelsen och bestämmelser för tillkommande bebyggelse saknas. Under senare tid har i området ett antal bygglov och förhandsbesked beviljats.

Lekeberg ? en levande landsbygdskommun

Vilka aktörer är viktiga för Lekebergs utveckling? Det är den frågeställningen som kommer ligger till grund för denna uppsats i Landsbygdsutveckling, vars syfte är att undersöka hur samarbetet mellan kommun och invånare påverkar utvecklingen i bygden. Lekeberg kommun är en utpräglad Landsbygdskommun som är belägen två mil utanför Örebro. Lekeberg tillhörde tidigare Örebro kommun men är sedan 1995 en självständig kommun på frammarsch. Kommunen har en positiv befolkningsutveckling och ett aktivt näringsliv varför jag anser att det finns ett intresse i att studera kommunen. Materialet för studien har tagits fram med två olika metoder. Jag har dels intervjuat tjänstemän i Lekebergs kommun som är viktiga för kommunens utveckling, nämligen kommundirektören, förvaltningschefen, verksamhetsledaren för Leader Mellansjölandet, samordnaren för fiber i Lekeberg samt enhetschefen som är ansvarig för Landsbygds- och näringslivsfrågor på länsstyrelsen i Örebro län.

Områdesbestämmelser för Stenestadsbygden - en kulturbygd värd att skydda

Områdesbestämmelser för Stenestadsbygden - en kulturbygd värd att skydda Examensarbetet behandlar ett Landsbygdsområde på Söderåsen i Svalövs kommun i Skåne. Området, eller Stenestadsbygden, ligger i en variationsrik natur och uppvisar en karaktäristisk bebyggelse typisk för den skånska skogsbygden. Området är ett rikt kulturlandskap med en lång kontinuitet av boende och brukande, vilket resulterat i betydelsefulla kultur- och naturvärden. Området är idag helt utan skydd för den befintliga kulturhistoriska bebyggelsen och bestämmelser för tillkommande bebyggelse saknas. Under senare tid har i området ett antal bygglov och förhandsbesked beviljats.

Hur påverkar en ökad andel solceller Umeå Energis elnät? : ? En utredning med fokus på spänningsvariationer och osymmetri inom landsbygds- och tätortsnät vid en- och trefasanslutning av solcellsanläggningar

A good power quality can be an important prerequisite to achieve a sustainable society. Scandinavia's electrical system is in many respects superior, and Sweden has a fossil free electricity generation at 97 % and a reliability of electricity distribution at 99.98 %. Meanwhile, the EU has an ambition to expand the electricity market in order to achieve a joint trading business across Europe. This cross-border market will result in a large proportion of fossil energy sources integrated into our electrical system, which also leads to an increased need for renewable electricity production in Sweden. One part of this development is to increase the share of renewable micro generation that is locally or regionally connected to the power grid.