Sökresultat:
13 Uppsatser om Kvartersstruktur - Sida 1 av 1
Den moderna trädgårdsstaden : ett hållbart alternativ till villamattan?
De senaste åren har trädgårdsstaden, med sitt ursprung i det tidiga 1900-talet, allt mer börjat användas som förebild för ett gott stadsbyggande. Argumenten bakom valet av trädgårdsstaden hänvisar ofta till hållbarhet. De glesa monotona villamattorna som rullas ut i städernas utkanter kritiseras däremot för att vara ohållbara och att de tar mycket mark i anspråk. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka den moderna trädgårdsstadens möjligheter och begränsningar som ett hållbart stadsbyggande. Studier har gjorts av dokument bakom tre moderna trädgårdsstäder liksom av mer allmän litteratur om trädgårdsstäder.
Form Flöde Funktion Stadsförnyelseprojekt på Lövholmen i Stockholm
Examensarbetet syftar till att ge förslag till ett trivsamt bebyggelseområde på Lövholmen i Stockholm. Vad är det som gör vissa stadsrum mer trivsamma än andra? Vilka faktorer påverkar vårt intryck av det offentliga rummet? Jag har valt att fokusera på faktorerna form, flöde och funktion, som jag anser har stor påverkan på hur människor upplever stadsmiljön. Stadens form utgör dess gestalt, d v s struktur, skala och utseende. Med flöde avses de mänskliga rörelserna i det offentliga rummet.
Form Flöde Funktion Stadsförnyelseprojekt på Lövholmen i Stockholm
Examensarbetet syftar till att ge förslag till ett trivsamt bebyggelseområde på
Lövholmen i Stockholm.
Vad är det som gör vissa stadsrum mer trivsamma än andra? Vilka faktorer
påverkar vårt intryck av det offentliga rummet? Jag har valt att fokusera på
faktorerna form, flöde och funktion, som jag anser har stor påverkan på hur
människor upplever stadsmiljön. Stadens form utgör dess gestalt, d v s
struktur, skala och utseende. Med flöde avses de mänskliga rörelserna i det
offentliga rummet.
Åstaden
Idrottsanläggningen Enavallen i centrala Enköping ska flyttas och ytan ska bebyggas med bostäder. Det geografiska läget och det faktum att området delvis gränsar till Enköpingsån, vars roll i staden Enköpings kommun har som ambition att utveckla, gör Enavallen till ett intressant område att studera. Området ligger dessutom nära befintliga villaområden, en prisbelönt park samt strax intill den centrala rutnätsstad som centrum utgör. Området studerades med analysverktyget Space Syntax för att ge en tydligare bild över de befintliga gångstråk som finns i staden. Analyserna visade att Enavallens potential begränsades av det faktum att ån spärrar av hela norra delen av området.
Åstaden
Idrottsanläggningen Enavallen i centrala Enköping ska flyttas och ytan ska
bebyggas med bostäder. Det geografiska läget och det faktum att området delvis
gränsar till Enköpingsån, vars roll i staden Enköpings kommun har som ambition
att utveckla, gör Enavallen till ett intressant område att studera. Området
ligger dessutom nära befintliga villaområden, en prisbelönt park samt strax
intill den centrala rutnätsstad som centrum utgör.
Området studerades med analysverktyget Space Syntax för att ge en tydligare
bild över de befintliga gångstråk som finns i staden. Analyserna visade att
Enavallens potential begränsades av det faktum att ån spärrar av hela norra
delen av området. Dessutom är idrottsplatsen, som upptar den största delen av
ytan på Enavallen, till stora delar inte utformad för genomströmmande
gångtrafik.
En förutsättning för exploateringen av Enavallen är att antalet bostäder i
området styrs av att försäljningen av bostäderna ska finansiera den nya
idrottsplatsen som ska byggas på en närliggande plats.
Trafikled eller gata? Urbanitet i halvperifera delar av staden
Dagens städer lever upp till kravet på hållbarhet i långt ifrån alla sina delar. Städernas moderna tillskott präglas ofta av monotoni och lider av bristande service och otrygghet. Infartslederna skär långt in i städerna och splittrar upp staden i isolerade delar. Varför är det så och hur kan det göras annorlunda? Detta examensarbete syftar till att visa att urbana miljöer kan skapas även utanför stadens centrala delar.
Trafikled eller gata? Urbanitet i halvperifera delar av staden
Dagens städer lever upp till kravet på hållbarhet i långt ifrån alla sina
delar. Städernas moderna tillskott präglas ofta av monotoni och lider av
bristande service och otrygghet. Infartslederna skär långt in i städerna och
splittrar upp staden i isolerade delar. Varför är det så och hur kan det göras
annorlunda?
Detta examensarbete syftar till att visa att urbana miljöer kan skapas även
utanför stadens centrala delar.
