I sambolagen behandlas de rättigheter och skyldigheter som enligt lag följer för enskilda som väljer att ingå i ett samboförhållande. Härav följer också vad som i lagens mening avses med begreppet sambor, samt när två parter upphör att vara sambor enligt lagen. Reglerna kring samboförhållandets upplösning påverkar parternas rätt till fast egendom. Enligt 2 § SamboL anses ett samboförhållande upplöst då parterna har flyttat isär. Om ett samboförhållande inte anses upplöst kan parterna inte heller upprätta ett giltigt bodelningsavtal.

I sambolagen behandlas de rättigheter och skyldigheter som enligt lag följer för enskilda som väljer att ingå i ett samboförhållande. Härav följer också vad som i lagens mening avses med begreppet sambor, samt när två parter upphör att vara sambor enligt lagen. Reglerna kring samboförhållandets upplösning påverkar parternas rätt till fast egendom. Enligt 2 § SamboL anses ett samboförhållande upplöst då parterna har flyttat isär. Om ett samboförhållande inte anses upplöst kan parterna inte heller upprätta ett giltigt bodelningsavtal.

Inskrivningsväsendet utgör en grundläggande del av fastighetsrätten. Registrering av fastigheter började ske redan under medeltiden. Registreringen var både ett allmänt och enskilt intresse eftersom det var av vikt att veta vem som var rätt ägare till en fastighet, främst för att den fasta egendomen utgjorde den viktigaste källan till beskattning. Fastighetsregistret är idag ett officiellt register i Sverige över hur marken i landet är indelad, samt över ägandeförhållandena. Ett inskrivningsregister innefattar således nödvändig information om fastighetens ägandeförhållanden, hur många inteckningar som beviljats och vilka pantbrev som finns samt vilka rättigheter som är inskrivna.Vid köp av fastighet ska en ansökan om Lagfart göras för att registrera rätt ägare, detta är en lagstadgad skyldighet för köparen.

I detta examensarbete analyseras om elektroniska fastighetsköp är framtiden i Sverige. Analysen genomförs genom en komparativ studie av den svenska respektive den finska lagstiftningen för fastighetsköp, ansökan om Lagfart och ansökan om inteckning. För att besvara den övergripande frågeställningen besvaras ett flertal delfrågor, däribland om formkravets syfte och ändamål uppnås om elektroniska fastighetsköp införs. I examensarbetet konstateras att nuvarande bestämmelser förvisso är fungerande, men att ett flertal positiva följder inträder om elektroniska fastighetsköp införs. Som exempel underlättas parternas upprättande av köpehandlingen.

I detta examensarbete analyseras om elektroniska fastighetsköp är framtiden i Sverige. Analysen genomförs genom en komparativ studie av den svenska respektive den finska lagstiftningen för fastighetsköp, ansökan om Lagfart och ansökan om inteckning. För att besvara den övergripande frågeställningen besvaras ett flertal delfrågor, däribland om formkravets syfte och ändamål uppnås om elektroniska fastighetsköp införs. I examensarbetet konstateras att nuvarande bestämmelser förvisso är fungerande, men att ett flertal positiva följder inträder om elektroniska fastighetsköp införs. Som exempel underlättas parternas upprättande av köpehandlingen.

I detta examensarbete analyseras om elektroniska fastighetsköp är framtiden i Sverige. Analysen genomförs genom en komparativ studie av den svenska respektive den finska lagstiftningen för fastighetsköp, ansökan om Lagfart och ansökan om inteckning. För att besvara den övergripande frågeställningen besvaras ett flertal delfrågor, däribland om formkravets syfte och ändamål uppnås om elektroniska fastighetsköp införs. I examensarbetet konstateras att nuvarande bestämmelser förvisso är fungerande, men att ett flertal positiva följder inträder om elektroniska fastighetsköp införs. Som exempel underlättas parternas upprättande av köpehandlingen.

