Syftet med denna undersökning var att fördjupa förståelsen av invandrarkvinnors livssituation, vilket gjordes med hjälp av frågan hur upplever invandrarkvinnor Kvinnorollen? Vi valde att arbeta utifrån Grundad teori och genomförde åtta intervjuer och närmade oss studiefältet så förutsättningslöst som möjligt för att fånga kvinnornas upplevelser i sin helhet. Tre urval genomfördes och ledde oss successivt till det som är kärnan i kvinnornas livssituation ?Strävan efter idealet?. Genom analysen framkom ytterligare kategorier som är sammankopplade med huvudtemat.

Uppsatsen tittar närmare på Den heliga Birgittas olika livsroller och slitningarna dem emellan. Fokus ligger på Bigittas övergång från världslig maka och moder till Kristi Brud..

Andelen människor i Sverige idag som lider av psykisk ohälsa ökar. Depression är en form av psykisk ohälsa som drabbar många, främst kvinnor. Dubbelt så många kvinnor som män får diagnosen depression. Å andra sidan är det dubbelt så många män som kvinnor som begår självmord. Eftersom depression traditionellt sett varit en kvinnokodad sjukdom är många av mätinstrumenten som används för att ställa diagnosen utformade efter symptom som främst är förenade med Kvinnorollen, exempelvis gråtande.

This essay examines an excerpt of the wide range of animated films that our children has access to in Sweden today.It takes up questions about what kind of messages the films are delivering, if there are certain patterns that are being followed, differences between the films relating to the cultures where they?re from, but above all, what the hero is about and what kind of shape he or she assumes. The film analyses that are being made are anchored in two theoretical investigations; one about how children are influenced by-, and how they use, the stories that are being told in films to develop their own identity. The other one treats classical and traditional patterns and genres in stories..

Det finns stereotyper om kvinnor med olika hårfärg och stereotyper påverkar människors empati och bedömning. Därför gjordes ett kvasiexperiment där det undersöktes om en kvinnlig brottsling väcker olika mycket empati beroende på (a) vilken hårfärg hon har och (b) empatisörens kön. I studien deltog 132 personer, varav 61 kvinnor och designen var en enkät där experimentgruppen fick läsa om en gärningskvinna som antingen var blond, brunhårig, svarthårig eller rödhårig och därefter skatta empati utifrån Batsons empatiskala. Resultaten visade att (a) blondiner väcker minst empati medan rödhåriga väcker mest (b) kvinnor  känner högre empati än män och (c) empati stiger med åldern. Dessa resultat förklarades bland annat med att blondiner mer än rödhåriga ses som objekt i samhället och är därför mindre empativäckande, att kvinnor i högre grad än män förväntas vara empatiska då det är detta beteende som förväntas av Kvinnorollen samt att empati är något som utvecklas med tiden..

Könsstereotyper har minskat de senaste åren, men existerar fortfarande inom arbetslivet och i synnerhet i relation till ledarrollen. Texter i media är en viktig källa till bevarandet av stereotyper av män och kvinnor. Med hjälp av diskursanalys kan stereotypiska budskap och mönster synliggöras och bidra till förståelse för hur könsstereotyper förmedlas mellan människor. Studien undersökte hur intervjuartiklar i affärstidningar förmedlar bilden av män och kvinnor som ledare. Resultaten visade att könsstereotypisering av ledare förekommer i intervjutexterna, bl.a.

Uppsatsen behandlar ur ett genusperspektiv konsumtionens delaktighet i individens identitetsskapande, där fokus ligger på att påvisa hur begreppet kvinnlighet till stor del konstitueras utifrån en definition given av konsumtionssamhället. Med Norman Faircloughs kritiska diskursanalys som verktyg görs en tematisk analys av diskurser gällande kvinnors kropp, stilskapande och sexualitet i ett material bestående av konsumtionsrelaterade mode- och skönhetsartiklar som hämtas från fyra svenska kvinnotidningar som riktar sig till skilda åldersgrupper; julia, Silikon, amelia och tara. Här tydliggörs hur man, när man talar om kvinnan i materialet, hela tiden är positionerad inom en konsumtionsdiskurs såväl verbalt som visuellt. Studien syftar även till att sätta detta kommersiella kvinnoideal i relation till diskussioner om genus som lyfts fram av den postmoderna feminismen samt ur ett vidare perspektiv peka på konsekvenser som tidningarnas representationer har på kvinnors vardag, då studien påvisar deras medverkan i reproduktionen av en patriarkal och ojämlik samhällsordning. Avslutningsvis diskuteras konsumtionssamhällets objektiva ställning samt konsumismens betydelse för den moderna Kvinnorollen historiskt och nutida sett..

The purpose of this essay is to examine how gender rolls influences the culture of substance abuse among women and their social situation. To demonstrate this we have concentrated our research to relate how scientists and the media describe problems of abuse among women. The method we used in our research was qualitative and we gathered information through literature, reports and articles.Our main questions are:Do the social attitude toward women and men differ and how does it affect problems of abuse among women? Do women use alcohol in a different way than men? How do social reactions and restrictions influence women? We also want to examine what position women substance abusers have in society. What similarities or differences are there between the image of women in general and women with substance abuse?The main result of the study is that we found discursive connections that show a rectification among scientists concerning substance abuse among women.

