Sök:

Sökresultat:

9 Uppsatser om Kvittning - Sida 1 av 1

Lojalitetsplikt mellan borgensman och kredittagare

Följande framställning behandlar frågan om det finns en viss lojalitetsplikt mellan borgensman och kredittagaren. Läsaren bör vara medveten om att frågan om lojalitetsplikt mellan kredittagare och borgensman i princip knappt har behandlats i de rättskällor som finns att tillgå. Frågan har inte tagits upp i varken lag eller förarbeten och i de fall frågan alls har behandlats i rättspraxis och i den juridiska doktrinen har detta gjorts mycket hastigt och svävande. I framställningen anses dock lojalitetsplikt kunna grundas genom borgensförhållandets natur. Med borgensförhållandets natur avses partskonstellationen, accessoriteten och regressrätten.

Triple-net-avtal: I gränslandet mellan lokalhyra och finansiering

Följande framställning behandlar frågan om det finns en viss lojalitetsplikt mellan borgensman och kredittagaren. Läsaren bör vara medveten om att frågan om lojalitetsplikt mellan kredittagare och borgensman i princip knappt har behandlats i de rättskällor som finns att tillgå. Frågan har inte tagits upp i varken lag eller förarbeten och i de fall frågan alls har behandlats i rättspraxis och i den juridiska doktrinen har detta gjorts mycket hastigt och svävande. I framställningen anses dock lojalitetsplikt kunna grundas genom borgensförhållandets natur. Med borgensförhållandets natur avses partskonstellationen, accessoriteten och regressrätten.

Företagsrekonstruktion : Civilrättens svarta får

HD har i ett antal domar under 2000-talet och frama?t utvecklat systemet kring fo?retagsrekonstruktion. Ett ledmotiv i fo?rarbetena kring lagen om fo?retagsrekontruktion a?r att skapa neutralitet mellan konkurs och fo?retagsrekonstruktion. Lagstiftaren vill att en ga?ldena?r med betalningssva?righeter ska fa? samma fo?rdelar av att fo?rsa?tta bolaget i fo?retagsrekonskruktion som i konkurs.

Möjligheterna att ändra väckt talan i dispositiva tvistemål : En studie av 13 kap. 3 § RB

The purpose of this thesis is to investigate the plaintiffs and the defendant?s prospects to change their claims and pleas in optional civil actions and how the rules for the modifications of a suit are affecting the framework of the process. The plaintiff's general ability to expand and alter the claim is found in the chapter 13, 3 § of the Act of Procedure and the basic principle is that a claim is not to be changed. From this basic principle exceptions are allowed to claim another fulfillment or to expand the process with a claim for interest or other additional obligations. The plaintiff can also limit his or her claim or expand the claim with new legal foundations as long as the issue of the process does not change.

Kvittningsrätten inom fållan : En analys av reglernas förenlighet med den skatterättsliga neutralitetsprincipen

Den 1 juli 2013 meddelade Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) beslut i ett mål gällande Kvittningsrätten för kapitalvinster och kapitalförluster på delägarrätter. Frågan som be-handlades i målet var om aktiebolaget hade rätt att kvitta sina kapitalförluster mot kapital-vinsterna som uppkommit i den utländska delägarbeskattade juridiska personen. HFD beslutade att neka aktiebolaget möjligheten till Kvittning på grund av att lagstöd saknades.Denna bedömning väcker frågor, då aktiebolag som väljer att placera delägarrätter i del-ägarbeskattade juridiska personer får en mindre utsträckt Kvittningsrätt vid jämförelse om delägarrätterna hade placerats direkt i aktiebolaget. Vid närmare granskning av Kvittnings-möjligheterna kan det konstateras att även Kvittningsrätten för kapitalförluster (inte bara kapitalvinster) på delägarrätter i delägarbeskattade juridiska personer är begränsade, vid jämförelse om motsvarande kapitalförluster hade uppkommit direkt i aktiebolaget. Be-gränsningarna för kapitalförlusterna på delägarrätter i delägarbeskattade juridiska perso-ner innebär att kapitalförlusten ska kvoteras till 70 % innan Kvittning kan ske, vilket inte är ett krav om kapitalförlusten hade uppkommit direkt i aktiebolaget.

Statens rätt i konkurs : Lika rätt för borgenärerna?

This essay is questioning if the state as an unsecured creditor in a bankruptcy proceeding, according to the principle of equal treatment, has the same rights as the other unsecured creditors. The principle of equal treatment means that creditors with unsecured claims are supposed to have mutually equal rights to dividends in a bankruptcy. In the Swedish bankruptcy law from 1987 there are recycling rules which means that some legal actions taken by the bankrupt debtor before the bankruptcy can be recycled to the bankruptcy estate. These rules do not apply on taxes. This essay analyzes whether the state should have this advantage or not.

Om fordringars uppkomst : särskilt vid kvittning i konkurs

Denna uppsats avsåg att undersöka åldersskillnader inom heterosexuella par och hur det påverkar barnafödandet, antal gemensamma barn. Hypoteserna som ställdes var att när kvinnan är den äldre tenderar antalet barn att minska samt att om mannen är den äldre tenderar antalet barn att öka. Uppsatsen har redogjort för tidigare forskning på respektive område och har sedan genom datafrån Levnadsnivåundersökningen använt en kvantitativ metod. Detta för att undersöka om ett samband finns mellan intervjuperson och parters åldersskillnad och antal barn som paret har tillsammans. Uppsatsen har även kontrollerat för om det kan finnas bakomliggande orsaker som utbildning, nettoinkomst och ursprungsland kan påverka valet av antal barn.

Koncernbidragsspärren - En analys av gällande rätt ur ett företagsperspektiv

Vad gäller reglerna om tidigare års underskott utgör koncernbidragsspärren en spärregel till den annars gällande huvudregeln att tidigare års förluster får kvittas mot framtida vinster. Koncernbidragsspärren inträder vid ägarförändringar och innebär förenklat att ett underskottsföretag är förhindrat att, under en period om fem år, kvitta kvarstående underskott mot koncernbidrag som underskottsföretaget mottar från företag som inte ingick i koncernen före ägarförändringen (nya företag). Underskott som uppkommer efter ägarförändringen får dock kvittas mot koncernbidrag från nya företag.Uppsatsen syftar till att analysera och granska reglerna om koncernbidragsspärren ur ett företagsperspektiv, vilket innebär att uppsatsen ser till reglernas bakomliggande syfte och till hur reglerna fungerar vid en praktisk tillämpning. Uppsatsen har ett särskilt fokus kring i vilken turordning koncernbidrag ska beaktas vid avräkning mot befintliga underskott när ett underskottsföretag mottar koncernbidrag både från gamla och nya företag i en koncern. I RÅ 2008 ref.

Egenproducerad solel i ett småhusområde

Sverige ska år 2020 ha en energiförsörjning bestående av 50 % förnybara energikällor. Den viktigaste källan till förnybar energi är solen. Solel är dock en dyr investering idag och gällande regelverk försvårar möjligheterna till att tillgodoräkna sig egenproducerad el.Byggföretaget JM bygger redan hus med låg energianvändning. Ett sätt att bidra till ett förnybart energianvändande är att installera system som producerar egen el till husen. Detta arbete har genomförts för att undersöka om solel kan komma att bli en konkurrenskraftig produkt att erbjuda JM:s husköpare.