Funktionsintegrering i Externhandelsmiljö
Arbetet är en teoristyrd fallstudie på Amiralen och Slottsbackens handelsområden, med syfte att undersöka möjligheten att skapa en trevligare visuell externhandelsmiljö med hjälp av förtätning och funktionsintegrering. För att göra detta jämför och förenas handelsperspektiv på platsen med kända stadsbyggnadsbegrepp. Arbetes teori grundar sig på Jane Jacobs syn på staden som centrum för mångfald, Joel Garreaus teoretiserande av externhandelscentrumen utifrån begreppet Edge Cities, samt en syn på den täta staden som en hållbar stad. För att skapa den mångfaldiga staden krävs en inplantering av olika funktioner med olika tidsscheman, så att gaturummet ständigt befolkas av en varierande sammansättning människor. Vid sidan av detta förespråkas små kvarter, en tät stad med hög koncentration av människor och en bebyggelse med blandad bebyggelse från olika tidsåldrar.
Från icke-stad till stad? Fallstudie : Viksjö
Mitt syfte har varit att undersöka om och hur Viksjö genom förtätning kan utvecklas från en modernistisk förort till att fungera och upplevas som stad. Mina utgångspunkter har varit idéerna om den täta staden, blandstaden, den traditionella staden och staden med människan i fokus. Jag har utgått ifrån Jane Jacobs och Jerker Söderlinds synsätt på staden och även lyft fram kritiker vilket har lett fram till mitt planförslag. Enligt mitt planförslag och min diskussion så går det att tillföra element till Viksjö som gör att området har potential att fungera och upplevas som en stad. Viksjö är en typisk 60-70-talsförort i Stockholmsregionen som består av mestadels villamattor och radhusområden samt ett mindre centrum med ett antal flerbostadshus.
Från icke-stad till stad? Fallstudie: Viksjö
Mitt syfte har varit att undersöka om och hur Viksjö genom
förtätning kan utvecklas från en modernistisk förort till att
fungera och upplevas som stad. Mina utgångspunkter har
varit idéerna om den täta staden, blandstaden, den traditionella
staden och staden med människan i fokus. Jag har utgått
ifrån Jane Jacobs och Jerker Söderlinds synsätt på staden och
även lyft fram kritiker vilket har lett fram till mitt planförslag.
Enligt mitt planförslag och min diskussion så går det att
tillföra element till Viksjö som gör att området har potential
att fungera och upplevas som en stad.
Viksjö är en typisk 60-70-talsförort i Stockholmsregionen som
består av mestadels villamattor och radhusområden samt ett
mindre centrum med ett antal flerbostadshus. I centrum har
en viss punktvis förtätning skett men annars ser Viksjö ut som
när det byggdes. Viksjö är uppbyggt utav flera småhusområden
där varje område bildar en egen enklav som är
kopplad till en matargata som leder till huvudleden genom
Viksjö ? Viksjöleden.
Funktionsintegrering i Externhandelsmiljö
Arbetet är en teoristyrd fallstudie på Amiralen och Slottsbackens
handelsområden, med syfte att undersöka möjligheten att skapa en trevligare
visuell externhandelsmiljö med hjälp av förtätning och funktionsintegrering.
För att göra detta jämför och förenas handelsperspektiv på platsen med kända
stadsbyggnadsbegrepp. Arbetes teori grundar sig på Jane Jacobs syn på staden
som centrum för mångfald, Joel Garreaus teoretiserande av
externhandelscentrumen utifrån begreppet Edge Cities, samt en syn på den täta
staden som en hållbar stad. För att skapa den mångfaldiga staden krävs en
inplantering av olika funktioner med olika tidsscheman, så att gaturummet
ständigt befolkas av en varierande sammansättning människor. Vid sidan av detta
förespråkas små kvarter, en tät stad med hög koncentration av människor och en
bebyggelse med blandad bebyggelse från olika tidsåldrar.
Åkarp : en del av en expansiv region
Närheten till Danmark och utvecklingen av Öresundsregionen har länge skapat positiva och dynamiska effekter för Skåne, med ökade investeringar och etableringar. Avståndet mellan Sverige och Danmark är kort vilket underlättar rörligheten för kapital, varor, tjänster och arbetskraft. På den svenska sidan om Öresund är den privata tjänstesektorn med högutbildad arbetskraft huvudsakligen koncentrerad till sydvästra delen av Skåne. Malmö är Sveriges tredje största stad med nästan 300 000 invånare, denna region är länets ekonomiska motor. Intill Malmö ligger Lund som är en av Sveriges största studieorter.
Åkarp - en del av en expansiv region
Närheten till Danmark och utvecklingen av Öresundsregionen har länge skapat
positiva och dynamiska effekter för Skåne, med ökade investeringar och
etableringar. Avståndet mellan Sverige och Danmark är kort vilket underlättar
rörligheten för kapital, varor, tjänster och arbetskraft. På den svenska sidan
om Öresund är den privata tjänstesektorn med högutbildad arbetskraft
huvudsakligen koncentrerad till sydvästra delen av Skåne. Malmö är Sveriges
tredje största stad med nästan 300 000 invånare, denna region är länets
ekonomiska motor.
Intill Malmö ligger Lund som är en av Sveriges största studieorter. Med omkring
30 000 studenter och 10 000 inflyttade varje år är det en snabbt växande stad.