I denna C-uppsats i historisk arkeologi har jag valt att behandla ämnet reformationen och dess påverkan på kyrkans interiör. Jag har begränsat mig till två Kyrkor i Helsingborgstrakten, Mariakyrkan som ligger mitt i Helsingborg och Raus kyrka som ligger strax utanför. Genom att titta på allmänna förändringar har jag sedan jämfört dessa med förändringarna i Mariakyrkan och Raus kyrka. De första och största förändringarna var predikstolens installation, de medeltida katolska kalkmålningarnas överkalkning och de fasta bänkarna. Dessa förändringar har också skett i mina två valda Kyrkor men har dröjt en aning i Raus.

Sammanfattningsvis kan jag konstatera att det finns vissa skillnader vid bön i de olika Kyrkorna, men även att det kan finnas minst lika mycket skillnader inom samma kyrka från församling till församling. Främst från storstad till små samhällen.Den största skillnaden i bönen i de olika Kyrkorna är den fria bönen eller förbönen och dess användningsområden. Även andra varianter av bön såsom lovsång eller tungotal skiljer sig från kyrka till kyrka. Inom vissa Kyrkor används de mer eller mindre inte alls, och i andra Kyrkor har de mycket litet användningsområde eller är byggstenen inom gudstjänsten eller gemenskapen.Jag har även kommit fram till att mycket som gäller bön är väldigt individuellt även fast det gäller en församling och en gemenskap. Det är mycket individuellt t ex hur den andliga upplevelsen genom bön upplevs, men att känslan kanske ändå är den samma och kan beskrivas med harmoniserande ord som lugn, trygghet och kärlek.De tror alla på samma Gud, och vägen till kommunikation kan skilja sig, men målet om bekräftelse och känsla är densamma.Bönens roll i den troendes liv uppfattar jag som en stor del av tron och livet.

Uppsats för avläggande av filosofie kandidatexamenKulturvård, Konservatorprogrammet15 hpInstitutionen för kulturvårdGöteborgs universitet2011.

Sammanfattning: Det är minst lika många människor som besöker arrangemang och gudstjänster i Kyrkor som besöker idrottsevenemang. Det behövs studiogudstjänster dock sänds det allt färre Tv-gudstjänster direkt från Kyrkor och medlen för att göra detta är också på väg att minskas. Många som ser dessa gudstjänster har av olika orsaker inte möjlighet att besöka en kyrka. Detta kan t ex bero på funktionshinder och sjukdom men också att många äldre har svårt att förflytta sig och se gudstjänster live. Ett sätt för Kyrkorna att nå ut på bredare front skulle kunna vara att använda sig av Internet som media.Syftet med uppsatsen är att genom intervjuer, användningstestning och slutligen prototyptestning, ta fram en lösning för digital överföring av ljud och bild från ett ställe till ett annat via ett IP-nätverk och finna en avvägning mellan det tekniska och användbarheten då användaren har begränsad teknisk kunskap.Vid datainsamlingen användes en kvalitativ forskningsprocess med intervjuer och observation som insamlingstekniker.

Uppsatsen behandlar byggnadsutvecklingen i Bonderups kyrka från romansk tid till mitten av 1800 talet. Den enskilda kyrkan sätts i relation till den mer generella utvecklingen hos skånska Kyrkor som den framstår i litteraturen.Undersökningen har visat att Bonderups kyrka ter sig ha haft en tämligen typisk utveckling under senmedeltiden och även under senare perioder. Däremot har det varit svårare att nå några säkra slutsatser när det gäller kyrkans tidigaste byggnadsfaser..

Kultur och kulturarvsplatser har blivit en viktig resurs för turistnäringen och alltfler områden utnyttjar möjligheterna till att stärka turismen genom att skapa upplevelser, sysselsättning och intäkter med kulturarvet som grund. Kulturturism är en växande marknad inom turistnäringen, detta innebär att fler turister väljer att resa till världsarvstäder för att besöka kulturella platser och historiska attraktioner. Sedan 1995 är Visby en världsarvstad och på Gotland finns ett bestånd av välbevarade medeltida Kyrkor som utgör en orörd kulturskatt sedan medeltiden. Gotland är den kyrktätaste kommun i Sverige med 92 medeltida Kyrkor som fortfarande är i bruk. Själva kyrkobyggnaderna, de medeltida valven, konsten och kyrkogårdarna ger möjligheter till kulturupplevelser och erbjuder både stilla stunder och starka upplevelser året runt.I uppsatsen görs en studie av Svenska kyrkan och hur de medeltida kyrkobyggnaderna som fysiska kulturarvsprodukter används i ett turistiskt perspektiv.

Tjugo mil norr om polcirkeln i Jukkasjärvi byggs sedan tio år tillbaka varje vinter en kyrka i is och snö. Varje vår nedmonterar naturen denna vid snösmältningstid och den återgår till Torneå älv. Iskyrkan kom till i samspelet mellan mannen bakom världens största Ishotell Yngve Bergqvist och kyrkoherden i Jukkasjärvi församling, Jan-Erik Johansson. Kyrkan har varje säsong fler än 30 000 besökare. Ungefär tjugo barn blir döpta varje år och något fler än hundra par väljer att gifta sig i iskyrkan.