Syftet med studien var att undersöka kvinnosynen inom dagens svenska rasideologiska rörelse. Vid genomförandet av studien användes kvalitativ metod i form av textanalys av olika texter publicerade av grupper inom den rasideologiska rörelsen samt intervjuer med två personer som varit aktiva i rasideologiska grupper. Rasistiska ideologier och rörelser är inga nya fenomen. Alltsedan de nationalsocialistiska framgångarna under 1930-talet har det i Sverige existerat och verkat grupper och rörelser vars verksamhet ytterst syftat till den vita rasens överlevnad. Det finns en idémässig kontinuitet mellan 1930-talets nazistpartier och dagens moderna rasideologiska rörelse.

Denna studie beskriver en ung flickas utveckling i Agnes von Krusenstjernas roman "Fattigadel del 1" (1935) samt Moa Martinsons roman "Mor gifter sig" (1936) med särskilt beaktande av den sociologiska och psykoanalytiska teorin och dess betydelse för den uppväxande flickans identifikationsprocess och hur den kommer till uttryck i respektive verk. I denna del av arbetet har jag tagit hjälp av sociologen och psykoanalytikern Nancy Chodorows teorier vilka utgår från den gren av den feministiska psykoanalytiska teorin vilken benämns objektrelationsteorin. Studien visar att relationen mellan mor och dotter är fundamental för en flickas utveckling till kvinna. Den är navet kring vilket identifikationsprocessen utvecklas och om det finns en konflikt i relationen söker den uppväxande flickan stöd hos andra förebilder i sin omgivning eftersom den viktigta kontakten med modern saknas. Det ser vi tydliga exempel på i både "Fattigadel del 1" där Viveka von Lagercrona i första hand tyr sig till sin far för bekräftelse och ömhet och även till sin lärarinna där hon finner en ny förebild.

Syftet med denna studie var att undersöka kvinnobilden i argentinsk press på ett kvalitativt sätt. Jag har undersökt om det finns språkliga och innehållsliga mönster kopplat till konstruktionen av ?kvinnlighet? och stereotyper i ett antal tidningsartiklar.     Materialet består av sex artiklar från två argentinska dagstidningar; Clarín och La Nación. Anledningen till valet av just dessa tidningar är att de är har den största upplagan i Argentina och att de är rikstäckande. Kriteriet för att en artikel skulle väljas ut är att en kvinna måste vara huvudsubjekt i texten.     Jag har utgått från teorier om genuskonstruktion och könsbundna stereotyper och hur dessa uppstår i massmedierna.     Metoden som tillämpats på de sex artiklarna är kritisk diskursanalys baserad på Teun A van Dijk.

Sjuksköterskeyrket är av tradition ett kvinnodominerat yrke och än idag utgörs ca 90 % av sjuksköterskekåren av kvinnor. En av de mest utsatta grupperna för långtidssjukskrivning relaterad till psykisk ohälsa är personal inom vård- och omsorg, däribland sjuksköterskor. De senaste 15 åren har en ökning av den här typen av långtidssjukskrivning skett och det är tydligt att kvinnor har drabbats i högre grad än män. Det går också att se att mycket i rollen som sjuksköterska påminner om den traditionella Kvinnorollen, där en egenskap som premieras är att vara mer uppmärksam på andras behov än på sina egna. Syftet med det här arbetet har varit att undersöka vilka strategier det finns för att stödja sjuksköterskor att utveckla en yrkesroll som bevarar deras psykiska hälsa samt att ta reda på hur dessa strategier bidrar till detta.

Detta arbete syftar till att undersöka den numera nedlagda tidskriften Husmoderns innehållsmässiga utveckling från första numret 1917 till sista numret 1988. Vad vi har tittat specifikt på är hur skildringen av kvinnan i text och bild förändrades från decennium till decennium och därigenom hur ?idealkvinnan? framställdes i en viss tidsperiod. Detta har genomgående relaterats till den rådande tidsandan och samhällsklimatet, hur representationen av kvinnan såg ut vid en viss tidpunkt och hur Husmodern eventuellt påverkades av allehanda förändringar ute i samhället som på ett eller annat vis inverkade på kvinnans sociala ställning. Genom närläsning av de utvalda texterna har vi använt oss av en kvalitativ text och bildanalys. Detta för att urskilja vissa språkliga särdrag och uttryck i hur kvinnan beskrivs och skildras i ett visst decennium. Husmodern riktade sig till medelklassens husmor i staden.

Kristina Lugn debuterade 1972 med diktsamlingen Om jag inte och fick sitt genombrott 1983 med samlingen Bekantskap önskas med äldre bildad herre. Däremellan gavs samlingarna Till min man, om han kunde läsa (1976), Döda honom! (1978), Om ni hör ett skott... (1979) och Percy Wennerfors (1982) ut. Efter genombrottsdiktsamlingen kom Hundstunden (1989) och slutligen Hej då ha det så bra! (2003). Hon har även skrivit flera dramatiska verk och driver sedan 1997 teatern Brunnsgatan 4 i Stockholm.