Kvinnomisshandel är idag ett etablerat samhällsproblem. Också i massmedia får detta problem stor uppmärksamhet. När Kvinnomisshandel diskuteras kan det kännas som om kvinnan skuldbeläggs. Den kvinna som stannar kvar hos våldsmannen kanske inte får förståelse ifrån omgivningen lika lätt som den som bryter upp? Syftet med uppsatsen är att få en större förståelse om varför en del kvinnor inte lämnar en man som slår henne.

Många kvinnor i Sverige känner sig otrygga och rädda för att röra sig utomhus under dygnets mörka timmar. De är rädda för att bli överfallna och skadade. Men den farligaste platsen för en kvinna är i hennes eget hem. Enligt en Amnestyrapport från 2004 anmäldes, år 2003, 22 400 fall av Kvinnomisshandel. Drygt 11 000 av dessa skedde i nära relationer.

Domestic violence against women is a widespread problem around the world, this study aims to investigate Swedish men?s attitudes towards this problem. To investigate this I have done a historic overview of the political attitude change and I interviewed two ethnic Swedish men and two men with a foreign background, this because to get a fair representation of our multicultural society. The results and conclusions is that the attitude haven?t changed that much over the years, it is mostly the latest decades that politicians and the medial debate have acknowledge the imbalance of power between the genders and that the patriarchy is a major factor towards this attitude.The interviewed showed that the men with foreign background had a tendency to have more traditionally attitude towards women then the Swedish men..

Uppsatsens syfte har varit att med hjälp av diskursanalys beskriva och i viss mån analysera den offentliga bilden av kvinnomisshandlare. Frågeställningarna har varit: vilka begrepp är centrala i beskrivningarna av männen? Vad innebär det för bilden av männen att just dessa begrepp är de centrala? Vad kan vara anledningen till att just dessa begrepp är de centrala? Tidigare forskning med samma forskningsfråga är obefintlig, men forskning om Kvinnomisshandel som samhällsproblem och kunskapsfält har visat att en könsmaktsförståelse av mäns våld mot kvinnor har blivit allt mer dominerande. Trots detta finns det fortfarande konflikter kring förklaringsmodeller. Forskning om Kvinnomisshandel har ofta ett feministiskt perspektiv, vilket denna uppsats har valt bort med förhoppningen att nya perspektiv ger ny kunskap.Urvalet har bestått av två av Statens Offentliga Utredningar (SOU).

Det anmäls cirka 20 000 fall av Kvinnomisshandel i hemmet årligen. Denna nedslående fakta innebär att problemet är väldigt stort och att det tillhör polisens vardag att hantera dessa brott. Att kanske dagligdags få ta sig an fall av Kvinnomisshandel kräver god förberedelse och kunskap. I takt med att intresset för problematiken kring Kvinnomisshandel i samhället ständigt ökar så har detta även avspeglats i den polisiära organisationen. Vi har gjort intervjuer för att undersöka tre olika polismyndigheters arbetsförfarande och lokala samverkan med andra aktörer gällande våld mot kvinnor i en nära relationssituation.

Kvinnomisshandel är idag ett globalt hälsoproblem som finns i alla samhällsklasser. Anmälningarna har ökat senaste decennierna och år 2006 var antalet anmälningar drygt 25400 i Sverige. Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka sjuksköterskors agerande i omhändertagandet av misshandlade kvinnor. Arbetet baserades på 10 vetenskapliga artiklar funna genom sökning i databaserna PubMed och PsychInfo med hjälp av vetenskapliga söktermer som var relaterade till syftet. Artiklarna analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys, genom att dela in data i olika abstraktionsnivåer och därmed också för att lättare urskilja mönster och teman.

Kvinnomisshandel är idag ett komplicerat och tabubelagt folkhälsoproblem. 38 % av kvinnor runt om i världen har någon gång blivit utsatta för misshandel i en nära relation. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att möta kvinnor utsatta för misshandel av män i en nära relation. Studien genomfördes som en litteraturstudie där tio kvalitativa artiklar och en artikel med mixad metod användes i resultatet. Resultatet presenteras i fyra kategorier: Kvinnomisshandel ? ett tabubelagt ämne bland vårdpersonal, Att axla sin professionella roll i mötet med misshandlade kvinnor, Kunskapens betydelse för omvårdnad och Organisationens påverkan på omvårdnad.

Kvinnomisshandel definieras som fysisk, psykisk och sexuell misshandel. Misshandeln leder till psykisk och fysisk ohälsa hos de utsatta kvinnorna. Detta visar sig som symtom, exempelvis minnesförlust, huvudvärk och vaginala blödningar. Symtomen gör att de utsatta kvinnorna ofta söker sig till sjukvården. Som sjuksköterska måste man vara observant om en kvinna återkommer regelbundet med dessa diffusa symtom.

