Missbruksproblematiken bland kvinnor har ökat och anses vara ett samhällsproblem. Inom såväl den ämnesspecifika forskningen som i praktisk verksamhet har missbrukande kvinnor ofta betraktats som utsatta och traumatiserade. Studiens syfte var att belysa socialsekreterares syn på kvinnor och Kvinnligheter i samband med missbruksproblematik. Detta studerades utifrån frågeställningar om deras arbetssätt, attityder, värderingar och syn på Kvinnligheter. För att få förståelse av fenomenets komplexitet användes kvalitativ metod med halvstrukturerade intervjuer samt de teoretiska perspektiven; socialkonstruktivism och symbolisk interaktionism.

Uppsatsen Kvinnotyperna på modet går igenom hur tidningen Charme hjälper till att skapa olika kvinnlighetstyper. Utifrån Judith Butlers teori om genus och queer performances ses bilder och text som exempel på hur en kvinnlighet formeras i tidningen Charme. En tidning som bara existerar mellan åren 1921-1933 och säger sig rikta sig till den moderna kvinnan. Hur kan denna moderna kvinna ha sett ut och på vilka sätt skiljer hon ut sig från andra typer av Kvinnligheter? Exempel på kvinnlighets-skapande faktorer ges från dels arbete men även från nöjesliv och nationalitet..

I feministiska studier är man inte sen med att påpeka att olika typer av Kvinnligheter bäddar olika mycket för framgång i samhället. Trots att manligheten rimligen bör vara lika komplicerad talas det sällan om mannen på samma sätt vilket har lett till att många män känt sig knutna till en mansroll de finner svår att leva upp till. Vilken är denna eftersträvansvärda mansroll och vem är egentligen kapabel att uppnå den? Det är dessa funderingar som gjort mig nyfiken på maskulinitetsforskning och som ligger till grund för uppsatsens syfte. Jag har i uppsatsen utgått från att manlighet är en myt för att sedan studera hur denna myt kan tänkas ha konstruerats och omkonstruerats genom åren.