År 1054 skedde en splittring mellan kristendomens två största inriktningar, den ortodoxa och den katolska kyrkan. Detta skedde efter århundraden av oenigheter, missförstånd, maktkamper med mera. Förutom maktkamperna berör konflikterna Kristi natur och Filioque tillägget. Uppsatsen berör även relationerna mellan den ortodoxa och den katolska kyrkan efter splittringen. Undersökningen visar att det finns skillnader i hur olika författare återger de historiska händelserna.

Bakgrund:SvenskaKyrkan är en av de största ägarna av offentliga lokaler i Sverige varav mångaav dessa är kulturhistoriskt värdefulla Kyrkor. Lagen (SFS 1988:950) omkulturminnen begränsar möjligheterna för vilka ingrepp som får göras i en kyrkavilket innebär att det uppstår svårigheter vid energieffektivisering. Då enkyrka vanligtvis används sporadiskt är potentialen att spara energi hög. Dockresulterar den sporadiska användningen i att det kan vara svårt att värdera enenergibesparing, då energiförbrukningen är beroende av användningen. För att eninvesteringskalkyl av en energieffektiviseringsåtgärd ska ge ett mer korrektresultat kommer i denna studie en beräkningsmodell tas fram där hänsyn tas tillkyrkans användning.Syfte:Syftet med denna uppsats är att analysera en metod för energieffektiviseringmed hänsyn till hur ekonomistyrning av en byggnad kan ske.Avgränsningar:Denna studie inriktas på ett styr- och reglersystem, ROWS Webbkontroll, som metodför energieffektivisering.

Våra Kyrkor är en viktig del av samhället, och är en kulturskatt som måste vårdas. Kyrkorna använder dock väldigt mycket energi till uppvärmning varje år. Detta beror på att de flesta av dem är gamla och att energieffektivitet ej varit en prioriterad fråga i deras verksamhet. Grinstad kyrka är en kyrka med hög energianvändning som trots att den endast är uppvärmd vid förrättningar använder lika mycket energi som två medelvillor. Kyrkan är från 1200-talet, är byggd i tegel och värms idag upp av en oljepanna i ett vattenburet system samt några elradiatorer.

Abstract Titel; ?Det sitter i väggarna? - Hur den medeltida människans mentalitet kan ta sig för uttryck i kalkmålningar i stads- respektive landsortsKyrkor i Skåne. Syftet med den här uppsatsen är att jag vill se hur den medeltida människans mentalitet kan ta sig för uttryck i kalkmålningar i stadsKyrkor respektive landsortsKyrkor i Skåne. Jämförelsen i sig kan innebära många olika inriktningar och jag har valt att ta ett klassperspektiv, då jag vill ta reda på hur hierarkiska relationer kan ta sig för uttryck utifrån stånds- och klasstänkandet. Min teori består av två utgångspunkter; Klassperspektivet och den medeltida kroppsuppfattningen. Den historiska utvecklingen av tre- och fyraståndsläran stärker Thompsons teori om att klass skapas i samspel mellan människor.

I uppsatsen görs en kartläggande undersökning av den koreanska kristna minoriteten i Stockholm. Undersökningen är byggd på intervjuer av pastorer i de olika församlingarna. Deras svar har sedan jämförts med undersökningar av koreanska kristna församlingar i USA.  Uppsatsens slutsats är att den koreanska kristna minoriteten i Stockholm är ett eget fenomen som i mycket skiljer sig från koreanska kristna församlingar i USA. De huvudsakliga skillnaderna är att församlingarna inte har lika stor roll som språk och kulturförmedlare samt att kvinnor verkar ha större inflytande..

Churches are seen as one of Sweden's most valuable cultural heritage. They bear witness to a living tradition and gives us knowledge of society at large and therefore people's lives at different times. These buildings possesses a high value, which is shared by the vast majority, and they are protected by law. The concept of modern churches is in this essay the churches built after 1940, which is not covered by law. The older churches has therefore a cultural and historical value which the modern churches lack.About 600 churches are built after the year of 1940 and the total number of churches in the country is 3400.

This paper studies the fragmentation and reuse of early christian monuments ("eskilstunakistor") in churches in Östergötland during the medieval period. This is found to have been done in two stages. The first stage shows a collectivization of society. Within religion the change from ancestoral cult towards the saints' cult is important as the fragments are reused like relics. During the second stage the collectivization has been fulfilled, and the reuse is instead part of the christian churches' strategy for incorporating old powerful symbols from the landscape into their own church building..

Uppsatsen försöker utröna om flickboken kommit tillbaka i ny skepnad och i så fall vilka drag är nya och vilka som finns kvar från den tidigare flickboken. I teoridelen avhandlas flickbokens historia, bemötandet i form av egen genre och flickboken jämförd med pojkboken. I empiridelen analyseras sex skönlitterära verk, samtliga utgivna under åren 2003 eller 2004 och skrivna av svenska kvinnliga författare. Resultatet visar att flickboken är på väg tillbaka och att den har kommit som en modernisering av den tidigare flickboken. Flickböckerna riktar sig till högstadieelever och fyller det tomrum som tidigare funnits i identifikationsprocessen, men framförallt arbetar litteraturen med att höja flickornas självförtroende och självkänsla.