Våld mot kvinnor är ett problem som uppmärksammats alltmer de senaste åren, framförallt det våld som sker inom nära relationer. En stor andel misshandlade kvinnor vänder sig till hälso- och sjukvården för att få hjälp. Trots detta uppmärksammar hälso- och sjukvårdspersonal dessa kvinnor i alltför liten utsträckning. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av, och uppfattningar om, att möta fysiskt misshandlade kvinnor inom vården. Sex intervjuer med sjuksköterskor som arbetade vid jourläkarcentral, akutklinik, ambulans och kvinnoklinik genomfördes.

Bakgrund: Enligt WHO är Kvinnomisshandel en lika vanlig orsak till död och invalidisering bland kvinnor i fertil ålder som cancer, och en lika stor orsak till ohälsa som trafikolyckor och malaria tillsammans. Trots ökad uppmärksamhet och kännedom av Kvinnomisshandel så identifierar sällan sjukvårdspersonal kvinnor som drabbats, även om de har ett ansvar för att upptäcka och identifiera våldet och att lyssna på, stödja och motivera dessa kvinnor. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa vad sjukvårdspersonal bör tänka på i bemötandet med en kvinna som blivit misshandlad. Metod: Intervjuer har utförts med personal från en Kvinnojour i södra Sverige. Intervjumaterialet har det sedan gjorts en innehållsanalys på.

Bakgrund: Enligt WHO är Kvinnomisshandel en lika vanlig orsak till död och invalidisering bland kvinnor i fertil ålder som cancer, och en lika stor orsak till ohälsa som trafikolyckor och malaria tillsammans. Trots ökad uppmärksamhet och kännedom av Kvinnomisshandel så identifierar sällan sjukvårdspersonal kvinnor som drabbats, även om de har ett ansvar för att upptäcka och identifiera våldet och att lyssna på, stödja och motivera dessa kvinnor. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa vad sjukvårdspersonal bör tänka på i bemötandet med en kvinna som blivit misshandlad. Metod: Intervjuer har utförts med personal från en Kvinnojour i södra Sverige. Intervjumaterialet har det sedan gjorts en innehållsanalys på.

Shivering är ett fenomen som uppstår hos patienterna postoperativt. Det innebär att patienten har okontrollerbara muskelskälvningar som gör att patienten darrar, skälver eller huttrar i mer än 15 sekunder. Shivering påverkar kroppen negativt, men är också obehagligt och ett onödigt lidande för patienten. I takt med den tekniska utvecklingen utarbetas nya operationstekniker och idag utförs flera operationer med laparoskopisk teknik. Pilotstudiens syfte var att undersöka före-komsten av postoperativ shivering hos patienter som opererats med laparoskopisk teknik.

Bakgrund: Kvinnomisshandel är ett stort problem och leder till stora hälsoproblem för dessa kvinnor och även deras barn. Syftet med denna litteraturstudie är att belysa hur sjukvårdspersonal kan upptäcka och stödja kvinnor som utsätts för misshandel av sin partner. Metod: Litteraturstudien innehåller 15 kvalitetsbedömda, vetenskapliga artiklar som motsvarar syftet. Resultatet visade att kvinnor som utsätts för misshandel påverkas negativt. Det finns stora kulturella skillnader om ämnet hos både patienter och sjukvårdspersonal.

Kvinnomisshandel är idag ett växande problem och sjukvården är i många fall den enda myndighet som kvinnan kommer i kontakt med. Sjukvården har därför ett stort ansvar med att identifiera misshandeln och hjälpa kvinnorna. Tidigare forskning visade att misshandlade kvinnor ansåg att vårdpersonalens attityder och förhållningssätt kunde vara avgörande för deras vilja att berätta om misshandeln. Syftet med studien var därför att beskriva vilka förutsättningar som krävs för att kvinnor, som blivit misshandlade av sina män, ska känna sig väl bemötta. En litteraturstudie gjordes med kvalitativ ansats och kvalitativ innehållsanalys av tio vetenskapliga artiklar.

Bakgrund: Kvinnomisshandel är ett vanligt förekommande problem både nationellt och internationellt. Det medför allvarliga konsekvenser för kvinnors fysiska och psykiska hälsa och deras möten med vården. Grunden för ett bra omhändertagande av kvinnor som utsatts för våld är att lyssna, fråga och tro på vad kvinnorna säger. Det finns ett motstånd hos vårdpersonal att våga fråga om misshandel. Orsaken kan vara tidsbrist eller rädsla för att sätta igång en process som de inte kan hantera.