Uppsatsen behandlar det förstärkta Laglottsskyddet i 7:4 ÄB som är en viktig del av den svenska successionsrätten samtidigt som den är svår att tillämpa i praktiken. Det är därför av vikt att bringa klarhet i detta komplexa rättsområde. Syftet med uppsatsen är därav att utreda gällande rätt kring denna rättsregel och påvisa samt analysera de praktiska tillämpningssvårigheter rättsregeln ger upphov till för domstolen med avsikt att undersöka om den är i behov av en reform av något slag. För att uppnå detta syfte används en rättsdogmatisk metod, där rättspraxis har en framträdande betydelse i uppsatsen.När någon avlider ska dennes kvarlåtenskap fördelas genom den legala arvsordningen om inget testamente har upprättats. En arvlåtare kan fritt testamentera bort den ena halvan av arvslotten medan den andra halvan utgörs av bröstarvingarnas laglott.

Det faktum att Sverige blir allt mer internationaliserat och samhället mer mångkulturellt väckte ett intresse av att skriva om bröstarvingars arvsrätt ur ett såväl nationellt som internationellt perspektiv, där resultatet avsågs ställas i relation till svensk IP-rätt om ordre public. Idag tar alla barn lika lott enligt 2 kap. 1 § ÄB. Principen om istadarätt inträder om arvlåtarens barn avlider innan honom eller henne, då arvlåtarens barnbarn ärver istället. Bröstarvingar har alltid en rätt till hälften av sin arvslott enligt Laglottsskyddet i 7 kap.

Det faktum att Sverige blir allt mer internationaliserat och samhället mer mångkulturellt väckte ett intresse av att skriva om bröstarvingars arvsrätt ur ett såväl nationellt som internationellt perspektiv, där resultatet avsågs ställas i relation till svensk IP-rätt om ordre public. Idag tar alla barn lika lott enligt 2 kap. 1 § ÄB. Principen om istadarätt inträder om arvlåtarens barn avlider innan honom eller henne, då arvlåtarens barnbarn ärver istället. Bröstarvingar har alltid en rätt till hälften av sin arvslott enligt Laglottsskyddet i 7 kap.

This paper deals with the legal situation surrounding the legal statutory portion. The purpose of this paper is to investigate the statutory portions function in our society, does the rule fit into today?s society? To carry out this study, the authors analyzed the legal situation accordingly to the legal dogmatic method. Emphasis has been placed especially on laws but also non-government bills and doctrine.The statutory portion was introduced in the Swedish system, as early as in the 17th century. Its primary purpose then was to ensure a heritage to the descendants? heirs.

When a person of the older generation in a family owned company wish to transfer his ownership to a person in the younger generation this can be done through a succession of generation. Different methods can be used to proceed with such a matter, selling the company shares for a price below the market value is one example of this.When the owner transfers shares to a person in the younger generation, either as a gift or by selling them to a price below the market value, the provision in the 7th chapter 4 § ÄB can be applicable. This provision establish that; when a gift that has been given during the grantors lifetime and when the purpose of this gift is to be equivalent to a testament, the gift shall be returned to the receiver if this action confines with the direct heirs statutory portion.A gift is to be equivalent to a testament when the giver had the intention to arrange the succession when the gift was given away, and when this gift did not amount to any economical sacrifice for the giver. There are two situations which causes a gift to be equivalent to a testament. The first situation arises when the gift is given by the giver right before his death, on his deathbed so to speak.

Uppsatsen behandlar det förstärkta Laglottsskyddet i 7:4 ÄB som är en viktig del av den svenska successionsrätten samtidigt som den är svår att tillämpa i praktiken. Det är därför av vikt att bringa klarhet i detta komplexa rättsområde. Syftet med uppsatsen är därav att utreda gällande rätt kring denna rättsregel och påvisa samt analysera de praktiska tillämpningssvårigheter rättsregeln ger upphov till för domstolen med avsikt att undersöka om den är i behov av en reform av något slag. För att uppnå detta syfte används en rättsdogmatisk metod, där rättspraxis har en framträdande betydelse i uppsatsen.När någon avlider ska dennes kvarlåtenskap fördelas genom den legala arvsordningen om inget testamente har upprättats. En arvlåtare kan fritt testamentera bort den ena halvan av arvslotten medan den andra halvan utgörs av bröstarvingarnas laglott.