I och med att det i dagsläget råder osäkerhet kring verkan av klandertalan är det ena syftet med denna kandidatuppsats att utreda hur en klandertalan kan undvikas, samt vilka konsekvenser som skulle kunna uppkomma för fastighetsägare ifall klandertalan bifalls efter att köpeskilling erlagts. Vidare avses att utreda huruvida det blir olika utfall beroende på huruvida Lagfart beviljats eller ej. Ovan nämnda syfte ämnar resultera i rekommendationer för hur fastighetsägare kan undvika att stämmobeslut angående ombildning utsätts för klandertalan.Det andra syftet är att granska vad som fordras för att reglerna i 9 kap 19 § BRL skall anses uppfyllda, samt hur prövningen av stämmobesluten går till, både hos Bolaget och hos övriga inblandade myndigheter och huruvida denna granskning kan anses vara rimlig. Avslutningsvis kommer vi att diskutera vad som är en rimlig granskning utifrån fastighetsägares perspektiv.Det övergripande syftet gällande ovanstående är att utreda huruvida det finns behov av att lagtexten eventuellt bör förtydligas, eller ändras, för att klargöra den osäkerhet som råder inom området..

Vi har behandlat en småhusaffär, hur den ser ut från mäklarens synvinkel, från starten med intagsförsök till avslutet med tillträde av fastigheten. Under rubriken intaget, har vi framför allt valt att ta upp hur ett uppdragsavtal ser ut, det är ju trots allt målet med intaget, att få uppdragsavtalet påskrivet av säljaren. Vilken metodik man använder sig av för att få uppdragsavtalet påskrivet, hur en objektbeskrivning ser ut och vilka formkrav den har. Vi tar även upp lite om fotografering under intaget, bra fotografier har blivit en allt större del i en mäklares vardag. Efter intaget så kommer vi till kapitlet arbetets gång.

Den första maj 2009 infördes ägarlägenheter i Sverige. Upplåtelseformen innebär att innehavaren äger sitt boende och äganderätten möjliggör för ägaren att pantsätta, överlåta, hyra ut samt ansöka om Lagfart på fastigheten. Boendeformen kräver en samfällighetsförening, där delägarna är medlemmar, med uppgift att förvalta de gemensamma utrymmena i fastigheten.Den svenska lagen uppställer ett antal krav som skall vara uppfyllda för att ägarlägenheter skall få bildas. För det första krävs att ägarlägenheter bildas i samband med nyproduktion. För att äldre byggnader skall kunna göras om till ägarlägenheter krävs att det aktuella utrymmet inte har använts som bostadslägenhet under de senaste åtta åren.

Åkermarkspriserna i de allra bördigaste områdena i Sverige har under de senaste fem åren ökat med cirka 106 procent i genomsnitt. Jordbruket rationaliseras successivt och produktionsenheter blir större vilket kräver större brukningsarealer. I tidigare genomförda studier av vad som påverkar åkermarkspriser i Sverige har enbart förvärv som resulterat i att Lagfart sökts inkluderats. I denna studie av åkermarkspriser i Östergötland inkluderas även förvärv via fastighetsreglering och detta för att få med så många rationaliseringsförvärv som möjligt. Med rationaliseringsförvärv menas förvärv av tillskottsmark som syftar till öka storleken på redan befintliga lantbruksföretag. Åkermark är en produktionsfaktor som är en förutsättning för att kunna bedriva jordbruk och inte minst ett omfattande tillgångsvärde för lantbruksföretag.

Denna studie har gjorts i syfte att utreda vilka effekter som kommun, byggherre och bank upplever då en exploateringsfastighet överlåts till en byggherre först efter att byggnationer påbörjats inom ramen för en kommunal markanvisning. Studien har gjorts på förslag av Gävle kommun som sökt svar på om en överlåtelsetidpunkt efter byggstart kan vara ett instrument att uppnå rätt resultat då exploatering görs på kommunalt ägd mark. För att belysa effekterna har studien gjorts genom jämförelse av hur aktörer upplever förfarandet som tillämpas av Örebro kommun med hur aktörer upplever förfarandet som tillämpas av Gävle kommun. I Örebro kommun genomförs marköverlåtelsen till byggherren först efter att byggnationer påbörjats på fastigheten. I Gävle kommun sker normalt överlåtelsen innan byggstart även om svävarvillkor ibland förekommer vilket fördröjer byggherrens möjlighet att erhålla Lagfart. För att förstå hur aktörerna kommun, byggherre och bank upplever effekterna har (1) semi-strukturerade, kvalitativa telefonintervjuer gjorts med aktörer på respektive orter. (2) Avtal om markanvisning har granskats för att förstå hur kommunerna reglerar sina respektive överlåtelsetidpunkter. Resultatet visar att tidpunkten för exploateringsfastighetens överlåtelse kan användas som instrument att förhindra spekulation med kommunalt ägd mark.